Advanced Search

Förordning (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet


Published: 2008-07-03
Read law translated into English here: https://www.global-regulation.com/translation/sweden/2988336/frordning-%25282008%253a715%2529-om-finansiella-tgrder-fr-hanteringen-av-restprodukter-frn-krnteknisk-verksamhet.html

Subscribe to a Global-Regulation Premium Membership Today!

Key Benefits:

Subscribe Now for only USD$40 per month.
Inledande bestämmelser



1 § I denna förordning finns bestämmelser om finansiering av

hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet.



2 § I denna förordning avses med



finansieringslagen: lagen (2006:647) om finansiella åtgärder

för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet,



Studsvikslagen: lagen (1988:1597) om finansiering av

hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m.,



reaktorinnehavare: den som har tillstånd enligt lagen (1984:3)

om kärnteknisk verksamhet att inneha eller driva en eller flera

kärnkraftsreaktorer som inte permanent har ställts av,



grundkostnaden: summan av de förväntade kostnaderna för

åtgärder och verksamhet som avses i 4 § 1-3 finansieringslagen,



merkostnaden: summan av de förväntade kostnaderna för

verksamhet som avses i 4 § 4-9 finansieringslagen,



finansieringsbelopp: ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

de återstående grundkostnaderna och merkostnaderna för de

restprodukter som har uppkommit då beräkningen görs och de

medel som har fonderats för dessa kostnader,



kompletteringsbelopp: ett belopp som motsvarar en skälig

uppskattning av kostnader som avses i 4 § 1-3

finansieringslagen och som kan uppkomma till följd av

oplanerade händelser.



Termer och uttryck som i övrigt används i denna förordning har

samma betydelse som i finansieringslagen.



Kärnavfallsavgift för reaktorinnehavare



3 § En reaktorinnehavare ska, i samråd med övriga

reaktorinnehavare, upprätta en kostnadsberäkning och ge in den

till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 7 januari vart tredje

år. I kostnadsberäkningen ska



1. anges den totala grundkostnaden för samtliga

reaktorinnehavare,



2. anges den del av den totala grundkostnaden som är gemensam

för samtliga reaktorinnehavare,



3. för varje reaktorinnehavare anges



a) den del av den totala grundkostnaden som är hänförlig till

reaktorinnehavarens reaktorer,



b) hur stor andel av den totala mängden uppkomna och förväntade

restprodukter som utgörs av restprodukter från

reaktorinnehavarens reaktorer, och



c) den del av den totala grundkostnaden som bör läggas till

grund för reaktorinnehavarens finansieringsbelopp,



4. anges det kompletteringsbelopp som bör gälla för varje

reaktorinnehavare,



5. anges hur mycket energi som varje reaktorinnehavare planerar

att leverera under de närmast kommande tre kalenderåren efter

det att kostnadsberäkningen senast ska ha givits in, och



6. anges de kostnader som förväntas uppkomma under vart och ett

av de närmast kommande tre kalenderåren efter det att

kostnadsberäkningen senast ska ha givits in för



a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av använt

kärnbränsle,



b) avställnings- och servicedrift, specificerat för varje

reaktor, och



c) rivning, inklusive mellanlagring och slutförvaring av

kärnavfall från rivningen, specificerat för varje reaktor.



4 § I kostnadsberäkningen enligt 3 § ska varje reaktor, som

inte permanent har ställts av, anses ha



1. en total driftstid om 40 år, och



2. en återstående driftstid om minst sex år, om det inte finns

skäl att anta att driften kan komma att upphöra dessförinnan.



5 § Om det finns särskilda skäl, får Strålsäkerhetsmyndigheten

förelägga en reaktorinnehavare att ge in kostnadsberäkningen

tidigare än vad som anges i 3 § eller att ge in en

kompletterande beräkning.



6 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska för var och en av

reaktorinnehavarna upprätta ett förslag till den

kärnavfallsavgift som reaktorinnehavaren ska betala de närmast

kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen

enligt 3 § senast ska ha givits in.



