Advanced Search

Skollag (2010:800)


Published: 2010-06-23
Read law translated into English here: https://www.global-regulation.com/translation/sweden/2988037/skollag-%25282010%253a800%2529.html

Subscribe to a Global-Regulation Premium Membership Today!

Key Benefits:

Subscribe Now for only USD$40 per month.
1 kap. Inledande bestämmelser



Skolväsendet



1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skolväsendet.

Utbildning inom skolväsendet anordnas av det allmänna och av

enskilda enligt 2 kap. 2–6 §§.



Skolväsendet omfattar skolformerna



– förskola,



– förskoleklass,



– grundskola,



– grundsärskola,



– specialskola,



– sameskola,



– gymnasieskola,



– gymnasiesärskola,



– kommunal vuxenutbildning, och



– särskild utbildning för vuxna.



I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar

utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan, sameskolan och vissa särskilda

utbildningsformer. Lag (2015:482).



Vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk

verksamhet



2 § I denna lag finns även bestämmelser om vissa särskilda

utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs

i stället för utbildning inom skolväsendet. För sådan

verksamhet gäller gemensamma bestämmelser i denna lag endast

om det anges särskilt.



Definitioner



3 § I denna lag avses med



– elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med

undantag för barn i förskolan,



– fjärrundervisning: interaktiv undervisning som bedrivs med

informations- och kommunikationsteknik där elever och lärare

är åtskilda i rum men inte i tid,



– fristående fritidshem: sådant fritidshem som bedrivs av en

enskild och som avses i 2 kap. 7 § andra stycket,



– fristående förskola: förskoleenhet vid vilken en enskild

bedriver utbildning i form av förskola,



– fristående skola: skolenhet vid vilken en enskild bedriver

utbildning inom skolväsendet i form av förskoleklass,

grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola

eller sådant fritidshem som avses i 2 kap. 7 § första

stycket,



– förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet

som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader

som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet

som inte bedrivs i någon förskolebyggnad,



– skolenhet: av huvudman för annan skolform än förskola

organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera

skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten

knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad,



– undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning

av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och

lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och

värden, och



– utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker

utifrån bestämda mål. Lag (2015:194).



Syftet med utbildningen inom skolväsendet



4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och

elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska

främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en

livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och

förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska

samhället vilar på.



I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika

behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de

utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att

uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar

att tillgodogöra sig utbildningen.



Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen

främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till

aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

och medborgare.



Utformningen av utbildningen



5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med

grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga

rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens

frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet samt solidaritet mellan människor.



Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de

mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av

kränkande behandling.



Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

erfarenhet.



6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med

offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.



7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående

förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-

konfessionell.



Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående

förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell

inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara

frivilligt.



Lika tillgång till utbildning



8 § Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och

ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i

skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i

denna lag.



I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har

till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt

främja lika rättigheter och möjligheter inom

utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet

eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan

trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller

ålder. Lag (2014:960).



Likvärdig utbildning



9 § Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom

varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet

den anordnas.



Särskild hänsyn till barnets bästa



10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag

som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn

avses varje människa under 18 år.



Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas.

Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla

frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska

tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och

mognad.



Läroplan



11 § För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en

läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag.

Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den

ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om läroplaner.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

för en viss skolform eller för fritidshemmet meddela

föreskrifter om utbildningens värdegrund och uppdrag samt om

mål och riktlinjer för utbildningen på annat sätt än genom en

läroplan.



Lagens innehåll



12 § Lagen är uppdelad i 29 kapitel.



Dessa är



– inledande bestämmelser (1 kap.),



– huvudmän och ansvarsfördelning (2 kap.),



– barns och elevers utveckling mot målen (3 kap.),



– kvalitet och inflytande (4 kap.),



– trygghet och studiero (5 kap.),



– åtgärder mot kränkande behandling (6 kap.),



– skolplikt och rätt till utbildning (7 kap.),



– förskolan (8 kap.),



– förskoleklassen (9 kap.),



– grundskolan (10 kap.),



– grundsärskolan (11 kap.),



– specialskolan (12 kap.),



– sameskolan (13 kap.),



– fritidshemmet (14 kap.),



– gymnasieskolan (15–17 a kap.),



– gymnasiesärskolan (18 och 19 kap.),



– kommunal vuxenutbildning (20 kap.),



– särskild utbildning för vuxna (21 kap.),



– entreprenad och samverkan (23 kap.),



– särskilda utbildningsformer (24 kap.),



– annan pedagogisk verksamhet (25 kap.),



– tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell

uppföljning och utvärdering (26 kap.),



– Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd

(27 kap.),



– överklagande (28 kap.), och



– övriga bestämmelser (29 kap.).

Lag (2015:482).



2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



– huvudmän inom skolväsendet (2–8 §§),



– kommuners resursfördelning (8 a §),



– ledningen av utbildningen (9–12 §§),



– lärare och förskollärare (13–23 §§),



– elevhälsa (25–28 §§),



– studie- och yrkesvägledning (29 och 30 §§),



– registerkontroll av personal (31–33 §§),



– kompetensutveckling (34 §), och



– lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek (35

och 36 §§). Lag (2014:458).



Huvudmän inom skolväsendet



Kommuner



2 § Kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass,

grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola,

kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och

fritidshem, om inte annat följer av 4 §.



I varje kommun ska det finnas en eller flera nämnder som ska

fullgöra kommunens uppgifter enligt denna lag. Om kommunens

uppgifter fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i

den utsträckning det begärs, lämna de uppgifter som behövs

för att administrera fördelningen av platser i förskola och i

sådan verksamhet som avses i 25 kap. till de övriga

nämnderna.



För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som

är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).

Lag (2015:482).



Landsting



3 § Ett landsting får vara huvudman för gymnasieskola,

gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning och särskild

utbildning för vuxna i den utsträckning som anges i denna

lag.



I ett landsting som är huvudman för sådana skolformer som

anges i första stycket ska det finnas en eller flera nämnder

som ska fullgöra landstingets uppgifter enligt denna lag.



För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som

är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900).



Staten



4 § Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan samt

förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med

specialskola eller sameskola.



Enskilda



5 § Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för

förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem.



Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar

att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och

utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång

sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som

anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska

bedrivas. Om godkännandet avser gymnasieskola eller

gymnasiesärskola ska följderna i närliggande kommuner för den

del av skolväsendet som anordnas av det allmänna också

beaktas. Avser godkännandet förskoleklass, grundskola eller

grundsärskola krävs därutöver att elevunderlaget är

tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas

långsiktigt.



Ett godkännande ska avse viss utbildning vid en viss

skolenhet eller förskoleenhet.



