Ändamål och organisation



1 § Sveriges advokatsamfund utgör det allmänna advokatsamfund,

varom förmäles i 8 kap. 1 § rättegångsbalken.



Samfundet har till ändamål



att till främjande av god rättsvård upprätthålla en

rättrådig och yrkesskicklig advokatkår,



att följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets

erfarenhet kommer denna till godo,



att tillvarataga advokaternas allmänna yrkesintressen samt



att verka för sammanhållning och samförstånd mellan

advokaterna.



Advokat är den som är ledamot av samfundet.



2 § Ledamöternas rätt att deltaga i handhavandet av samfundets

gemensamma angelägenheter utövas genom fullmäktige, valda av

ledamöterna och kallade Sveriges advokatsamfunds fullmäktige.

Årligen hålles ett ordinarie fullmäktigemöte.



Fullmäktige väljer styrelse för samfundet, kallad Sveriges

advokatsamfunds styrelse, ävensom ledamöter av en nämnd,

kallad Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd.



Samfundet är indelat i avdelningar, var och en med sin styrelse.

Ledamöternas rätt att deltaga i handhavandet av avdelnings

särskilda angelägenheter utövas å avdelningsmöte.



Om allmänt advokatmöte är stadgat i 25 §. Beslut (1982:415).



Om antagande av ledamot



3 § Till ledamot av advokatsamfundet får endast den antas

som



1. har hemvist i Sverige eller i en annan stat inom

Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet eller i Schweiz,



2. har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för

behörighet till domarämbete,



3. under minst tre år efter ovannämnda kunskapsprov på

tillfredsställande sätt utövat praktisk kvalificerad

juridisk verksamhet, varvid han eller hon skall ha ägnat

sig åt att yrkesmässigt tillhandagå allmänheten i

rättsliga angelägenheter antingen som anställd hos advokat

eller för egen räkning,



4. vid tiden för ansökningens prövning tillhandagår

allmänheten på sätt som avses i 3,



5. har med godkänt examensresultat genomgått av samfundet

särskilt anordnad utbildning,



6. har gjort sig känd för redbarhet, och



7. även i övrigt bedöms lämplig att utöva

advokatverksamhet.



Samfundets styrelse får med hänsyn till föreliggande

särskilda omständigheter medge undantag såvitt gäller

första stycket 1, 3, 4 och 5. Detsamma gäller första

stycket 2 beträffande den som är auktoriserad som advokat

i en annan stat i enlighet med där gällande bestämmelser.

Undantag från treårskravet i första stycket 3 får avse

högst ett år. Ytterligare undantag får medges endast om

synnerliga skäl föreligger.



Den som har genomgått en utbildning som krävs för att bli

advokat i en stat inom Europeiska unionen eller Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz och som i

Sverige genomgått ett prov som visar att han har

tillräckliga kunskaper om den svenska rättsordningen,

skall anses uppfylla kraven enligt första stycket 2, 3 och

5. Provet skall vara anpassat till den sökandes utbildning

och yrkeserfarenhet. Även den som registrerats enligt 4 a §

och som därefter under minst tre år bedrivit faktisk och

regelbunden advokatverksamhet i Sverige skall, under

förutsättning antingen att verksamheten huvudsakligen

omfattat svensk rätt eller att, om verksamheten inte

huvudsakligen omfattat svensk rätt, den registrerade på

annat sätt har förvärvat tillräckliga kunskaper och

erfarenheter för att antas till ledamot i samfundet, anses

uppfylla kraven enligt första stycket 2, 3 och 5.



Den som har blivit auktoriserad som advokat i Danmark,

Finland, Island eller Norge i enlighet med där gällande

bestämmelser och som därefter under minst tre år på ett

tillfredsställande sätt har tjänstgjort som biträdande

jurist på advokatbyrå i Sverige skall anses uppfylla

kraven enligt första stycket 2-7.



Den som är försatt i konkurs eller har förvaltare enligt

11 kap. 7 § föräldrabalken får inte antas till ledamot.

Inte heller får den antas till ledamot som enligt 3 §

lagen (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt

biträde i vissa fall är förbjuden att lämna juridiskt

eller ekonomiskt biträde.



Lagfaren domare i eller befattningshavare vid domstol

eller allmän åklagare eller kronofogde får inte antas till

ledamot.



Den som är anställd i stats eller kommuns tjänst i annan

befattning än som sägs i föregående stycke eller hos annan

enskild än advokat får inte antas till ledamot såvida inte

styrelsen medger undantag. Vad som nu sagts gäller dock

inte den som är anställd hos ledamot av

advokatorganisation inom Europeiska unionen eller

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i

Schweiz. Beslut (2010:1126).



4 § Ansökan om inträde i samfundet prövas av samfundets styrelse.

Vid ansökningen skola fogas de handlingar, vilka sökanden med

hänsyn till bestämmelserna i 3 § önskar åberopa.



Styrelsen inhämtar utlåtande över ansökningen från styrelsen för

den avdelning och beträffande utländsk sökande från den utländska

advokatorganisation inom vars områden sökanden utövat eller

utövar verksamhet, samt de ytterligare upplysningar som den anser

erforderliga.



Avslås ansökan om inträde, skall beslutet angiva de skäl, varå

beslutet grundas. Beslut (1993:1597).



4 a § Den som är auktoriserad som advokat i en annan stat inom

Europeiska unionen och utövar stadigvarande advokatverksamhet i

Sverige under sitt hemlands titel, skall vara registrerad hos

advokatsamfundet.



Ansökan om registrering prövas av samfundets styrelse. Till

ansökningen skall fogas de handlingar som styrelsen föreskriver

eller som sökanden annars vill åberopa.



I ett avslag på en ansökan om registrering skall skälen för

beslutet anges.



Bestämmelserna i dessa stadgar om ledamot av samfundet

tillämpas också på den som registrerats enligt första stycket.



Bestämmelserna i denna paragraf gäller också för den som till

följd av föreskrift enligt 8 kap. 11 § rättegångsbalken är

skyldig att registrera sig hos samfundet. Beslut (2000:739).