Strålsäkerhetsmyndigheten ska upprätta förslaget



1. med utgångspunkt från kostnadsberäkningen enligt 3 §,



2. med beaktande av den totala merkostnaden, och



3. så att samtliga förväntade kostnader, sedan hänsyn tagits

till vad som tidigare har betalats, kan förväntas bli täckta av

de avgifter som reaktorinnehavaren kommer att betala under

reaktorernas återstående driftstid.



Den föreslagna avgiften ska anges i kronor per levererad

kilowattimme elström.



Strålsäkerhetsmyndigheten ska ge reaktorinnehavaren samt

berörda myndigheter, kommuner och organisationer tillfälle att

yttra sig över avgiftsförslaget.



7 § Strålsäkerhetsmyndigheten får, om en kompletterande

kostnadsberäkning har givits in eller om det finns särskilda

skäl för det, upprätta ett förslag enligt 6 § som avser en

kortare period än tre år.



8 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska inom nio månader från det att

kostnadsberäkningen enligt 3 § senast ska ha givits in, lämna

avgiftsförslaget enligt 6 § till regeringen för beslut om

kärnavfallsavgiften.



Av förslaget ska framgå



1. vilken avgift som förordas för den period som avses,



2. hur den gemensamma grundkostnaden fördelas på varje

reaktorinnehavare,



3. grundkostnaden för varje reaktorinnehavare,



4. de närmare skälen för bedömningen i de fall som denna

avviker från reaktorinnehavarens beräkningar,



5. merkostnaden och beräkningsunderlaget för denna, och



6. vilka faktorer som anses vara särskilt kritiska för

kostnadsutvecklingen.



Kärnavfallsavgift för övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare



9 § En avgiftsskyldig tillståndshavare som inte är

reaktorinnehavare ska, enskilt eller i samråd med en eller

flera andra tillståndshavare, upprätta en kostnadsberäkning och

ge in den till Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 7 januari

vart tredje år. I kostnadsberäkningen ska anges



1. den totala grundkostnaden för de anläggningar som omfattas

av tillståndshavarens eller de samrådande tillståndshavarnas

tillstånd,



2. den förväntade återstående driftstiden för anläggningar som

inte permanent har ställts av,



3. vilka åtgärder och vilken verksamhet som kan berättiga till

sådan ersättning som avses i 17 § finansieringslagen,



4. den del av den totala grundkostnaden som bör läggas till

grund för finansieringsbeloppet, och



5. de kostnader som förväntas uppkomma under vart och ett av de

närmast kommande tre kalenderåren efter det att

kostnadsberäkningen senast ska ha givits in för



a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall

och kärnämne som inte ska användas igen,



b) avställnings- och servicedrift, specificerat för varje

kärnteknisk anläggning, och



c) rivning, inklusive mellanlagring och slutförvaring av

kärnavfall från rivningen, specificerat för varje anläggning.



Första stycket gäller inte anläggningar som omfattas av en

kostnadsberäkning enligt 3 §.



10 § Om det finns särskilda skäl, får Strålsäkerhetsmyndigheten

förelägga en tillståndshavare att ge in kostnadsberäkningen

tidigare än vad som anges i 9 § eller att ge in en

kompletterande beräkning.



11 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska upprätta ett förslag till

den kärnavfallsavgift som tillståndshavaren ska betala de

närmast kommande tre kalenderåren efter det att

kostnadsberäkningen enligt 9 § senast ska ha givits in.



Strålsäkerhetsmyndigheten ska upprätta förslaget



1. med utgångspunkt från kostnadsberäkningen enligt 9 §,



2. med beaktande av den totala merkostnaden och, i förekommande

fall, tillståndshavarens rätt till sådan ersättning som avses i

17 § finansieringslagen, och



3. så att samtliga förväntade kostnader för en anläggning som

inte permanent har ställts av, sedan hänsyn tagits till vad som

tidigare har betalats, kan förväntas bli täckta av de avgifter

som tillståndshavaren kommer att betala under anläggningens

förväntade återstående driftstid.



Förslaget till avgift för en anläggning som permanent har

ställts av ska upprättas så att samtliga förväntade kostnader,

sedan hänsyn tagits till vad som tidigare har betalats, kan

förväntas bli täckta av de avgifter som tillståndshavaren

kommer att betala de närmast kommande tre kalenderåren. Om det

finns särskilda skäl, får förslaget upprättas så att

kostnaderna kan förväntas bli täckta under en kortare eller

längre tidsperiod.