5 a § Innan en enskild huvudman startar utbildning inom

förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola,

gymnasiesärskola eller fritidshem som anordnas vid en

skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola

ska samråd om den kommande verksamheten ske mellan den

enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Den

enskilde huvudmannen ansvarar för att samrådet dokumenteras.

Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola eller

gymnasiesärskola, ska kommunen ge närliggande kommuner

tillfälle att medverka i samrådet. Lag (2014:903).



6 § För att ett bolag eller en förening, där en kommun eller

ett landsting äger aktier eller andelar eller på annat sätt

har ett rättsligt inflytande över verksamheten, ska godkännas

som huvudman enligt 5 § gäller utöver vad som föreskrivs där

att



1. bestämmanderätten inte tillkommer enbart en eller flera

kommuner eller landsting eller juridiska personer där en

kommun eller ett landsting genom ägande eller på annat sätt

har ett rättsligt bestämmande inflytande,



2. samverkan mellan en kommun eller ett landsting och en

enskild är nödvändig för att verksamheten ska komma till

stånd, och



3. det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens

innehåll eller utformning.



7 § Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande

av enskild som huvudman för



- förskoleklass,



- grundskola,



- grundsärskola,



- gymnasieskola,



- gymnasiesärskola, eller



- fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass,

grundskola eller grundsärskola.



Övriga ärenden om godkännande av enskild som huvudman enligt

5 § handläggs av den kommun där utbildningen ska bedrivas.



Huvudmannens ansvar för utbildningen



8 § Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i

enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har

meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för

utbildningen som kan finnas i andra författningar.



Kommuners resursfördelning



8 a § Kommuner ska fördela resurser till utbildning inom

skolväsendet efter barnens och elevernas olika

förutsättningar och behov. Lag (2014:458).



Ledningen av utbildningen



Rektor och förskolechef



9 § Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och

samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en

förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef.

Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.



Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa

benämningar ska förbehållas den som har en anställning som

rektor eller förskolechef.



En ställföreträdare får utses för en rektor eller en

förskolechef.



10 § Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre

organisation och ansvarar för att fördela resurser inom

enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och

behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut

och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i

denna lag eller andra författningar.



Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en

uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har

tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda

ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första

stycket, om inte annat anges. Lag (2014:458).



Behörighetskrav för rektor och förskolechef



11 § Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som

genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.



Befattningsutbildning för rektorer



12 § Varje huvudman ska se till att rektorerna går en

särskild befattningsutbildning eller en utbildning som kan

jämställas med denna. Utbildningen ska påbörjas snarast

möjligt efter det att rektorn har tillträtt sin anställning

och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen.



Skyldigheten för en huvudman enligt första stycket gäller

inte i fråga om rektorer som



- tidigare gått befattningsutbildningen eller en äldre

statlig rektorsutbildning,



- genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat

kunskaper som av en högskola som anordnar

befattningsutbildning har jämställts med sådan utbildning,

eller



- den 15 mars 2010 är verksamma som rektorer.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om utbildning enligt första stycket.



Lärare och förskollärare



Vilka som får undervisa i skolväsendet



13 § Endast den som har legitimation som lärare eller

förskollärare och är behörig för viss undervisning får

bedriva undervisningen.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig

att bedriva viss undervisning i skolväsendet.



Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från

kraven på legitimation och behörighet för sådana

speciallärare och specialpedagoger som är anställda som

lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan

eller särskild utbildning för vuxna. Lag (2013:823).



14 § Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 § får

det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas

annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att

elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas.



15 § En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för

den undervisning som han eller hon bedriver.



Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på

legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 §

tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som

avses i 17 § och 18 § andra stycket 1–3. Lag (2013:823).



16 § Statens skolverk ska efter ansökan meddela legitimation

till en lärare eller förskollärare som har behörighetsgivande

examen.



Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att

legitimationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den

sökande hade varit legitimerad.



Skolverket ska efter en ansökan som avses i första stycket

eller en ny ansökan komplettera en lärares eller

förskollärares legitimation med behörighet utöver behörighet

som följer av en examen som anges i första stycket, om han

eller hon med tillfredsställande resultat har gått

ytterligare behörighetsgrundande utbildning. Detta gäller

oavsett när utbildningen har slutförts. På motsvarande sätt

ska Skolverket komplettera legitimationen med ytterligare

behörighet om läraren eller förskolläraren på annan grund ska

anses ha sådan behörighet.



Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva

undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen.

Lag (2014:417).



16 a § Beteckningen legitimerad lärare respektive legitimerad

förskollärare får i skolväsendet bara användas av den som har

fått legitimation som lärare eller förskollärare.

Lag (2011:189).



16 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att

legitimation får meddelas trots att kravet i 16 § första

stycket inte är uppfyllt när det gäller lärare som genom en

behörighetsförklaring är behöriga för ett visst slag av

anställning. En sådan legitimation får kompletteras med

behörighet enligt 16 § tredje stycket.



Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter i samband med

ansökan om legitimation och komplettering av legitimation.

Lag (2014:417).



17 § Lärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det

bedriva



1. annan undervisning på ett främmande språk än

språkundervisning om de har



a) en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk

lärarexamen, och



b) kompetens att undervisa på det främmande språket,



2. undervisning i fritidshem om de har en svensk eller

utländsk högskoleutbildning som är avsedd för arbete som

fritidspedagog eller motsvarande, och



3. undervisning i fristående skolor och fristående fritidshem

med särskild pedagogisk inriktning.



Förskollärare som inte uppfyller kraven i 13 § får trots det

bedriva undervisning i fristående förskolor med särskild

pedagogisk inriktning.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vilka språk som avses i första

stycket 1 och vilka särskilda pedagogiska inriktningar som

avses i första stycket 3 och andra stycket. Lag (2014:458).



18 § Om det inte finns någon att tillgå inom huvudmannens

organisation som uppfyller kraven enligt 13 § eller om det

finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna eller

barnen, får en annan lärare eller förskollärare bedriva

undervisningen. En sådan lärare eller förskollärare ska



1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och



2. i så stor utsträckning som möjligt ha en utbildning som

motsvarar den utbildning som är behörighetsgivande.



En person som avses i första stycket får bedriva undervisning

under högst ett år i sänder. Detta gäller dock inte om

undervisningen avser



1. modersmål,



2. yrkesämne i gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal

vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för

vuxna på gymnasial nivå, eller



3. individuella kurser eller orienteringskurser i kommunal

vuxenutbildning. Lag (2011:189).



19 § Om en person som avses i 18 § ska användas för att

bedriva undervisning under längre tid än sex månader, ska

huvudmannen först fatta beslut om detta.