4 b § I fall som avses i 3 § tredje stycket skall mottagandet

av en ansökan bekräftas inom en månad samt sökanden underrättas

för det fall nödvändiga handlingar skulle saknas. En ansökan

skall behandlas och ett motiverat beslut fattas så snart som

möjligt och senast inom fyra månader från det att en

fullständig ansökan inkommit. Beslut (2007:705).



4 c § För att underlätta för en sökande som vill antas som

ledamot i en advokatorganisation inom Europeiska unionen,

Europeiska samarbetsområdet eller i Schweiz, skall

Advokatsamfundet samarbeta med den behöriga organisationen i

den andra staten. De upplysningar som utväxlas inom ramen för

ansökningsförfarandet, skall behandlas konfidentiellt.

Beslut (2007:705).



Om styrelse



5 § Samfundets styrelse består av ordförande, vice

ordförande och 18 andra ledamöter. Ordförande, vice

ordförande och övriga ledamöter väljs i nu nämnd ordning vid

ordinarie fullmäktigemöte för två år, räknat från och med

närmast följande 1 juli. Vartannat år utses ordförande, vice

ordförande och åtta andra ledamöter, vartannat år tio

ledamöter.



Vid val av andra ledamöter än ordförande och vice ordförande

ska hänsyn tas till önskvärdheten av att samfundets samtliga

avdelningar blir företrädda.



Den som vid utgången av den valperiod som han eller hon

utsetts för kommer att ha varit ledamot i styrelsen under sex

år i följd utan att ha varit ordförande eller vice

ordförande, får inte för en tidigare period än den som börjar

två år därefter utses till någon annan befattning inom

styrelsen än som ordförande eller vice ordförande.



Om en ledamot i styrelsen väljs till ledamot av

disciplinnämnden och tar emot detta uppdrag, ska han eller

hon frånträda sitt uppdrag i styrelsen. Beslut (2013:741).



6 § Om en ledamot i styrelsen avgår före utgången av den

valperiod som han eller hon valts för, ska nödvändigt val av

ersättare för återstoden av perioden genomföras.



Ett sådant ersättningsval får förrättas vid ett extra

fullmäktigemöte men får också anstå till närmaste ordinarie

fullmäktigemöte efter avgången. Den som valts träder

omedelbart i tjänst. Beslut (2013:741).



7 § Styrelsens säte är Stockholm.



8 § Styrelsen och disciplinnämnden utövar tillsyn över

advokatväsendet och har att tillse, att ledamot såväl vid

utförande av talan inför domstol som i sin övriga verksamhet

fyller de plikter, som åvilar honom.



Uppkommer fråga om disciplinärt ingripande mot ledamot på

annat sätt än genom anmälan enligt 40 §, prövar styrelsen om

ärendet skall hänskjutas till disciplinnämnden.



Om styrelsens befattning med ärende, som avses i 8 kap. 7 §

femte stycket rättegångsbalken, är stadgat i 45 §.

Beslut (1997:274).



9 § Styrelsen företräder samfundet, bevakar dess intressen och

handhar dess angelägenheter samt beslutar å samfundets vägnar i

alla ärenden, angående vilka ej annorlunda bestämmes i dessa

stadgar.



På grund härav tillkommer det styrelsen bland annat:



1. att verkställa av fullmäktige fattade beslut,



2. att förvalta samfundets och dess särskilda fonders

tillgångar,



3. att till ordinarie fullmäktigemöte avgiva

förvaltningsberättelse för senast tilländalupna kalenderår,



4. att i fråga om ledamots anspråk på arvode och kostnader för

utfört uppdrag på ledamotens, domstols eller skiljenämnds

begäran själv eller genom utsedda sakkunniga avgiva utlåtande,



5. att på förfrågan eller eljest till ledamot avgiva vägledande

uttalande angående advokatverksamhetens utövning,



6. att avgiva yttrande i av myndighet remitterat ärende och på

eget initiativ å samfundets vägnar göra uttalande i

lagstiftningsfråga eller annat ärende av betydelse för

rättsutvecklingen eller advokatverksamheten,



7. att utse samfundets generalsekreterare och övriga

tjänstemän,



8. att företräda samfundet i dess egenskap av aktieägare i

Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag, samt



9. att pröva anmälningar enligt 31 § 1 mom. sista stycket.

Beslut (2001:768).



10 § Styrelsen sammanträder, när ordföranden finner det

lämpligt eller minst fyra styrelseledamöter begär det, på en

ort som styrelsen eller ordföranden bestämmer.



Kallelse med föredragningslista ska i god tid före

sammanträde sändas till styrelsens ledamöter.



Styrelsens ledamöter är inte berättigade till annan

ersättning än för sina reseutgifter enligt de grunder som

fullmäktige fastställt. Beslut (2013:741).



11 § Styrelsen är beslutsför när minst sju ledamöter är

närvarande.



Beslut inom styrelsen fattas med enkel röstövervikt. Vid lika

röstetal gäller den mening som ordföranden biträder, utom vid

val som i sådant fall avgörs genom lottning.



Styrelsens protokoll justeras av ordföranden och en ledamot.

Beslut (2013:741).



12 § Samfundets disciplinnämnd består av ordförande, vice

ordförande samt nio andra ledamöter.



Ordförande, vice ordförande och sex övriga ledamöter väljes i

nu nämnd ordning vid ordinarie fullmäktigemöte för fyra år,

räknat från och med närmast följande 1 juli. Val förrättas

vartannat år och avser, varannan gång ordförande och tre andra

ledamöter, varannan gång vice ordförande och tre andra leda-

möter.



Nämndens återstående tre ledamöter (offentliga representanter)

utses av regeringen. De förordnas en i sänder varje år för

högst tre år i taget, räknat från den 1 juli. De offentliga

representanterna hämtas utanför den personkrets, som enligt 4

kap. 6 § rättegångsbalken är undantagen i fråga om val till

nämndeman.



Samfundsledamot som vid utgången av den valperiod, för vilken

han senast utsetts, kommer att ha varit ledamot av

disciplinnämnden under åtta år i följd utan att därunder ha

varit ordförande eller vice ordförande, får inte för tidigare

period än den, som börjar två år därefter, på nytt utses till

annan befattning inom nämnden än som ordförande eller vice

ordförande.