12 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska ge tillståndshavaren

tillfälle att yttra sig över ett förslag till avgift enligt 11

§.



13 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska, med utgångspunkt från

förslaget enligt 11 §, besluta om den kärnavfallsavgift som

tillståndshavaren ska betala de närmast kommande tre

kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen enligt 9 §

senast ska ha givits in.



Strålsäkerhetsmyndigheten ska med ett eget förslag lämna över

ett ärende enligt första stycket till regeringen för beslut om

kärnavfallsavgift i de fall då



1. ärendet gäller en kärnkraftsreaktor som permanent har

ställts av efter den 31 december 1995, eller



2. ärendet har principiell betydelse eller annars är av

särskild vikt.



Ett överlämnande enligt andra stycket ska ske inom sex månader

från det att kostnadsberäkningen senast ska ha givits in enligt

9 §.



14 § Strålsäkerhetsmyndigheten får, om en kompletterande

kostnadsberäkning har givits in eller om det finns särskilda

skäl för det, upprätta förslag till kärnavfallsavgift enligt 11

§ och besluta om avgiften enligt 13 § för en kortare period än

tre år.



15 § Av ett beslut eller förslag om kärnavfallsavgift enligt 13

§ ska, utöver avgiftens storlek, framgå



1. grundkostnaden för respektive anläggning,



2. hur, i förekommande fall, den del av grundkostnaden som är

gemensam fördelas på varje tillståndshavare,



3. de närmare skälen för bedömningen i de fall som denna

avviker från tillståndshavarens beräkningar,



4. merkostnaden och beräkningsunderlaget för denna, och



5. vilka faktorer som anses vara särskilt kritiska för

kostnadsutvecklingen.



Betalning av kärnavfallsavgiften



16 § En kärnavfallsavgift enligt 3-8 §§ ska betalas kvartalsvis

till Kärnavfallsfonden senast en månad efter varje

kalenderkvartals utgång.



En kärnavfallsavgift enligt 9-15 §§ ska betalas årsvis till

Kärnavfallsfonden senast en månad efter varje kalenderårs

utgång.



Dispens från skyldigheten att betala kärnavfallsavgift



17 § Strålsäkerhetsmyndigheten får besluta om en sådan dispens

från avgiftsskyldigheten som avses i 8 § finansieringslagen och

om omfattningen av de säkerheter som i så fall ska ställas.



Bestämmelser om säkerheterna finns i 24-26 §§.



Förvaltning av avgiftsmedlen



18 § Kärnavfallsfonden ska för de avgiftsskyldigas räkning

förvalta de inbetalade kärnavfallsavgifterna i en fond. Även

sådana avgifter som har betalats enligt Studsvikslagen ska

förvaltas i fonden.



19 § Fondens medel ska placeras på räntebärande konto i

Riksgäldskontoret, i skuldförbindelser utfärdade av staten

eller i skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1223) om

utgivning av säkerställda obligationer.



Fonden ska förvaltas så att kraven på god avkastning och

tillfredsställande betalningsberedskap tillgodoses.



Avkastningen på fondens medel ska läggas till kapitalet.

Förordning (2009:294).



Säkerheter för reaktorinnehavare



20 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska, med utgångspunkt från den

kostnadsberäkning som lämnas enligt 3 §, upprätta förslag till

finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp för varje

reaktorinnehavare.



Förslaget ska lämnas till regeringen för beslut om

finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp tillsammans med

det avgiftsförslag som avses i 8 §.



21 § En reaktorinnehavare ska till Kärnavfallsfonden ställa

godtagbara säkerheter motsvarande de finansieringsbelopp och

kompletteringsbelopp som regeringen har beslutat.



Säkerheterna ska vara utan tidsbegränsning och får inte utgöras

av fastighet på vilken det bedrivs kärnteknisk verksamhet.



Säkerheterna ska förvaltas av Riksgäldskontoret.



22 § Om regeringen begär det ska Riksgäldskontoret, innan de

säkerheter som avses i 21 § prövas, yttra sig i frågan om

säkerheterna är godtagbara. Om det behövs för att säkerställa

statens rätt, ska Riksgäldskontoret föreslå de villkor som

säkerheterna bör förenas med.