Anställning av lärare och förskollärare



20 § Endast den som har legitimation får anställas som lärare

eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning.



Den som inte har legitimation som lärare får dock anställas

som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om han eller

hon ska undervisa i modersmål eller i ett yrkesämne i

gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning

på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på

gymnasial nivå, eller individuella kurser eller

orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller

bara om



1. det saknas sökande som har legitimation,



2. den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa i

det aktuella ämnet eller på den aktuella kursen, och



3. det finns särskilda skäl att anta att den sökande är

lämplig att bedriva undervisningen.



Även en lärare som är undantagen från krav på legitimation

enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 § tredje

stycket och den som ska bedriva undervisning som avses i 17 §

får anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet

utan tidsbegränsning. Lag (2014:458).



21 § /Upphör att gälla U:2016-07-01/

I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare

eller förskollärare i skolväsendet gäller utöver

bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd att den

som ska användas för att bedriva undervisning enligt 18 § får

anställas för högst ett år i sänder.



21 § /Träder i kraft I:2016-07-01/

I fråga om tidsbegränsning av en anställning som lärare

eller förskollärare i skolväsendet gäller, utöver

bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd, att

den som ska bedriva undervisning



1. enligt 18 § får anställas för högst ett år i sänder,



2. inom ramen för en sådan försöksverksamhet som avses i

22 b § får anställas för högst två år.



I fall som avses i första stycket 2 får anställningstiden

förlängas till högst tre år, om det finns särskilda skäl.

Lag (2016:15).



22 § Varje huvudman ska sträva efter att för undervisningen

anställa lärare och förskollärare som har forskarutbildning.

Huvudmännen ska också sträva efter att inrätta karriärsteg

för särskilt yrkesskickliga lärare.



Regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän

i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen

förstelärare och lektor. Lag (2013:530).



Introduktionsperiod



22 a § En huvudman som har anställt en lärare eller

förskollärare som har behörighetsgivande examen ska se till

att läraren eller förskolläraren i omedelbar anslutning till

att anställningen påbörjas genomför en introduktionsperiod

inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller

förskollärarens behörighet, om inte läraren eller

förskolläraren tidigare har genomfört en sådan

introduktionsperiod.



Första stycket gäller inte lärare och förskollärare som

anställs för att med stöd av 17 eller 18 § eller föreskrifter

som meddelas med stöd av 13 § tredje stycket bedriva viss

undervisning utan att vara behörig enligt 13 § första

stycket. Om läraren eller förskolläraren inom samma

anställning övergår till att bedriva undervisning som han

eller hon är behörig för, ska dock huvudmannen se till att

läraren eller förskolläraren genomför en sådan

introduktionsperiod som avses i första stycket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om introduktionsperioden och om

ytterligare undantag från första stycket. Lag (2014:417).



/Rubriken träder i kraft I:2016-07-01/

Försöksverksamhet



22 b § /Träder i kraft I:2016-07-01/

Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får, med undantag från 13 §, meddela föreskrifter

om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar av

personer som



1. ska bedriva undervisning som lärare i skolväsendet i ett

eller flera ämnen där det råder brist på legitimerade och

behöriga lärare,



2. har ämneskunskaper som motsvarar de ämneskunskaper som

krävs för en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de

ämnen som personerna ska bedriva undervisning i, och



3. genomför en kompletterande pedagogisk utbildning för att

uppnå en behörighetsgivande lärarexamen i det eller de

ämnena. Lag (2016:15).



Varning och återkallelse av legitimation



23 § Lärarnas ansvarsnämnd ska meddela en legitimerad lärare

eller förskollärare en varning, om han eller hon



1. varit oskicklig i sin yrkesutövning,



2. i eller i samband med yrkesutövningen gjort sig skyldig till

brott som gör att hans eller hennes lämplighet att verka som

lärare eller förskollärare kan sättas i fråga, eller



3. på annat sätt visat sig mindre lämplig att bedriva

undervisning.



Lärarnas ansvarsnämnd ska återkalla en legitimation, om den

legitimerade



1. har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning,



2. i eller utanför yrkesutövningen har gjort sig skyldig till

ett allvarligt brott som gör att hans eller hennes lämplighet

att verka som lärare eller förskollärare kan sättas i fråga,



3. på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte

kan utöva yrket tillfredsställande,



4. på annat sätt är särskilt olämplig att bedriva undervisning,



5. inte följt ett föreläggande om läkarundersökning enligt

27 kap. 13 §, eller



6. begär att legitimationen ska återkallas.



Om det finns särskilda skäl i fall som avses i första stycket 2

eller andra stycket 2, får Lärarnas ansvarsnämnd avstå från att

meddela en varning eller återkallelse av legitimationen.



Om Lärarnas ansvarsnämnd meddelar en varning eller beslutar att

återkalla en legitimation, ska nämnden underrätta Statens§

skolverk och den legitimerades arbetsgivare om detta. Detsamma

gäller om en allmän förvaltningsdomstol efter överklagande

beslutar att meddela en varning, återkalla legitimationen eller

undanröja nämndens beslut om varning eller återkallelse.

Lag (2011:189).



24 § Har upphävts genom lag (2013:530).



24 § /Träder i kraft I:2016-04-15/

Om ansvarsnämnden eller en allmän förvaltningsdomstol

beslutar att återkalla en legitimation, ska ansvarsnämnden

besluta att underrätta de behöriga myndigheterna i övriga

stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och

i Schweiz om beslutet eller domen. Myndigheterna ska

underrättas senast tre dagar efter den dag då det beslut

eller den dom som underrättelsen avser har meddelats. Om

detta beslut eller denna dom senare upphör att gälla, ska

ansvarsnämnden utan dröjsmål underrätta de behöriga

myndigheterna i övriga stater inom EES och i Schweiz.



Underrättelser enligt första stycket ska ske via

informationssystemet för den inre marknaden (IMI).

Lag (2016:151).



Elevhälsa



Elevhälsans omfattning



25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan,

grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska

omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och

specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara

förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot

utbildningens mål ska stödjas.



För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska

det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog

och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med

sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska

insatser kan tillgodoses.



26 § En huvudman för kommunal vuxenutbildning eller särskild

utbildning för vuxna får för sina elever anordna sådan

elevhälsa som avses i 25 §. Lag (2015:482).



Hälsobesök



27 § Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och

specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som

innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan

ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna

hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under

skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas

undersökning av syn och hörsel och andra begränsade

hälsokontroller.



Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i

förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan

skolform som avses i första stycket.



Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska

erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän

hälsokontroll.



Enkla sjukvårdsinsatser



28 § Elever som avses i 27 § får vid behov anlita elevhälsan

för enkla sjukvårdsinsatser.