Väljes ledamot av disciplinnämnden till ledamot eller

suppleant i styrelsen och mottager han detta uppdrag, skall han

frånträda sitt uppdrag i nämnden. Beslut (1997:274).



13 § Avgår av fullmäktige utsedd ledamot av disciplinnämnden innan

den valperiod för vilken han valts gått till ända, skall om val av

ersättare för återstoden av perioden gälla vad i 6 § är för där

avsett fall stadgat. Beslut (1982:415)



14 § Disciplinnämnden har att handlägga frågor om disciplinärt

ingripande mot ledamot i enlighet med stadgandena i 40-43 §§.

Nämnden tillkommer att besluta om uteslutning ur samfundet,

varning, erinran, straffavgift och uttalande enligt 8 kap. 7 §

första-fjärde styckena rättegångsbalken.



I den omfattning som närmare anges i 40 § kan disciplinnämnden

för prövning om disciplinärt ingripande mot ledamot är påkallat

arbeta på avdelningar, bestående av tre ledamöter varav en

skall vara offentlig representant. Sådan avdelning kallas

prövningsavdelning. Beslut (1997:274).



15 § Disciplinnämnden och prövningsavdelningar sammanträder på

kallelse av nämndens ordförande å ort som denne bestämmer.



Kallelse med föredragningslista skall i god tid före samman-

träde tillställas disciplinnämndens ledamöter.



De av fullmäktige utsedda ledamöterna i disciplinnämnden är

icke berättigade till annan ersättning än för sina reseutgifter

enligt av fullmäktige fastställda grunder. Beslut (1997:274).



16 § Disciplinnämnden är beslutför, då minst sex ledamöter är

närvarande. Prövningsavdelning är beslutför med två ledamöter.



Är disciplinnämnden inte beslutför på grund av att ledamot är

jävig, ska ersättare utses. Endast den som tidigare har varit

ledamot i disciplinnämnden kan vara ersättare. Ersättare utses

av generalsekreteraren eller, om denne är jävig eller har

förhinder, av ordföranden i styrelsen.



Vid omröstning inom disciplinnämnden gäller rättegångsbalkens

regler om omröstning i brottmål i tillämpliga delar. Uppkommer

fråga om uteslutning ur samfundet, röstas härom särskilt. För

beslut om uteslutning fordras att minst sex ledamöter är ense

om denna påföljd.



Disciplinnämndens protokoll justeras av ordföranden och en

ledamot. Prövningsavdelning skall föra särskilt protokoll, som

justeras av avdelningens ordförande och en ledamot.

Beslut (2011:1011).



16 a § Disciplinnämnden beslutar om organisationen av

prövningsavdelningarna. Beslut (1997:274).



Om kansli



17 § Samfundet ska ha kansli i Stockholm under ledning av en

generalsekreterare som är anställd i samfundets tjänst.



Till generalsekreterare får utses endast den som är

advokat.



Generalsekreteraren är inte valbar till ledamot i

styrelsen eller disciplinnämnden och inte heller till ledamot

eller suppleant i fullmäktige. Beslut (2013:741).



Om räkenskaper och revision



18 § Samnfundets räkenskaper skola varje år avslutad per den 31

december. Räkenskaperna och styrelsens förvaltning skola granskas av

två årligen på ordinarie fullmäktigemöte utsedda revisorer. För envar

av revisorerna utses en suppleant.



Om fullmäktige



19 § Fullmäktige väljas av samfundets avdelningar på sätt i 29 §

närmare stadgas.



Styrelsens ordförande och vice ordförande äro självskrivna ledamöter

av fullmäktige.



20 § Ordinarie fullmäktigemöte skall hållas under tiden den 15 maj -

den 15 juni å dag, som styrelsen bestämmer.



För behandling av visst ärende skall extra fullmäktigemöte hållas, när

styrelsen finner erforderligt eller då det skriftligen med angivande

av anledningen begäres av minst tio fullmäktigeledamöter. I ärende,

som skall behandlas å sådant möte, har styrelsen att avgiva

utlåtande.



21 § Skriftlig kallelse till fullmäktigemöte skall avsändas, till

ordinarie fullmäktigemöte senast tre veckor och till extra

fullmäktigemöte senast två veckor före mötet. Vid kallelsen skall

fogas föredragningslista, upptagande de ärenden som vid mötet skolla

förekomma till behandling.



Ledamot av fullmäktige, som har förfall, är skyldig att omedelbart

anmäla detta. Vid förfall för ledamot, som utsetts av avdelning, skall

kallas den suppleant från avdelningen, som längst tillhört samfundet,

därest avdelningen icke bestämt annan ordning för suppleanternas

inkallande.



När kallelse till fullmäktigemöte utgått, skall till samfundets

ledamöter ofördröjligen utsändas underrättelse därom med uppgift å de

ärenden, som vid mötet skola förekomma till behandling.



22 § Ordinarie fullmäktigemöte tillkommer:



1. att behandla styrelsens förvaltningsberättelse och revisorernas

berättelse samt besluta om ansvarsfrihet för styrelsen och, därest

ansvarsfrihet vägrats, besluta om åtgärd med anledning därav,



2. att behandla styrelsen för Sveriges advokatsamfunds understödsfond

förvaltningsberättelse och revisorernas berättelse samt besluta om

ansvarsfrihet för understödsfondens styrelse och, därest ansvarsfrihet

vägrats, besluta om åtgärd med anledning därav,



3. att välja samfundets styrelse och samfundets dicsiplinnämnd,



4. att välja revisorer och revisorssuppleanter,



5. att besluta om avgitfer till samfundet och till understödsfonden,



6. att, efter förslag av Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag,

besluta om serviceersättning till bolaget, samt



7. att behandla ärende, som styrelsen hänskjutit till mötet eller som

ledamot av samfundet före den 15 april skriftligen hos styrelsen

föreslagit till behandling.



23 § Å fullmäktigemöte må till avgörande företagas allenast ärende,

som varit upptaget på föredragningslistan eller som står i omedelbart

samband med sådant ärende, mötet dock obetaget att förrätta

ersättningsval enligt vad i 6 och 13 §§ därom är stadgat.