Säkerheter för övriga avgiftsskyldiga tillståndshavare



23 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska, med utgångspunkt från den

kostnadsberäkning som lämnas enligt 9 §, besluta om

finansieringsbeloppet för en avgiftsskyldig tillståndshavare

som inte är reaktorinnehavare.



24 § En avgiftsskyldig tillståndshavare som inte är

reaktorinnehavare ska till Kärnavfallsfonden ställa godtagbara

säkerheter motsvarande det beslutade finansieringsbeloppet

eller, om tillståndshavaren har beviljats sådan dispens som

avses i 17 §, samtliga återstående grundkostnader och

merkostnader.



Säkerheterna ska förvaltas av Riksgäldskontoret.



25 § Riksgäldskontoret ska pröva sådana säkerheter som avses i

24 §. Om det behövs för att säkerställa statens rätt, får

Riksgäldskontoret förena säkerheterna med villkor.



Riksgäldskontoret ska med ett eget yttrande lämna över ett

ärende enligt första stycket till regeringen för prövning av

säkerheterna i de fall ärendet har principiell betydelse eller

annars är av särskild vikt.



Tilläggssäkerheter



26 § Riksgäldskontoret får besluta att en reaktorinnehavare

eller annan avgiftsskyldig tillståndshavare ska ställa

godtagbara tilläggssäkerheter motsvarande visst belopp, om



1. säkerheternas värde, i förhållande till den tid som återstår

tills skyldigheten att betala kärnavfallsavgift och ställa

säkerhet upphör enligt 11 § finansieringslagen, har försämrats

i betydande mån, eller



2. sådana villkor som avses i 22 § andra meningen eller 25 §

första stycket andra meningen denna förordning har åsidosatts.



Riksgäldskontoret ska pröva och förvalta tilläggssäkerheterna.



Tilläggssäkerheterna ska ställas till Kärnavfallsfonden.



Användning av säkerheter



27 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska anmäla till regeringen att

ställda säkerheter bör tas i anspråk, om



1. det kan antas att fonderade medel inte räcker för att täcka

de kostnader enligt 4 § finansieringslagen som omfattas av

säkerheterna, och



2. den avgiftsskyldige tillståndshavaren inte vidtar de

åtgärder eller tillskjuter de medel som behövs.



Riskbedömning och riskavgifter



28 § Riksgäldskontoret ska vart tredje år besluta om statens

kreditrisk avseende säkerheter ställda enligt 21 §.



29 § Riksgäldskontoret får, med beaktande av den kreditrisk som

avses i 28 §, besluta att en reaktorinnehavare ska betala

riskavgift motsvarande statens förväntade kostnad för

kreditrisken om



1. kreditvärdigheten avseende ställda säkerheter, i förhållande

till den tid som återstår tills skyldigheten att betala

kärnavfallsavgift och ställa säkerhet upphör enligt 11 §

finansieringslagen, bedöms ligga under en viss nivå enligt

föreskrifter som Riksgäldskontoret har meddelat enligt 51 §

denna förordning, eller



2. sådana villkor som avses i 22 § andra meningen denna

förordning har åsidosatts.



Riskavgift ska betalas till Riksgäldskontoret.



Användning och utbetalning av fonderade avgiftsmedel



30 § Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om hur och i

vilken utsträckning fonderade avgiftsmedel får användas för de

kostnader som reaktorinnehavare och övriga avgiftsskyldiga

tillståndshavare förväntas få under en viss kommande tidsperiod

för åtgärder och verksamhet som ingår i de kostnadsberäkningar

som har använts då kärnavfallsavgiften beslutades.



Fonderade avgiftsmedel betalas ut i förskott för

kalenderkvartal till reaktorinnehavare och övriga

avgiftsskyldiga tillståndshavare efter ansökan. I ansökan om

utbetalning ska det anges vilka åtgärder som de utbetalade

medlen ska täcka.



31 § Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om i vilken

utsträckning fonderade avgiftsmedel får användas för att

ersätta kommuner för sådana informationskostnader som avses i

4 § 8 finansieringslagen. Ersättningen får bestämmas till

högst 10 miljoner kronor per kommun och kalenderår för

kommuner där en anläggning för slutförvar för använt

kärnbränsle planeras eller byggs.