Studie- och yrkesvägledning



Tillgång



29 § Elever i alla skolformer utom förskolan och

förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan

kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida

utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den

som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till

vägledning.



Behörighet



30 § För att få anställas utan tidsbegränsning för studie-

och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd

för sådan verksamhet.



Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får

anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i

sänder.



Registerkontroll av personal



Skyldighet att lämna registerutdrag



31 § Den som erbjuds en anställning inom förskolan,

förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan och sameskolan samt inom annan pedagogisk

verksamhet som avses i 25 kap. ska till den som erbjuder

anställningen lämna ett utdrag ur det register som förs

enligt lagen (1998:620) om belastningsregister. Utdraget ska

vara högst ett år gammalt. Den som inte har lämnat

registerutdrag får inte anställas. Regeringen meddelar

föreskrifter om innehållet i registerutdraget.



Registerutdrag som avses i första stycket ska lämnas även av

den som



1. erbjuds eller tilldelas arbete inom sådan verksamhet som

avses i första stycket under omständigheter liknande dem som

förekommer i ett anställningsförhållande inom verksamheten,

om det sker genom uppdrag, anställning hos någon som ingått

avtal med den som bedriver verksamheten eller anställning

inom annan kommunal verksamhet,



2. under utbildning till en lärar- eller förskollärarexamen

enligt högskolelagen (1992:1434) eller yrkesutbildning inom

kommunal vuxenutbildning tilldelas plats för

verksamhetsförlagd del av utbildningen inom sådan verksamhet

som avses i första stycket, eller



3. genom deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program

tilldelas plats för arbetspraktik eller annan programinsats

inom sådan verksamhet som avses i första stycket.



Registerutdraget ska i de fall som avses i andra stycket

lämnas till den inom verksamheten som beslutar om att anlita

eller ta emot någon på ett sådant sätt som avses där. Den som

inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte anlitas

eller tas emot i verksamheten.



Undantag från skyldigheten att lämna registerutdrag



32 § Den som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos

samma arbetsgivare eller en förnyad möjlighet att på ett

sådant sätt som avses i 31 § andra stycket delta i

verksamheten får anställas, anlitas eller tas emot utan att

han eller hon lämnat ett registerutdrag.



Återlämnande av registerutdrag



33 § På begäran av den som har lämnat ett registerutdrag ska

det återlämnas i original.



Kompetensutveckling



34 § Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och

skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling.



Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan

personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga

insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet.



Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek



35 § För utbildningen ska de lokaler och den utrustning

finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna

uppfyllas.



36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,

sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha

tillgång till skolbibliotek.



3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



– tillämpningsområde (2 §),



– barnens och elevernas lärande och personliga utveckling

(3 §),



– information om barnets och elevens utveckling (4 och

5 §§),



– stöd i form av extra anpassningar (5 a §),



– särskilt stöd (6–12 §§),



– mottagande och undervisning av nyanlända elever

(12 a–12 f §§), och



– allmänna bestämmelser om betyg (13–21 §§).

Lag (2015:246).



Tillämpningsområde



2 § Om inte något annat anges gäller bestämmelserna i detta

kapitel samtliga skolformer och fritidshemmet.



Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling



3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans

som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling

för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna

utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att

uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som

syftar till att så långt som möjligt motverka

funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de

kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och

stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

Lag (2014:458).



Information om barnets och elevens utveckling



4 § Eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för

ett barn i förskolan ska fortlöpande informeras om elevens

eller barnets utveckling.



5 § Bestämmelsen i 4 § om information gäller endast i

förskolan, förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan. Lag (2015:246).



Stöd i form av extra anpassningar



5 a § Om det inom ramen för undervisningen eller genom

resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare,

övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare

eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en

elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås,

ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar

inom ramen för den ordinarie undervisningen, såvida inte

annat följer av 8 §. Lag (2014:456).



Tillämpningsområde för bestämmelser om särskilt stöd



6 § Bestämmelserna i 7–12 §§ gäller endast i förskoleklassen,

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,

fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Lag (2015:246).



Omfattning och elevgrupp



7 § Särskilt stöd får ges i stället för den undervisning

eleven annars skulle ha deltagit i eller som komplement till

denna. Det särskilda stödet ska ges inom den elevgrupp som

eleven tillhör om inte annat följer av denna lag eller annan

författning.



Utredning



8 § Om det inom ramen för undervisningen eller genom

resultatet på ett nationellt prov, uppgifter från lärare,

övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare

eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en

elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås,

trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom

ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas

till rektorn. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att

anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga.

Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd

skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas

om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.



Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart

obehövligt.



Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt

stöd, ska han eller hon ges sådant stöd.



Bestämmelserna i första–tredje styckena och i 9–12 §§ ska

inte tillämpas, om en elevs stödbehov bedöms kunna

tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända och andra

elever vars kunskaper har bedömts enligt 12 c §.

Lag (2015:246).



Åtgärdsprogram



9 § Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges

särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och

hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också

framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem

som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen.

Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta

när ett åtgärdsprogram utarbetas.



Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär

att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt

enligt 11 § eller i form av anpassad studiegång enligt 12 §

får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon

annan.



Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver

särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har

överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett

åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2014:456).



Utformningen av det särskilda stödet i vissa skolformer



10 § För en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan

och sameskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i

den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att

nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.



Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning



11 § Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 §

för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan

eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges enskilt

eller i en annan undervisningsgrupp (särskild

undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.



Anpassad studiegång



12 § Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig

grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar,

får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den

timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för

utbildningen (anpassad studiegång).



Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får

en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med

övrig utbildning i den aktuella skolformen.



Mottagande och undervisning av nyanlända och vissa andra

elever



Definition av nyanländ



12 a § Med nyanländ avses i denna lag den som



1. har varit bosatt utomlands,



2. nu är bosatt i landet, och



3. har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens

start det kalenderår då han eller hon fyller sju år.



En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års

skolgång här i landet.



Som bosatt utomlands anses den som inte anses bosatt i landet

enligt 29 kap. 2 §. Lag (2015:246).



Tillämpningsområde för bestämmelser som rör nyanlända och

vissa andra elever



12 b § Bestämmelserna i 12 c–12 f §§ gäller endast i

grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Lag (2015:246).



Bedömning av en elevs kunskaper



12 c § En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan

bedömning inte är uppenbart onödig.



Om det behövs ska en sådan bedömning göras även för en elev

som



1. har varit bosatt utomlands och som har påbörjat sin

utbildning här senast vid höstterminens start det kalenderår

då han eller hon fyller sju år, eller



2. efter skolgång i Sverige har varit bosatt utomlands och

därefter har återvänt till Sverige för att återuppta sin

utbildning här.