24 § Fullmäktigemöte hålles å ort, som styrelsen bestämmer.



Vid behandlingen å fullmäktigemöte av andra ärenden än val äger envar

ledamot av samfundet närvara och deltaga i förhandlingarna men ej i

besluten.



Förhandlingarna vid fullmäktigemöte öppnas av styrelsens ordförande

eller vid förfall för honom av vice ordföranden, varefter fullmäktige

välja ordföranden vid mötet. Styrelsens ordföranden och vice

ordförande äro icke valbara till ordförande.



För beslutförhet fordras att minst fyrtio ledamöter av fullmäktige

eller suppleanter för dem äro närvarande vid mötet.



Omröstning å fullmäktigemöte sker öppet utom vid val, där sluten

omröstning skall äga rum, om flera namn föreslås än valet avser. Vid

sådan sluten omröstning äger varje röstande å röstsedel uppföra det

antal namn omröstningen avser. Röst får avgivas allenast på namn, som

föreslagits före omröstningen. Röstsedel, som upptager flera namn än

valet avser, är ogiltig. Upptager röstsedel namn, som icke föreslagits

före omröstningen, skall sådant namn anses som obefintligt. Avser

omröstningen val av ordförande eller vice ordförande i styrelsen eller

disciplinnämnden, är den vald, som erhåller mer än hälften av avgivna

röster. Erhåller ej någon sådan majoritet, sker ny omröstning. Får ej

heller därvid någon mer än hälften av avgivna röster, anställes en

tredje en tredje omröstning mellan de två, som vid andra omröstningen

erhållit de flesta rösterna. Den som därvid erhåller de flesta

rösterna är vald. I händelse av lika röstetal vid andra eller tredje

omröstningen skiljer lotten. Vid andra val än av ordförande eller vice

ordförande i styrelsen eller disciplinnämnden äro de som vid

omröstningen erhålla högsta röstetalen valda. Erhålla två eller flera

lika röstetal, sker ny omröstning mellan dem. I händelse av lika

röstetal vid denna omröstning skiljer lotten.



Beslut fattas, där dessa stadgar ej annorlunda bestämma, med enkel

röstövervikt. Vid lika röstetal gäller i andra ärenden än vid val den

mening, som ordföranden vid mötet biträder.



Fullmäktig äger icke deltaga i beslut om ansvarsfrihet för

förvaltning, för vilken han är ansvarig, och ej heller i val av

revisorer för granskning av sådan förvaltning.



Fullmäktiges protokoll justeras av ordföranden vid mötet och två

fullmäktige.



Fullmäktiges ledamöter äro icke berättigade till annan ersättning än

för sina reseutgifter enligt av fullmäktige fastställda grunder.



Av fullmäktige fattade beslut skola delgivas samfundets ledamöter.



Om allmänt advokatmöte



25 § Allmänt advokatmöte skall hållas minst vart tredje år å tid och

ort, som styrelsen bestämmer. Vid sådant möte bör förekomma föredrag

eller diskussion angående spörsmål av betydelse för advokaternas

organisation eller yrkesutövning eller av allmänt juridiskt intresse.



Kallelse till allmänt advokatmöte skall utsändas senast sex veckor

före mötet.



Förhandlingarna å allmänt advokatmöte ledas av styrelsens ordförande

eller vid förfall för honom av vice ordföranden.



Om avdelningar



26 § Samfundets avdelningar är:



Norra avdelningen, omfattande Norrbottens, Västerbottens,

Västernorrlands, Jämtlands samt Gävleborgs län.



Mellersta avdelningen, omfattande Dalarnas, Värmlands, Örebro,

Västmanlands samt Uppsala län.



Stockholmsavdelningen, omfattande Stockholms samt Gotlands län.



Östra avdelningen, omfattande Södermanlands, Östergötlands,

Jönköpings, Kronobergs samt Kalmar län.



Västra avdelningen, omfattande Västra Götalands samt Hallands

län.



Södra avdelningen, omfattande Skåne och Blekinge län.



Utlandsavdelningen, för ledamöter som har sin verksamhet

förlagd utomlands. Beslut (2001:768).



27 § Ledamot tillhör den avdelning, inom vars område han eller

hon har sin huvudsakliga verksamhet. Ledamot som inte längre

driver advokatverksamhet, tillhör den avdelning inom vars

område den huvudsakliga verksamheten senast bedrevs.



Tvist om vilken avdelning ledamot skall tillhöra avgöres av

samfundets styrelse. Beslut (2001:768).



28 § Avdelning skall antaga stadgar, vilka för att bliva

gällande skola godkännas av samfundets styrelse.



I avdelnings stadgar skall intagas bestämmelse, att

avdelningsmöte årligen skall hållas före mars månads utgång för

val av ledamöter och suppleanter i fullmäktige, att

avdelningsmöte därjämte skall hållas, när samfundets styrelse

eller fullmäktige för behandling av uppgivet ärende så

påfordra, samt att vid avdelningsmöte och sammanträde med

avdelningsstyrelsen skall föras protokoll, varav avskrift skall

inom fjorton dagar översändas till samfundets kansli.



Avdelning får av sina ledamöter uppta årsavgift.

Beslut (2001:768).



29 § Varje avdelning utser efter antalet av sina ledamöter

vid närmast föregående årsskifte en ledamot av samfundets

fullmäktige för varje påbörjad femtiondedel av antalet

samfundsledamöter vid samma tid. Utlandsavdelningen utser

dock minst två och andra avdelningar minst sex ledamöter.



En avdelning väljer lika många suppleanter som ledamöter.



Ledamöter och suppleanter i fullmäktige väljs för ett år i

sänder, räknat från och med närmast följande 1 maj. Den som

vid utgången av den valperiod som han eller hon utsetts för

kommer att ha varit ledamot av fullmäktige under sex år i

följd, får inte för en tidigare period än den som börjar två

år därefter utses till ledamot eller suppleant i fullmäktige.



En ledamot i samfundets styrelse är inte valbar till ledamot

eller suppleant i fullmäktige. Om ledamot eller suppleant i

fullmäktige som har utsetts av en avdelning väljs till

ledamot i styrelsen och tar emot detta uppdrag, ska han eller

hon frånträda sitt uppdrag i fullmäktige. Beslut (2013:741).