Ersättningen betalas ut i förskott efter ansökan. Ansökan ska

ha inkommit till Strålsäkerhetsmyndigheten senast tre månader

före den period som ansökan avser. I ansökan ska det anges

vilka informationskostnader som ersättningen ska täcka.

Förordning (2011:1120).



32 § Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om i vilken

utsträckning fonderade avgiftsmedel får användas för sådant

stöd till ideella föreningar som avses i 4 § 9

finansieringslagen.



Stöd får endast lämnas till ideella föreningar som



1. utnyttjar rätten att delta i sådant samråd som föreskrivs i

6 kap. 4 § första stycket andra meningen miljöbalken avseende

anläggning för hantering och slutförvaring av använt

kärnbränsle,



2. har en styrelse som utses av medlemmarna under demokratiska

former och årligen håller stämma som medlemmarna får delta i,



3. har stadgar som beslutas av stämman och anger föreningens

namn och ändamål, hur beslut fattas, hur styrelsen utses samt

hur revisorer som kontrollerar styrelsens verksamhet utses,



4. inte har näringsverksamhet som sin huvudsakliga

inkomstkälla, och



5. har minst 1 000 medlemmar, eller är en sammanslutning av

ideella föreningar som tillsammans har minst 1 000 olika

personer som medlemmar och där varje förening som ingår

uppfyller kraven i 2 och 4.



Stöd får lämnas med högst 2,5 miljoner kronor per förening och

kalenderår och med totalt högst 3,5 miljoner kronor per

kalenderår. Förordning (2011:1120).



33 § Stöd enligt 32 § ska avse föreningens kostnader för att

delta i samrådsförfaranden enligt 6 kap. miljöbalken eller

5 c § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och yttra sig

enligt 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken över ansökan om

tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning för en anläggning för

hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle samt

kostnader för att kunna följa och bedöma frågor som rör

slutförvaring av använt kärnbränsle och slutförvaringens

påverkan på människors hälsa eller miljön. Kostnaderna får

omfatta lönekostnader, lokalkostnader och övriga administrativa

kostnader. Stödet får inte avse kostnader för information

riktad direkt till allmänheten utöver vad som avser det utökade

samrådsförfarandet. Stödet får inte avse insatser som

föreningen gör efter att tolv månader har förflutit från det

att tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen har

kungjorts enligt 6 kap. 8 § första stycket miljöbalken.



Ansökan om stöd ska ha inkommit till Strålsäkerhetsmyndigheten

senast den 1 oktober före det år som ansökan avser. I ansökan

ska det anges vilka kostnader under året som stödet ska

användas till.



Om de ansökningar som avser godtagbara kostnader totalt

omfattar större belopp än vad som finns tillgängligt för stöd

under ett visst kalenderår, ska Strålsäkerhetsmyndigheten

fördela stödet så att det ges en jämn geografisk spridning och

med beaktande av föreningarnas medlemsantal och behov samt

tidigare erhållet stöd.



Stödet betalas ut i förskott för kalenderår.

Förordning (2010:1547).



34 § En statlig myndighets ansökan om ersättning för sådana

kostnader som avses i 4 § 4-8 finansieringslagen ska ges in

till regeringen. I ansökan ska det anges vilka kostnader som

ersättningen ska täcka.



35 § Utbetalning av fonderade avgiftsmedel som har beslutats

enligt 30-32 §§ görs av Kärnavfallsfonden på begäran av

Strålsäkerhetsmyndigheten.



36 § Utbetalade avgiftsmedel som inte har använts ska i

enlighet med Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar återbetalas

till Kärnavfallsfonden vid kalenderårets slut eller avräknas

mot kommande utbetalningar.



Strålsäkerhetsmyndigheten får besluta att den som har mottagit

utbetalningar enligt 30 § ska förpliktas att kompensera

Kärnavfallsfonden för förlorad avkastning på sådana medel som

inte har använts.



Användning och utbetalning av medel enligt Studsvikslagen



37 § /Träder i kraft I:2018-01-01/

För avgifter som har fonderats enligt Studsvikslagen

gäller bestämmelserna i 38-41 §§ i stället för 30-36 §§.



