1 § För att främja forskning och utveckling samt innovation
får Verket för innovationssystem i mån av tillgång på medel
lämna stöd enligt denna förordning.
2 § Stöd får endast lämnas i enlighet med
1. kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni
2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras
förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och
108 i fördraget, eller
2. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18
december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av
mindre betydelse.
3 § Termer och uttryck som används i denna förordning har
samma betydelse som i kommissionens förordningar (EU) nr
651/2014 och (EU) nr 1407/2013.
4 § Stöd enligt denna förordning lämnas i form av bidrag.
5 § En förutsättning för annat stöd än stöd i enlighet med 2
§ 2 eller 7 § är att ansökan om stöd har getts in innan den
investering som stödet söks för inleds.
Grunder för statligt stöd
6 § Stöd till konsulttjänster för små och medelstora företag
lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 18 i
kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
Stödet får inte överstiga 1 800 000 kronor.
7 § Stöd till nystartade företag lämnas i enlighet med
kapitel I och artikel 22 i kommissionens förordning (EU) nr
651/2014.
8 § Stöd till sökkostnader lämnas i enlighet med kapitel I
och artikel 24 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
9 § Stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt lämnas i
enlighet med kapitel I och artikel 25 i kommissionens
förordning (EU) nr 651/2014.
10 § Investeringsstöd till forskningsinfrastruktur lämnas i
enlighet med kapitel I och artikel 26 i kommissionens
förordning (EU) nr 651/2014.
11 § Stöd till innovationskluster lämnas i enlighet med
kapitel I och artikel 27 i kommissionens förordning (EU) nr
651/2014.
12 § Innovationsstöd till små och medelstora företag lämnas i
enlighet med kapitel I och artikel 28 i kommissionens
förordning (EU) nr 651/2014.
13 § Stöd till processinnovation och organisationsinnovation
lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 29 i
kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
14 § Stöd till forskning och utveckling inom fiskeri- och
vattenbrukssektorn lämnas i enlighet med kapitel I och
artikel 30 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
15 § Stöd till utbildning lämnas i enlighet med kapitel I och
artikel 31 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
Förfarandet i stödärenden
16 § Den som ansöker om stöd ska göra det skriftligen till
Verket för innovationssystem (myndigheten). Myndigheten får i
enskilda fall besluta om hur denna skyldighet ska
fullgöras.
17 § Ett beslut om stöd får förenas med de villkor som krävs
för att syftet med stödet ska tillgodoses.
18 § Den som har fått stöd ska till myndigheten skriftligt
redovisa erfarenheterna av den verksamhet eller det projekt
som stödet beviljats för. Myndigheten får i enskilda fall
besluta om hur denna skyldighet ska fullgöras.
Myndigheten ska följa den verksamhet eller det projekt som
stöd har lämnats till och utöva tillsyn över att villkoren
för stödet följs. Den som har beviljats stöd ska ge
myndigheten eller den som myndigheten utser tillfälle att
granska verksamheten och på begäran lämna ytterligare
uppgifter om verksamheten.
19 § Ett stöd enligt denna förordning får inte betalas ut
till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund
av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett
stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
20 § Myndigheten får besluta att ett beviljat stöd helt eller
delvis inte ska betalas ut om
1. den som har ansökt om eller beviljats stöd genom att lämna
oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat
att stödet beviljats felaktigt eller med för högt belopp,
2. stödet av något annat skäl har beviljats felaktigt eller
med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,
eller
3. villkoren för stödet inte har följts.
Återbetalningsskyldighet
21 § En stödmottagare enligt denna förordning är
återbetalningsskyldig om någon av de grunder som anges i 20 §
föreligger.
22 § Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig enligt 21
§, ska myndigheten besluta att helt eller delvis kräva
tillbaka stödet. Om det finns särskilda skäl, får myndigheten
efterge kravet på återbetalning helt eller delvis.
Ett beslut om återkrav ska fattas inom tio år från det att
stödet betalades ut.
23 § Om en stödmottagare inte är berättigad till ett
stödbelopp och detta ska återbetalas, ska ränta tas ut enligt
räntelagen (1975:635). Myndigheten får sätta ned räntekravet
om det finns särskilda skäl.
24 § Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig eller
skyldig att betala ränta enligt denna förordning, får en
utbetalning av stöd avräknas mot annan utbetalning av stöd
enligt förordningen.
Övriga bestämmelser
25 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut
än beslut enligt 19, 20 och 24 §§ får dock inte överklagas.
26 § Myndigheten ska föra de register som avses i
1. artikel 12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014,
och
2. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013.
Om ansökan avser stöd enligt kommissionens förordning (EU)
nr 1407/2013, ska myndigheten lämna de upplysningar till
företaget som framgår av artikel 6.1 i den förordningen.
Övergångsbestämmelser
2015:208
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2015.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2008:762) om
statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation.
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för stöd
som beslutats enligt den förordningen.