30 § Samfundets styrelse äger att med omedelbar verkan upphäva beslut

av avdelning eller avdelningsstyrelse, som strider mot samfundets

eller avdelningens stadgar eller ej anses förenligt med samfundets

intresse.



Om avgifter



31 § 1 mom. Ledamot skall betala årlig avgift till samfundet. Avgiften

utgår med lika belopp för varje ledamot.



Den som antagits till ledamot under andra halvåret betalar för

det året halv årsavgift till samfundet.



Ledamot som inte driver advokatverksamhet och antingen fyllt

sextio år eller av hälsoskäl är förhindrad att driva verksamhet

betalar, om dessa förhållanden anmälts till samfundet, en

avgift som uppgår till högst en tiondel av avgiften enligt

första stycket. Beslut (2001:768).



31 § 2 mom. Serviceersättning till Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag

påföres advokatrörelse avseende alla däri verksamma jurister

och utgår med belopp eller enligt de grunder för belopps

bestämning som fullmäktige fastställer för ett kalenderår i

sänder. Helt belopp utgår för jurist som är verksam i rörelsen

den 1 juli under det kalenderår ersättningen avser medan halvt

belopp utgår för den som påbörjar verksamhet i rörelsen efter

den 1 juli under det kalenderår ersättningen avser.



Ledamot som är rörelseidkare eller företagsledare i

advokataktiebolag skall ansvara för att serviceersättning

erlägges för den advokatrörelse han bedriver eller förestår.

Beslut (2001:768).



31 § 3 mom. Styrelsen får, om det finns skäl till det, befria ledamot från

skyldighet att betala årsavgift till samfundet intill det

belopp som skall betalas enligt 1 mom. sista stycket. Om

synnerliga skäl föreligger får ledamot befrias från att betala

hela årsavgiften. Det sistnämnda gäller också årsavgift som

bestämts enligt 1 mom. sista stycket.



Styrelsen får vidare efter servicebolagets hörande, om det

finns särskilda skäl till det, helt eller delvis medge ledamot

befrielse från skyldighet att betala serviceersättning till

servicebolaget.



Styrelsen får besluta om uttag a conto av avgift till samfundet

och serviceersättning till Sveriges Advokaters

Serviceaktiebolag att betalas i början av varje kalenderår för

senare avräkning mot den avgift och ersättning som ordinarie

fullmäktige beslutar. Beslut (2001:768).



32 § Där fullmäktige så beslutar, skall ledamot till Sveriges

advokatsamfunds understödsfond erlägga årsavgift, som skall

utgå med lika belopp för varje ledamot.



Vad som är stadgat i 31 § 1 mom. andra stycket och 3 mom.

första stycket, skall äga motsvarande tillämpning beträffande

avgifter till understödsfonden. Beslut (2000:739).



33 § /Upphör att gälla 2001-01-01 genom beslut (2000:739).

Ledamot är skyldig att ingå skiljeavtal i tvist med huvudman om

arvode och kostnad för utfört uppdrag, om huvudmannen eller -- om denne

anlitat rättsskyddsförsäkring -- vederbörande försäkringsbolag inom ett

år från sluträknings avgivande hos styrelsen skriftligen begär det.



Lagen om skiljemän skall tillämpas med de tillägg och ändringar som

anges nedan.



Skiljedom meddelas, enligt beslut av styrelsen, antingen av styrelsen

eller av en särskild skiljenämnd, bestående av tre eller fem av

styrelsen för varje särskilt fall, inom eller utom styrelsen, utsedda

samfundsledamöter.



Skiljedom skall meddelas senast sex månader efter det skiljenämnden

utsetts. Styrelsen äger dock på framställning av part eller

skiljenämnden förlänga denna tid då skäl är därtill.



Där styrelsen prövar tvisten skall bestämmelserna i 11 § första och

andra styckena av dessa stadgar gälla. Styrelsens och den särskilda

skiljenämndens ledamöter får inte av part ta emot eller betinga sig

ersättning.



Den särskilda skiljenämndens ledamöter är berättigade till ersättning av

samfundet för sina reseutgifter enligt samma grunder, som gäller för

ledamöter av styrelsen.



Ledamot som är part i tvisten skall svara för sina egna kostnader för

förfarandet.



Föreligger avtal om arvode eller ersättning i övrigt för uppdrags

utförande, är styrelsen och den särskilda skiljenämnden vid sin prövning

inte bundna härav, om avtalet visas vara oförenligt med huvudmannens

eller försäkringsbolagets berättigade intresse. Har verkställd

debitering av arvode eller kostnad godkänts får styrelsen och den

särskilda skiljenämnden, där debiteringen är uppenbart obillig samt

omständigheterna i övrigt därtill föranleder, lämna godkännandet utan

avseende. Beslut (2000:739).



Om yrkesplikter



34 § Vid utövande av sin verksamhet skall ledamot redbart och nitiskt

utföra honom anförtrodda uppdrag och i allt iakttaga god advokatsed.



Ledamot är skyldig att, där god advokatsed så fordrar, förtiga vad han

erfar i sin yrkesutövning.



35 § Det åligger ledamot att hålla penningmedel och andra tillgångar,

som tillhöra hans huvudmän, skilda från vad honom tillhör.



Efter fullmäktiges hörande äger styrelsen utfärda närmare föreskrifter

angående ledamöternas förvaltning av medel och andra tillgångar, som

avses i första stycket, samt angående ledamöternas bokföring.



Innan fullmäktige höras i ärende, som i andra stycket avses, skall

styrelsen bereda avdelningarna tillfälle att å avdelningsmöte behandla

föreliggande förslag och avgiva yttrande däröver.



36 § Ledamot skall upprätthålla och utveckla sin

yrkeskompetens.



Styrelsen får utfärda närmare föreskrifter om ledamöternas

skyldigheter att i detta syfte genomgå professionell

vidareutbildning och lämna uppgifter om detta till styrelsen.

Beslut (2003:570).



37 § Ledamot må icke, där detta strider mot god advokatsed, frånträda

mottaget uppdrag.