38 § /Träder i kraft I:2018-01-01/

Den som har tillstånd till en sådan kärnteknisk verksamhet

som avses i 1 § Studsvikslagen ska, enskilt eller i samråd med

annan tillståndshavare, beräkna de förväntade kostnaderna för

verksamheten och ge in beräkningen till

Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 30 april varje år.



Av kostnadsberäkningen ska framgå de kostnader som förväntas

uppkomma under det kommande kalenderåret för



1. behandling, mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall

och kärnämne som inte ska användas igen,



2. avställnings- och servicedrift, specificerat för varje

kärnteknisk anläggning, och



3. rivning, inklusive mellanlagring och slutförvaring av

kärnavfall från rivningen, specificerat för varje anläggning.



39 § /Träder i kraft I:2018-01-01/

Strålsäkerhetsmyndigheten prövar, med utgångspunkt från

den kostnadsberäkning som avses i 38 §, frågor om hur och i

vilken utsträckning de medel som har fonderats enligt

Studsvikslagen får användas för de kostnader som

tillståndshavaren förväntas få under det kommande kalenderåret

för åtgärder och verksamhet som ingår i de kostnadsberäkningar

som har använts då avgifterna till fonden beslutades.



40 § /Träder i kraft I:2018-01-01/

Utbetalning av fonderade medel som har beslutats enligt

39 § görs i förskott för kalenderkvartal av Kärnavfallsfonden

på begäran av Strålsäkerhetsmyndigheten.



41 § /Träder i kraft I:2018-01-01/

Utbetalade fondmedel som inte har använts ska i enlighet

med Strålsäkerhetsmyndighetens anvisningar återbetalas till

Kärnavfallsfonden vid kalenderårets slut eller avräknas mot

kommande utbetalningar.



Strålsäkerhetsmyndigheten får besluta att den som har mottagit

utbetalningar enligt 39 § ska förpliktas att kompensera

Kärnavfallsfonden för förlorad avkastning på sådana medel som

inte har använts.



Redovisning och kontroll



42 § Reaktorinnehavare och övriga avgiftspliktiga

tillståndshavare ska senast den 31 mars varje år redovisa till

Strålsäkerhetsmyndigheten hur fonderade avgiftsmedel som har

mottagits under föregående kalenderår har använts.



En reaktorinnehavare ska senast den 1 februari varje år

redovisa till Strålsäkerhetsmyndigheten hur mycket energi som

har levererats det senaste kalenderåret.



43 § En statlig myndighet som har tagit emot avgiftsmedel som

ersättning för sådana kostnader som avses i 4 § 4-8

finansieringslagen ska för varje kalenderår redovisa hur medlen

har använts. Redovisningen ska lämnas till regeringen senast

den 31 mars året efter det kalenderår som avses.



44 § En kommun som enligt 31 § har tagit emot avgiftsmedel som

ersättning för informationskostnader ska för varje

ersättningsperiod redovisa hur medlen har använts.

Redovisningen ska lämnas till länsstyrelsen senast tre månader

efter att perioden har avslutats. Länsstyrelsen ska med ett

eget yttrande vidarebefordra den till Strålsäkerhetsmyndigheten

inom en månad.



45 § En ideell förening som har tagit emot ett sådant stöd som

avses i 32 § ska för varje kalenderår redovisa hur medlen har

använts. Redovisningen ska lämnas till

Strålsäkerhetsmyndigheten senast den 31 mars året efter det

kalenderår som avses.



46 § Kärnavfallsfonden ska senast den 1 mars varje år lämna

uppgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten om vilka avgifter som

har mottagits för det senaste kalenderåret, fondbehållningen

samt den förväntade avkastningen på fondens medel.



47 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska kontrollera att beslutade

kärnavfallsavgifter har betalats in och revidera hur utbetalade

fondmedel har använts.



Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 1 februari varje år

underrätta Kärnavfallsfonden om samtliga planerade och

prognostiserade inbetalningar till och utbetalningar från

fonden.



Strålsäkerhetsmyndigheten ska för varje kalenderår lämna en

sammanfattning till regeringen över fondens förändringar och

användningen av utbetalade medel.