Rektorn ansvarar för att bedömningar görs enligt första och

andra styckena.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om underlag för sådana bedömningar.

Lag (2015:246).



12 d § En bedömning enligt 12 c § ska göras skyndsamt. För en

nyanländ elev och för en elev som avses i 12 c § andra

stycket 2 ska bedömningen göras i sådan tid att beslut om

placering i årskurs och undervisningsgrupp kan fattas enligt

12 e §. För en elev som avses i 12 c § andra stycket 1 ska

bedömningen göras senast inom två månader från det att eleven

har tagits emot inom skolväsendet i någon av de skolformer

som anges i 12 b §.



Resultatet av en bedömning enligt 12 c § ska beaktas vid

beslut enligt 12 e § samt vid planering av undervisningen och

vid fördelning av undervisningstiden. Lag (2015:246).



Placering i årskurs och undervisningsgrupp



12 e § En nyanländ elev och en elev, vars kunskaper har

bedömts enligt 12 c § andra stycket 2 ska placeras i den

årskurs som är lämplig med hänsyn till elevens ålder,

förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt.



Rektorn ska besluta om en sådan elevs placering i årskurs så

snart som möjligt och senast inom två månader från det att

eleven har tagits emot inom skolväsendet i någon av de

skolformer som anges i 12 b §. Eleven ska inom samma tid

placeras i den undervisningsgrupp som eleven normalt ska

tillhöra. Lag (2015:246).



Förberedelseklass



12 f § Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts

enligt 12 c § delvis ska undervisas i förberedelseklass, om

eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna

tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.



En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne

ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper

i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i

det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör

till.



En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre

tid än två år. Lag (2015:246).



Allmänna bestämmelser om betyg



Skolformer där betyg ges



13 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,

sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal

vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska betyg

sättas i den utsträckning och form som följer av denna lag

eller annan författning.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om undantag från första stycket för

fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning.

Lag (2015:482).



Rektorns ansvar



14 § Rektorn ska se till att betyg sätts i enlighet med denna

lag och andra författningar.



Information om grunderna för betygssättningen



15 § Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid

betygssättningen.



Beslut om betyg



16 § Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver

undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas.



Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet

fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan

dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade

läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att

undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska

betyget beslutas av rektorn.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar närmare föreskrifter om vem som beslutar betyg när

mer än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när

betyg ska sättas.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om undantag från andra stycket för

lärare som saknar legitimation. Lag (2013:823).



Information om skälen för betyget



17 § Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa

eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget.



Utfärdande av betyg



18 § Betyg ska utfärdas skriftligt.



Rättelse av skrivfel och liknande förbiseende



19 § Ett betyg som innehåller en uppenbar oriktighet till

följd av ett skrivfel eller liknande förbiseende får rättas

av rektorn. Innan rättelse görs ska rektorn ge eleven och

elevens vårdnadshavare tillfälle att yttra sig, om det inte

är obehövligt. Vid rättelse ska ett nytt skriftligt betyg

utfärdas och den oriktiga betygshandlingen om möjligt

förstöras.



Ändring av uppenbart oriktiga betyg



20 § Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg

att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya

omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne

eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt.

En sådan ändring får inte innebära att betyget sänks.



Ändring enligt första stycket ska göras av rektorn om



1. den som har fattat det ursprungliga beslutet inte längre

är anställd av huvudmannen eller är förhindrad på grund av

något annat liknande skäl,



2. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer

och någon eller några av dem inte längre är anställda av

huvudmannen eller är förhindrade på grund av något annat

liknande skäl, eller



3. det ursprungliga beslutet har fattats av flera personer

och dessa inte kan enas.



Prövning för betyg



21 § För den som vill genomgå prövning för betyg finns

särskilda bestämmelser i denna lag.



Regeringen får trots bestämmelser i denna lag om

avgiftsfrihet meddela föreskrifter om skyldighet för den som

vill genomgå prövning för betyg att betala en avgift som

tillfaller huvudmannen.



4 kap. Kvalitet och inflytande



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



- systematiskt kvalitetsarbete (2-8 §§), och



- inflytande och samråd (9-17 §§).



Systematiskt kvalitetsarbete



Nationell nivå



2 § I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig

kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet

och andra utbildningar.



Huvudmannanivå



3 § Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå

systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

utveckla utbildningen.



Enhetsnivå



4 § Sådan planering, uppföljning och utveckling av

utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole-

och skolenhetsnivå.



Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan

av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i

förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare

ska ges möjlighet att delta i arbetet.



Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete

vid enheten genomförs enligt första och andra styckena.



Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet



5 § Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt

3 och 4 §§ ska vara att de mål som finns för utbildningen i

denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.



Dokumentation



6 § Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska

dokumenteras.



Åtgärder



7 § Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat

sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska

huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.



Rutiner för klagomål



8 § Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och

utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna

ska lämnas på lämpligt sätt.



Inflytande och samråd



Allmänt om barnens och elevernas inflytande



9 § Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De

ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att

vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor

som rör dem.



Informationen och formerna för barnens och elevernas

inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor

som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över

utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete

med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och

underlättas.



I 6 kap. 17 och 18 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160) finns

bestämmelser om elevskyddsombud.



Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse



10 § Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att

under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.



Ledighet och kompensation för elevföreträdare



11 § Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att

en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den

ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma

ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant

eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i

frågor om utbildningen.



Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra

elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den

undervisning som de går miste om på grund av uppdraget.



Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i

vissa skolformer och i fritidshemmet



12 § Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i

förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,

sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till

inflytande över utbildningen.



Forum för samråd



13 § Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett

eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de

vårdnadshavare som avses i 12 §. Där ska sådana frågor

behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan

ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna.



Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i

första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna

informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska

behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter

innan beslut fattas.



Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum

för samråd enligt första stycket och för att informations-

och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs.



Planering och information



14 § Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i

samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i

4 §.



Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad

som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också

informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för

utbildningen. Rektorn eller förskolechefen ansvarar för att

sådan information lämnas.



Lokala styrelser



15 § En kommun eller ett landsting får inrätta lokala

styrelser inom den del av skolväsendet som kommunen eller

landstinget är huvudman för enligt bestämmelserna om

självförvaltningsorgan i 7 kap. 18-22 §§ kommunallagen

(1991:900) om inte annat följer av denna lag.



16 § I en lokal styrelse för en förskoleenhet eller en

skolenhet med grundskola eller grundsärskola ska företrädare

för barnens eller elevernas vårdnadshavare och företrädare

för de anställda ingå som ledamöter. I en lokal styrelse för

en skolenhet med gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal

vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna ska

företrädare för eleverna och företrädare för de anställda

ingå som ledamöter. Företrädarna för eleverna eller

vårdnadshavarna får inte vara fler än övriga ledamöter.