38 § I advokatverksamhet som bedrivs i bolagsform får endast

advokat vara delägare eller bolagsman, om inte styrelsen medger

undantag. Beslut (1995:1103).



39 § Ledamot äger icke vid sidan av sin advokatrörelse utöva annan

verksamhet av den art eller omfattning, att den kan menligt inverka på

hans självständighet eller eljest är oförenlig med hans ställning som

advokat.



Om disciplinärenden



40 § Göres hos samfundet anmälan mot ledamot av klient eller

annan som berörs av saken eller väcker styrelsen fråga om

disciplinärt ingripande mot ledamot, upptages ärendet av

disciplinnämnden, vanligen först av prövningsavdelning. Är

prövningsavdelning enig om att disciplinär påföljd inte är

påkallad och är ledamöterna ense om beslutets innehåll, får

prövningsavdelningen avgöra ärendet. I annat fall skall ärendet

hänskjutas till disciplinnämnden.



Disciplinnämndens ordförande får besluta att ärende skall hän-

skjutas till nämnden för avgörande utan att det först behandlas

på prövningsavdelning. Beslut (1997:274).



41 § Om anmälan mot ledamot avser omständigheter, som ligger

mer än tre år tillbaka i tiden, är disciplinnämnden ej skyldig

att upptaga anmälan till prövning. Beslut (1997:274).



42 § Disciplinnämndens beslut, liksom beslut av prövnings-

avdelning av innebörd att ärende inte hänskjutes till nämnden,

skall tillställas den ledamot, mot vilken anmärkning

framställts, Justitiekanslern och styrelsen.

Prövningsavdelnings beslut tillställs dock styrelsen endast om

den begär det. Har ärendet upptagits på grund av anmälan enligt

40 §, skall även anmälaren få del av beslutet, såvida han ej

återkallat anmälan.



Styrelsens beslut om avskrivning av anmälan mot ledamot skall

tillställas anmälaren, ledamoten och Justitiekanslern.



Har anmälan mot ledamot avskrivits eller har i upptaget ärende

om disciplinärt ingripande beslut meddelats av innebörd att

ärendet ej hänskjutes till disciplinnämnden, får

Justitiekanslern, inom fyra veckor efter det att han fått del

av beslutet, hos nämnden påkalla åtgärd mot ledamoten.

Beslut (1997:274).



43 § I disciplinärende skall den ledamot ärendet rör beredas

tillfälle att yttra sig över framställd anmärkning, om ej

särskild omständighet föranleder annat.



Ledamot, mot vilken anmärkning framställts, är pliktig att

efter anmaning avgiva skriftligt yttrande, att förete de

handlingar som disciplinnämnden eller generalsekreteraren

ålägger honom att tillhandahålla samt att på kallelse

personligen infinna sig inför nämnden.



Disciplinnämnden får bestämma att muntlig förhandling skall

hållas vid behandling av ärende i nämnden. Om ej särskilda skäl

föranleder annat, skall sådan förhandling äga rum när

uteslutning ur samfundet kan komma i fråga som påföljd. Därvid

skall en av styrelsen utsedd advokat utföra den talan som

föranledes av anmälan eller på annat sätt framkommen

anmärkning. Styrelsens förordnande sker efter anmälan av

nämnden eller generalsekreteraren. Uppdraget får inte ges till

den som är ledamot av disciplinnämnden.



Om den ledamot, mot vilken anmärkning framställts, bedömes

vara i behov av biträde för sitt försvar men inte själv anlitar

sådant, får disciplinnämnden förordna försvarare för honom vid

ärendets behandling i nämnden. Ersättning till försvarare som

utsetts av nämnden skall utges av samfundet med belopp som

bestämmes av disciplinnämnden. Detsamma gäller ersättning till

försvarare som den ledamot, mot vilken anmärkning framställts,

själv utsett, om nämnden bedömt sakens beskaffenhet vara sådan

att ledamoten behöver biträde för sitt försvar. Nämnden kan

förplikta den ledamot, mot vilken anmärkning riktats, att helt

eller delvis till samfundet återgälda dess kostnad för

försvaret.



Beslut om uteslutning, varning eller erinran skall angiva de

skäl varå beslutet grundas. Beslut (1997:274).



44 § Beslut, varigenom ledamot uteslutits ur samfundet, skall,

så snart beslutet går i verkställighet, delgivas samfundets

ledamöter och rikets allmänna domstolar. Har beslut om

uteslutning upphävts, skall meddelande därom lämnas samfundets

ledamöter och nämnda domstolar, om beslutet tidigare delgivits

dem. Detsamma gäller ett beslut om upphävande av en

registrering enligt 4 a §. Förordning (2000:739).



44 a § Advokatsamfundets disciplinära verksamhet omfattar i

vissa fall också den som auktoriserats som advokat i en annan

stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet eller i Schweiz. I ett disciplinärt förfarande

mot en sådan advokat skall advokatsamfundet, så snart

förfarandet inleds, samarbeta och utbyta information med den

behöriga myndigheten eller organisationen i den andra staten.

Beslut (2002:740).



Om uteslutning av ledamot, som ej längre är behörig att vara advokat



45 § Uppkommer i styrelsen fråga om uteslutning av ledamot

eller upphävande av registrering enligt 8 kap. 7 § femte

stycket rättegångsbalken, skall styrelsen, innan beslut fattas

i ärendet, bereda ledamoten tillfälle att yttra sig.



Beslut om uteslutning eller upphävande av registrering skall

angiva de skäl, varå beslutet grundas.



Styrelsens beslut skall tillställas den det rör och

Justitiekanslern. Vad i 44 § är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning. Beslut (2000:739).



46 § En ledamot är skyldig att lämna styrelsen de uppgifter som

behövs för dess tillsyn över advokatväsendet. Styrelsen får efter

fullmäktiges hörande meddela närmare föreskrifter om

uppgiftsskyldigheten. Innan fullmäktige hörs, skall styrelsen ge

avdelningarna tillfälle att behandla förslaget på avdelningsmöte och

lämna yttrande över förslaget.