Återbetalning av fonderade medel



48 § Strålsäkerhetsmyndigheten ska anmäla till regeringen att

återbetalning av fonderade avgiftsmedel enligt 16 §

finansieringslagen bör ske



1. när skyldigheterna enligt 11 § samma lag har upphört, eller



2. om det dessförinnan finns särskilda skäl att återbetala

medel som inte behövs.



49 § Den som är berättigad till eventuell återbetalning enligt

finansieringslagen får ansöka om detta. En sådan ansökan ska

ges in till Strålsäkerhetsmyndigheten, som med ett eget

yttrande ska överlämna den till regeringen.



Bemyndiganden



50 § Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela de föreskrifter som

behövs för verkställigheten av 3, 9, 16, 17, 30-33, 36 och 38-

47 §§.



51 § Riksgäldskontoret får meddela de föreskrifter som behövs

för verkställigheten av 22, 24-26, 28 och 29 §§.



52 § Strålsäkerhetsmyndigheten får meddela sådana förelägganden

som avses i 18 § andra stycket finansieringslagen.



53 § Strålsäkerhetsmyndigheten får i det enskilda fallet ge

dispens från bestämmelserna om tidsfrister i 3, 9, 16, 31,

33, 38, 42 och 44–46 §§, om det kan ske utan att syftet med

bestämmelserna åsidosätts. Förordning (2009:324).



Överklagande



54 § En myndighets beslut enligt denna förordning får

överklagas hos regeringen.



Beslut enligt denna förordning ska gälla omedelbart om inte

annat bestäms.



Övergångsbestämmelser



2008:715



1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2008 i fråga om

1–36 och 42–54 §§ och den 1 januari 2018 i fråga om 37–41 §§.

Förordning (2011:1491).



2. Förordningen (2007:161) om finansiella åtgärder för

hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet ska

upphöra att gälla den 1 augusti 2008 och förordningen

(1988:1598) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt

avfall m.m. ska upphöra att gälla den 1 januari 2018.

Förordning (2011:1491).



3. Vid tillämpningen av 3-8 och 20 §§ gäller att en

kostnadsberäkning ska ges in senast den 7 januari 2011 för

beslut om kärnavfallsavgift för 2012-2014 och därefter vart

tredje år. För tiden dessförinnan gäller följande.

Reaktorinnehavarna ska ge in en kostnadsberäkning senast den 7

januari 2009. I kostnadsberäkningen ska, utöver de uppgifter

som följer av 3 § 1-5, anges de kostnader som förväntas

uppkomma under 2010 och 2011. Strålsäkerhetsmyndighetens

avgiftsförslag ska avse 2010 och 2011.



4. Vid tillämpningen av 9-15 §§ för sådana anläggningar som

avses i 13 § andra stycket 1 gäller att en kostnadsberäkning

ska ges in senast den 7 januari 2011 för beslut om

kärnavfallsavgift för 2012-2014 och därefter vart tredje år.

För tiden dessförinnan gäller följande. Tillståndshavaren ska

ge in en kostnadsberäkning senast den 7 januari 2009. I

kostnadsberäkningen ska, utöver de uppgifter som följer av 9 §

första stycket 1-4, anges de kostnader som förväntas uppkomma

under 2010 och 2011. Strålsäkerhetsmyndighetens avgiftsförslag

ska avse 2010 och 2011.



5. Vid tillämpningen av 9-15 §§ för övriga tillståndshavare

gäller att en kostnadsberäkning ska ges in senast den 7 januari

2010 för beslut om kärnavfallsavgift för 2011-2013 och därefter

vart tredje år. För tiden dessförinnan ska

Strålsäkerhetsmyndigheten besluta om kärnavfallsavgift avseende

2009 och 2010 mot bakgrund av den kostnadsberäkning som

tillståndshavaren enligt äldre bestämmelser ska ha givit in

senast den 30 juni 2008.



2008:794



1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 2008.



2. Strålsäkerhetsmyndigheten ska vid tillämpning av 33 § även

pröva ansökningar som avser kalenderåret 2009 och som har

inkommit efter den 1 oktober 2008 men senast den 15 november

2008.