Lag (2015:482).



17 § Rektorn eller förskolechefen får uppdra åt den lokala

styrelsen att besluta i frågor som rektorn eller

förskolechefen enligt 2 kap. 10 § får uppdra åt en anställd

eller en uppdragstagare att besluta i. Rektorn eller

förskolechefen får dock inte uppdra åt den lokala styrelsen

att besluta i frågor som rör enskilda barn eller elever.



5 kap. Trygghet och studiero



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



- tillämpningsområde (2 §),



- arbetsmiljö (3 och 4 §§),



- ordningsregler (5 §),



- disciplinära och andra särskilda åtgärder (6-23 §§), och



- dokumentation (24 §).



Tillämpningsområde



2 § Om inte annat anges i respektive paragraf gäller

bestämmelserna i detta kapitel alla skolformer utom

förskolan. Bestämmelserna i 1-6 och 22-24 §§ gäller också för

fritidshemmet.



Arbetsmiljö



3 § Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla

elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och

studiero.



4 § I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om

kraven på en god arbetsmiljö.



I vissa frågor som rör arbetsmiljön finns bestämmelser även i

denna lag.



Ordningsregler



5 § Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska

utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje

skolenhet.



Rektorn beslutar om ordningsregler.



Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning eller

särskild utbildning för vuxna. Lag (2015:482).



Disciplinära och andra särskilda åtgärder



Allmänna befogenheter för rektor och lärare



6 § Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och

tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra

eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta

med en elevs ordningsstörande uppträdande.



Enligt de förutsättningar som följer av 7-23 §§ får det

beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering,

tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och

omhändertagande av föremål.



En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas endast

om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga

omständigheter.



Utvisning ur undervisningslokalen



7 § I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,

gymnasieskolan och gymnasiesärskolan får en lärare visa ut en

elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett

undervisningspass, om



1. eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder

olämpligt, och



2. eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning

från läraren.



Kvarsittning



8 § Under samma förutsättningar som i 7 § får en lärare eller

rektor i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,

sameskolan, gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan besluta

att en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en

timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller

infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen

börjar.



Utredning



9 § Om en elev i förskoleklassen, grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan

eller gymnasiesärskolan vid upprepade tillfällen stört

ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig

skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till

att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare.



Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt

3 kap. 8 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas.



10 § Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en

utredning enligt 9 § första stycket ska rektorn se till att

åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende.

Skriftlig varning



11 § Efter en utredning enligt 9 § första stycket får rektorn

besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan

varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan

komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende.



Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.



Tillfällig omplacering



12 § I förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan får rektorn besluta att en elev ska följa

undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven

annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma

skolenhet om åtgärderna som gjorts efter en sådan utredning

som avses i 9 § första stycket inte varit tillräckliga eller

om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra

eleverna trygghet och studiero.



Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut.



Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn

vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än

två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än

fyra veckor.



Tillfällig placering vid en annan skolenhet



13 § Om åtgärder enligt 12 § inte är tillräckligt ingripande

eller på grund av andra omständigheter inte är möjliga att

genomföra, får rektorn besluta att en elev tillfälligt ska

följa undervisningen vid en annan skolenhet.



Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt

med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens

vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen

genomförs.



Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn

vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än

två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än

fyra veckor.



Avstängning i vissa obligatoriska skolformer



14 § I grundskolan, specialskolan och sameskolan får rektorn

besluta att stänga av en elev helt eller delvis om



1. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet

och studiero,



2. syftet med åtgärder enligt 7, 8 och 11 §§ inte uppnåtts

eller det finns andra särskilda skäl med hänsyn till elevens

beteende, och



3. eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han

eller hon går miste om på grund av avstängningen.



Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut

enligt första stycket.



Ett beslut om avstängning gäller omedelbart om inte annat

beslutas.



Avstängningstid i vissa obligatoriska skolformer



15 § Ett beslut enligt 14 § får innebära avstängning endast

under den tid som behövs för en skyndsam utredning av vilka

andra åtgärder som kan behövas.



En elev får inte stängas av för en längre tidsperiod än en

vecka och inte heller vid fler tillfällen än två gånger per

kalenderhalvår.



Inhämtande av yttrande och information till berörda



16 § Innan rektorn beslutar om avstängning enligt 14 § ska

eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle att yttra

sig.



Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har

fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år

ska även socialnämnden informeras om beslutet.



Avstängning i de frivilliga skolformerna



17 § I gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal

vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna får

huvudmannen besluta att helt eller delvis stänga av en elev

om



1. eleven med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt

försöker vilseleda vid bedömningen av elevens måluppfyllelse

och kunskaper,



2. eleven stör eller hindrar utbildningens bedrivande,



3. eleven utsätter någon annan elev eller av utbildningen

berörd person för kränkande behandling, eller



4. elevens uppförande på annat sätt inverkar negativt på

övriga elevers trygghet och studiero.



Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska

gälla omedelbart.



Om det kan antas att någon av förutsättningarna för

avstängning enligt första stycket 2–4 är uppfyllda och

beslutet är nödvändigt med hänsyn till elevernas trygghet och

studiero, får rektorn besluta om omedelbar avstängning.



Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut

enligt tredje stycket. Lag (2015:482).



Avstängningstid i de frivilliga skolformerna



18 § Beslut enligt 17 § får inte avse avstängning under

längre tid än två veckor under ett kalenderhalvår, om inte

annat följer av andra stycket.



Avstängningen får förlängas om syftet med en kortare

avstängningstid inte har uppnåtts eller om det av någon annan

anledning bedöms som nödvändigt med hänsyn till elevens

uppträdande. Ett beslut om avstängning enligt 17 § får dock

inte avse längre tid än återstoden av pågående kalenderhalvår

och tre ytterligare kalenderhalvår.



Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 17 § tredje

stycket gäller till dess huvudmannen har prövat saken och får

inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut inte

kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet, får

beslutet förlängas med ytterligare en vecka.



Avstängning från viss utbildning med praktiska inslag



19 § Huvudmannen får besluta att helt eller delvis stänga av

en elev från en viss utbildning i gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning eller särskild

utbildning för vuxna, om



1. det i utbildningen ingår praktik eller delar av

utbildningen är arbetsplatsförlagd, och



2. det är uppenbart olämpligt att eleven deltar i den

praktiska tjänstgöringen.



Huvudmannen får besluta att ett beslut om avstängning ska

gälla omedelbart.



Om det kan antas att förutsättningarna för avstängning enligt

första stycket är uppfyllda och det är nödvändigt på grund av

brådskande omständigheter, får rektorn besluta om omedelbar

avstängning.



Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut

enligt tredje stycket. Lag (2015:482).



Avstängningstid från viss utbildning med praktiska inslag



20 § Ett beslut om avstängning enligt 19 § ska avse viss tid

eller gälla utan tidsbegränsning.



Rektorns beslut om omedelbar avstängning enligt 19 § tredje

stycket gäller till dess att huvudmannen har prövat saken och

får inte avse längre tid än en vecka. Om huvudmannens beslut

inte kan avvaktas med hänsyn till andra personers säkerhet,

får beslutet om omedelbar avstängning förlängas med

ytterligare en vecka.



Inhämtande av yttrande



21 § Innan huvudmannen eller rektorn beslutar om avstängning

enligt 17 eller 19 § ska eleven och elevens vårdnadshavare

beredas tillfälle att yttra sig.



Innan huvudmannen fattar beslut ska, om eleven är under 18

år, samråd även ske med socialnämnden.



Rektorn ska informera huvudmannen när han eller hon har

fattat ett sådant beslut som avses i 17 § tredje stycket och

19 § tredje stycket. Om eleven är under 18 år ska även

socialnämnden informeras om beslutet.



Omhändertagande av föremål



22 § Rektorn eller en lärare får från en elev omhänderta

föremål som används på ett sätt som är störande för

utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten i

denna.



Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut

enligt första stycket.



Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning eller

särskild utbildning för vuxna. Lag (2015:482).



23 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § ska

återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är

slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med

sig föremål som omfattas av 22 § eller om det med hänsyn till

föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte

återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka

förrän elevens vårdnadshavare har informerats om

omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre

än till och med fjärde dagen efter verkställandet av

omhändertagandet.



Om ett föremål som har omhändertagits enligt 22 § kan antas

bli förverkat enligt 36 kap. 3 § brottsbalken, 6 §

narkotikastrafflagen (1968:64), 5 § lagen (1988:254) om

förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, 5 §

lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, 9 kap.

5 § vapenlagen (1996:67) eller 5 § lagen (1999:42) om förbud

mot vissa hälsofarliga varor, ska rektorn eller den som

rektorn har bestämt skyndsamt anmäla omhändertagandet till

Polismyndigheten. Omhändertagandet får i dessa fall bestå

tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats.

Lag (2014:775).



Dokumentation



24 § Om en åtgärd vidtagits enligt 7, 8, 12, 13, 14, 15, 16,

17, 18, 19, 20, 21, 22 eller 23 §, ska den dokumenteras

skriftligt av den som genomfört åtgärden. Om åtgärden rör

omhändertagande av föremål enligt 22 §, gäller denna

skyldighet endast om föremålet inte återlämnats efter

lektionens slut.



6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling



Ändamål och tillämpningsområde



1 § Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande

behandling av barn och elever.



Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet

enligt denna lag.



Diskriminering



2 § Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband

med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen

(2008:567).



Definitioner



3 § I detta kapitel avses med



- elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 § den som söker annan

utbildning än förskola enligt denna lag,



- barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller

annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap.,



- personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt

denna lag, och



- kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara

diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker

ett barns eller en elevs värdighet.



Tvingande bestämmelser



4 § Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller

skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan.



Ansvar för personalen



5 § Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de

skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i

tjänsten eller inom ramen för uppdraget.



Aktiva åtgärder



Målinriktat arbete



6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje

särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att

motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare

föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.



Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling



7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för

att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för

kränkande behandling.



Plan mot kränkande behandling



8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en

plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att

förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och

elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av

dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under

det kommande året. En redogörelse för hur de planerade

åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års

plan.



Förbud mot kränkande behandling



9 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn

eller en elev för kränkande behandling.



Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot

kränkande behandling



10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får

kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är

skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn.

En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn

eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande

behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla

detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt

utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i

förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas

för att förhindra kränkande behandling i framtiden.



Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på

motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha

blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på

sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).



För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som

inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet

gäller första och andra styckena för den personal som

huvudmannen utser.



Förbud mot repressalier



11 § Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn

eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller

eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller

anmält eller påtalat att någon handlat i strid med

bestämmelserna i kapitlet.



Skadestånd



12 § Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina

skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 § ska huvudmannen

dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den

kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har

orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra

fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är

ringa.



Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning

sättas ned eller helt falla bort.



Rättegången



13 § Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas

enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i

tvistemål när förlikning om saken är tillåten.



I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska

bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat

målet hade skälig anledning att få tvisten prövad.



Bevisbörda



14 § Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt

för kränkande behandling enligt 9 § eller repressalier enligt

11 §, visar omständigheter som ger anledning att anta att han

eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det

huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande

behandling eller repressalier inte har förekommit.



Rätt att föra talan



15 § I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får

Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller

en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan

får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för

barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn

under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande.



Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den

för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel

när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig

inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra

frågor som rör bevisningen.



När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får

Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om

samma sak.



16 § Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion

för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet

eller eleven, om det får överklagas av myndigheten.



När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket

har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan

av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen.



7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



- vilka som omfattas av skolplikt (2 §),



- rätten till utbildning (3 §),



- hur skolplikten fullgörs (4-9 §§),



- när skolplikten inträder (10 §),



- tidigare skolstart (11 §),



- när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra

skolgången (12-16 §§),



- deltagande i utbildning (17-19 §§), och



- ansvar för att skolplikten fullgörs (20-23 §§).



Vilka som omfattas av skolplikt



2 § Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt

föreskrifterna i detta kapitel.



Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas

utomlands eller vars förhållanden är sådana att det

uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola.



Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 §

andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning

som skolpliktiga barn.



Rätten till utbildning



3 § Enligt 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen har alla

barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till

kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola.



Av 2 § tredje stycket samt 11 och 15 §§ följer även en viss

rätt till utbildning utöver skolplikten. Lag (2012:109).



Hur skolplikten fullgörs



Grundskolan



4 § Skolplikt ska fullgöras i grundskolan om inte

förhållandena är sådana som avses i 5 eller 6 § eller

skolplikten fullgörs i sameskolan enligt 7 § eller på annat

sätt enligt bestämmelserna i 24 kap.



Grundsärskolan



5 § Barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans

kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, ska

tas emot i grundsärskolan.



Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets

hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska

föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk,

psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med

barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.



Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till

att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnet fullgöra sin

skolplikt enligt vad som gäller i övrigt enligt denna lag.

Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin

vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med

hänsyn till barnets bästa.



5 a § Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens

rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om

något som tyder på att en elev i grundsärskolan inte tillhör

grundsärskolans målgrupp.



En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till

elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

Lag (2012:109).