Inom sex månader efter utgången av varje räkenskapsår skall

advokat som bedriver egen verksamhet till samfundets kansli sända

över revisionsberättelse med intyg om att bokföringen skett enligt

lag och samfundets bokföringsreglemente. Kommer en sådan

revisionsberättelse inte in inom angiven tid har styrelsen rätt att

utse auktoriserad eller godkänd revisor att på advokatens

bekostnad utföra revision och avge sådant intyg till styrelsen.



Styrelsen får förordna att granskning av en ledamots bokföring och

medelsförvaltning skall utföras av en auktoriserad revisor, som

styrelsen utser. Ledamoten är i sådant fall skyldig att tillhandahålla

sina diarier och räkenskaper med tillhörande handlingar.



Vad en revisor får kännedom om vid revision enligt andra stycket

andra meningen eller granskning enligt tredje stycket får röjas

endast i den mån revisionen eller granskningen ger anledning till

anmärkning.



När det finns särskilda skäl, får styrelsen besluta att en ledamots

diarier och räkenskaper med tillhörande handlingar skall granskas

av generalsekreteraren eller företes för styrelsen.



Vid en granskning enligt tredje och femte styckena är ledamoten,

om det begärs av den som utför granskningen, skyldig att från bank,

klient eller annan hämta in och för den granskande förete de

kontokuranter, besked eller andra uppgifter som behövs för

kontroll av ledamotens förvaltning och räkenskaper.

Tillhandahåller ledamoten inte dessa uppgifter inom rimlig tid, får

den som utför granskningen själv hämta in uppgifterna.

Beslut (1994:1059).



Om tystnadsplikt för styrelseledamot m.fl.



47 § Ledamöter och suppleanter i styrelsen, ledamöter av

disciplinnämnden, generalsekreteraren och andra advokater som

har deltagit i handläggningen av disciplinärenden eller andra

tillsynsärenden hos samfundet samt ledamöter och suppleanter

i Konsumenttvistnämnden får inte obehörigen för någon annan

yppa vad de på grund av en samfundsledamots skyldighet att

lämna uppgifter och tillhandahålla handlingar har fått veta

om honom eller henne och hans eller hennes verksamhet.

Beslut (2015:416).



Om skadeupprättande åtgärder



48 § Fullmäktige äga besluta om kollektiv försäkring eller fond för

upprättande av skada till följd av brottsligt förfarande från ledamots

eller hos ledamot anställds sida. Innan sådant beslut fattas, skall

tillfälle beredas avdelningarna att å avdelningsmöte behandla

föreliggande förslag och avgiva yttrande däröver.



Ha fullmäktige fattat beslut varom i första stycket är stadgat, är

ledamot skyldig att erlägga härav föranledd avgift, vilken skall för år

räknat utgå enligt de grunder som fullmäktige beslutar. Beträffande

avgift som nu sagts skall vad i 31 § 3 mom är stadgat äga motsvarande

tillämpning. Förordning (1988:168).



Om ledamots utträde



49 § Om skyldighet i vissa fall för ledamot att genast utträda ur

samfundet är stadgat i rättegångsbalken.



Vill ledamoten eljest utträda ur samfundet, skall han hos styrelsen

göra skriftlig ansökan därom. Ansökningen skall föredragas vid närmast

följande sammanträde med styrelsen. Föreligger mot ledamoten

anmärkning av allvarlig beskaffenhet, äger styrelsen förordna, att med

ansökningens behandling skall anstå i avbidan på prövning av den mot

ledamoten framställda anmärkningen. Eljest skall ansökningen

bifallas.



50 § Försummar ledamot att betala stadgeenlig avgift till samfundet,

serviceersättning till Sveriges Advokaters Serviceaktiebolag eller

stadgeenlig avgift till den avdelning han tillhör eller straffavgift

och fullgör han icke efter anmaning sina skyldigheter härutinnan inom

tid, som styrelsen bestämmer, skall styrelsen förklara att han utträtt

ur samfundet.



Styrelsen får helt eller delvis eftergiva straffavgift, om särskilda

skäl föreligger. Beslut (1982:1115).



Om offentliggörande av vissa beslut



51 § Styrelsen ska se till att det blir allmänt känt att

någon har antagits som ledamot av samfundet eller avgått ur

det.



Disciplinnämnden får bestämma att ett beslut av nämnden i ett

disciplinärende ska offentliggöras helt eller delvis.



Konsumenttvistnämnden får bestämma att ett beslut av nämnden

ska offentliggöras helt eller delvis. Beslut (2015:416).



Om Konsumenttvistnämnden



52 § Konsumenttvistnämnden ska bestå av fem ledamöter och fem

suppleanter. Av ledamöterna ska två vara advokater, två

företräda konsumentintresset och en vara före detta ordinarie

domare.



Ordföranden i Konsumenttvistnämnden ska vara före detta

ordinarie domare.



Ett ärende får avgöras av tre ledamöter, varav en advokat, en

företrädare för konsumentintresset och en före detta

ordinarie domare. Beslut (2015:416).



53 § Advokatsamfundets styrelse utser ledamöter och

suppleanter i Konsumenttvistnämnden. Samtliga ledamöter och

suppleanter förordnas för tre år i taget.



En ledamot får inte omväljas om han eller hon kommer att ha

varit ledamot av Konsumenttvistnämnden under sex år i följd

vid utgången av den valperiod som han eller hon utsetts

för. Beslut (2015:416).



54 § Om en ledamot eller suppleant i Konsumenttvistnämnden

avgår innan den valperiod som han eller hon valts för har

gått till ända, ska en ersättare utses för den återstående

perioden. Beslut (2015:416).



55 § Vid omröstning i Konsumenttvistnämnden gäller

rättegångsbalkens regler om omröstning i tvistemål i

tillämpliga delar. Beslut (2015:416).



56 § I fråga om jäv för Konsumenttvistnämndens ledamöter och

suppleanter gäller förvaltningslagen (1986:223) i tillämpliga

delar. Beslut (2015:416).



Om ärenden i Konsumenttvistnämnden



57 § Konsumenttvistnämnden ska pröva tvister mellan en

konsument och en advokat eller advokatbyrå om en tjänst som

advokaten eller advokatbyrån tillhandahållit konsumenten.

Beslut (2015:416).



58 § Med konsument avses en fysisk person som agerar för ett

ändamål som faller utanför den egna närings- eller

yrkesverksamheten. Beslut (2015:416).



59 § En konsument kan skriftligen begära prövning av ett

ärende, efter att ha betalat en ansökningsavgift som

Advokatsamfundet bestämmer. Beslut (2015:416).



60 § Advokaten och i förekommande fall advokatbyrån är

skyldig att medverka i Konsumenttvistnämndens prövning, om en

lösning i samförstånd inte har kunnat uppnås.



Konsumenttvistnämnden får anmäla andra anspråk än arvode till

advokatens försäkringsbolag. Beslut (2015:416).



61 § Konsumenttvistnämnden prövar inte ett ärende om



– konsumenten inte har försökt uppnå en lösning i samförstånd

med advokaten,



– värdet av det som yrkas understiger 1 000 kronor,



– värdet av det som yrkas överstiger 200 000 kronor,



– ärendet kommer in senare än ett år efter det att

konsumenten skriftligen framställde klagomålet till

advokaten, såvida det inte finns synnerliga skäl,



– ärendet inleds av okynne eller saknar grund,



– den komplettering som nämnden begärt inte kommer in från

konsumenten,



– utredningen är bristfällig och det inte går att avhjälpa

bristen,



– ärendet med hänsyn till nämndens arbetsformer inte lämpar

sig för prövning av nämnden eller allvarligt skulle förhindra

nämnden från att fungera effektivt, eller



– ärendet handläggs eller är avgjort av domstol.

Beslut (2015:416).



62 § Om det redan av innehållet i ett ärende framgår att

tvisten enligt någon av grunderna i 61 § inte kan behandlas,

ska Konsumenttvistnämnden tillhandahålla båda parterna ett

motiverat beslut om avvisning inom tre veckor från det att

ärendet togs emot. Om någon grund för avvisning enligt 61 §

framkommer senare under handläggningen av ärendet, ska beslut

om avvisning fattas så snart som möjligt. Beslut (2015:416).



63 § I ärenden hos Konsumenttvistnämnden ska den advokat som

ärendet rör ges tillfälle att inkomma med ett skriftligt

yttrande, om inte särskilda omständigheter motiverar något

annat. Beslut (2015:416).



64 § Förfarandet inför Konsumenttvistnämnden är skriftligt.

Beslut (2015:416).



65 § Konsumenttvister ska avgöras inom 90 dagar från det att

de är färdiga för beslut. Konsumenttvistnämnden ska

skriftligen underrätta parterna när ett ärende är färdigt för

beslut.



Om en tvist är komplicerad kan tiden för avgörande enligt

första stycket förlängas. I sådana fall ska parterna

underrättas om detta och om hur lång tid det kan förväntas ta

att pröva tvisten. Beslut (2015:416).



66 § Ett ärende kan förklaras vilande av

Konsumenttvistnämnden om tvisten prövas hos advokatens

försäkringsgivare. Beslut (2015:416).



67 § Parterna svarar för sina egna kostnader för

förfarandet. Beslut (2015:416).



68 § Beslut från Konsumenttvistnämnden ska vara skriftliga

och motiverade.



Konsumenttvistnämndens beslut kan inte överklagas.

Beslut (2015:416).



Om ändring av stadgarna



69 § Ändringar av dessa stadgar beslutas av fullmäktige.



Innan ett sådant beslut fattas, ska avdelningarna ges

tillfälle att behandla det aktuella förslaget på ett

avdelningsmöte och sedan yttra sig över det.



För att ett beslut om stadgeändring ska vara giltigt, krävs

det antingen att beslutet har fattats på ett ordinarie

fullmäktigemöte och då har fått stöd av minst tre fjärdedelar

av hela antalet fullmäktige eller att beslutet fattats på två

på varandra följande ordinarie fullmäktigemöten och på det

möte som hålls sist har fått stöd av minst två tredjedelar av

de närvarande fullmäktige.



En beslutad stadgeändring ska fastställas av regeringen för

att bli gällande. Beslut (2015:416).



Övergångsbestämmelser



Dessa stadgar träda i kraft den 1 januari 1964. Samma dag upphöra

samfundets den 3 juni 1944 antagna, den 31 oktober 1947 av Konungen

fastställda stadgar att gälla; med iakttagande dock av vad nedan

bestämmes.



1. Den som vid dessa stadgars ikraftträdande innehar befattning som

styrelseledamot, styrelsesuppleant, revisor eller revisorssuppleant

kvarstår i sin befattning under tid, som vid valet blivit bestämd.



2. Val av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter av

disciplinnämnden skall första gången förrättas vid ordinarie

fullmäktigemöte 1964. Därvid skall iakttagas att ordförande och fyra

andra ledamöter väljas för fyra år, vice ordförande och tre andra

ledamöter för två år.



3. Då val av ledamöter och suppleanter i fullmäktige första gången

förrättas, skall, i den mån ej annat blivit bestämt i nya

avdelningsstadgar, som godkänts av samfundets styrelse, vad i de äldre

avdelningsstadgarna om val av ledamöter och suppleanter i samfundets

nämnd är föreskrivet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.



4. Disciplinnämnden träder i verksamhet den 1 juli 1964. Intill den

dagen skall vad i de äldre stadgarna är föreskrivet om styrelsens

befattning med disciplinärenden alltjämt gälla, styrelsen dock

obetaget att redan före den 1 juli 1964 fatta beslut om ärendes

hänskjutande till disciplinnämden.



1997:274



1. Vad som nu har fastställts skall gälla från och med den 1

juli 1997.



2. En offentlig representant i disciplinnämnden som har

utsetts med stöd av äldre föreskrifter kvarstår som ledamot av

nämnden under den tid som han har utsetts för.



3. Ett disciplinärende, som av styrelsen har hänskjutits till

disciplinnämnden med stöd av äldre föreskrifter, får avgöras av

en prövningsavdelning, om förutsättningar för det finns enligt

de nya bestämmelserna i 40 §.



2000:739



Vad som nu har fastställts skall gälla från och med den 1

januari 2001. Dock skall 33 § fortfarande tillämpas på ledamots

tvist med huvudman om arvode och kostnad för ett utfört uppdrag

som har påbörjats före den 1 januari 2002.