5 b § Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör

grundsärskolans målgrupp om en utredning enligt 5 a § visar

detta. Hemkommunen ska då ta emot eleven i grundskolan eller se

till att eleven på något annat sätt får föreskriven utbildning.

Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens

övergång från grundsärskolan till en annan skolform.

Lag (2012:109).



Specialskolan



6 § Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra

särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan

ska tas emot i specialskolan om de



1. är dövblinda eller annars är synskadade och har

ytterligare funktionsnedsättning,



2. i annat fall än som avses i 1 är döva eller hörselskadade,

eller



3. har en grav språkstörning.



Frågan om mottagande i specialskolan prövas av

Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande

i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en

pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.

Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen

genomförs.



Sameskolan



7 § Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i

stället för i årskurs 1-6 i grundskolan. Även andra barn får

fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det

finns särskilda skäl.



Frågan om ett barn ska få fullgöra sin skolplikt i sameskolan

prövas av Sameskolstyrelsen.



Mottagande på försök



8 § Den som är elev i grundskolan, grundsärskolan eller

specialskolan kan på försök under högst sex månader tas emot

som elev i en annan av dessa skolformer, om de huvudmän som

berörs är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger

det.



Integrerade elever



9 § En elev i grundskolan kan få sin utbildning inom

grundsärskolan (integrerad elev), om de huvudmän som berörs

är överens om detta och elevens vårdnadshavare medger det. En

elev i grundsärskolan kan under samma förutsättningar få sin

utbildning inom grundskolan eller sameskolan.



För en elev som på detta sätt får sin utbildning inom en

annan skolform gäller de bestämmelser som avser den

ursprungliga skolformen. Rektorn för den skolenhet där eleven

får sin undervisning får dock besluta om de undantag från

dessa bestämmelser som krävs med hänsyn till undervisningens

uppläggning.



När skolplikten inträder



10 § Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då

barnet fyller sju år.



Om det finns särskilda skäl får barnet börja fullgöra sin

skolplikt först höstterminen det kalenderår då barnet fyller

åtta år.



Frågan om uppskjuten skolplikt prövas av hemkommunen efter

begäran av barnets vårdnadshavare.



Tidigare skolstart



11 § Om ett barns vårdnadshavare begär det hos hemkommunen,

ska barnet redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller

sex år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att

börja skolan.



När skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra

skolgången



Skolpliktens upphörande



12 § Om inte annat följer av 13 eller 14 § upphör skolplikten

vid utgången av vårterminen det nionde året eller, om eleven

går i specialskolan, det tionde året efter det att eleven

börjat fullgöra skolplikten.



Senare upphörande



13 § För den elev som inte gått ut högsta årskursen när

skolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör

skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven

fyller 18 år.



Frågan om skolpliktens förlängning enligt första stycket

prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan

prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.



Tidigare upphörande



14 § Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 §

uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform

där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.



Frågan om skolpliktens upphörande enligt första stycket

prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan

prövas frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.



Rätt att slutföra skolgången



15 § En elev i grundskolan, grundsärskolan eller

specialskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen,

även om skolplikten upphör dessförinnan.



En elev i grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan har

också rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra

utbildningen under ytterligare två år, om eleven inte har

nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås för

respektive skolform. En elev i grundsärskolan har under denna

tid rätt till minst 800 timmars undervisning utöver den i

11 kap. 7 § första stycket garanterade undervisningstiden, om

eleven inte dessförinnan uppnått kunskapskraven.



En elev som har tagits emot i specialskolan enligt 6 § första

stycket 1 och som på grund av sina funktionsnedsättningar

inte kan få tillfredsställande förhållanden i

gymnasiesärskolan eller gymnasieskolan, får efter det att

skolplikten har upphört och i mån av plats genomgå

ytterligare utbildning i specialskolan till och med

vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år, om eleven

inte bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen enligt

andra stycket.



16 § Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 §

prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan

prövas dock frågan av Specialpedagogiska skolmyndigheten.



Deltagande i utbildning



Närvaro



17 § En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och

sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge

den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att

utebli.



Den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar

per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna,

sex timmar per dag. Sådan verksamhet får inte förläggas till

lördagar, söndagar eller andra helgdagar.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om avvikelser från andra stycket för

elever i grundsärskolan och specialskolan.



Om en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller

sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska

verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare

samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om

det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte

informeras samma dag.



Ledighet



18 § En elev i en skolform som avses i 17 § får beviljas

kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns

synnerliga skäl får längre ledighet beviljas.



Rektorn beslutar om ledighet. Rektorn får inte uppdra åt

någon annan att fatta beslut om ledighet som avser längre tid

än tio dagar.



Befrielse



19 § En elev i en skolform som avses i 17 § får på begäran av

elevens vårdnadshavare befrias från skyldighet att delta i

obligatoriska inslag i undervisningen om det finns synnerliga

skäl. Ett sådant beslut får endast avse enstaka tillfällen

under ett läsår.



Rektorn beslutar om befrielse. Rektorn får inte uppdra åt

någon annan att fatta sådana beslut.



Ansvar för att skolplikten fullgörs



Vårdnadshavares ansvar



20 § Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se

till att barnet fullgör sin skolplikt.



Hemkommunens ansvar



21 § Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte

går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt

får föreskriven utbildning.



Huvudmannens ansvar



22 § Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och

grundsärskola fullgör sin skolgång. Huvudmannen för

specialskolan och huvudmannen för sameskolan ska se till att

elever i utbildning under deras ledning fullgör sin skolgång.



När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående

skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande

utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen

snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen.



Föreläggande och vite



23 § Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och

detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad

denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen

förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina

skyldigheter. För en elev i specialskolan eller i sameskolan

är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får

förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina

skyldigheter.



Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.



Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat

beslutas.



8 kap. Förskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



- allmänna bestämmelser (2-11 §§),



- bestämmelser om förskola med offentlig huvudman (12-17 §§),

och



- bestämmelser om fristående förskola (18-24 §§).



Allmänna bestämmelser



Utbildningens syfte



2 § Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt

erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en

helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att

omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.



Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap

och förbereda barnen för fortsatt utbildning.



Erbjudande av förskola



3 § Barn som är bosatta i Sverige och som inte har börjat i

förskoleklassen eller i någon utbildning för fullgörande av

skolplikten ska erbjudas förskola enligt vad som anges i 4-7

§§. Förskola behöver dock inte erbjudas under kvällar,

nätter, veckoslut eller i samband med större helger.



4 § Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller

tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året, om

inte annat följer av 5-7 §§.



5 § Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i

den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas

förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget

behov på grund av familjens situation i övrigt.



6 § Barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga

enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat

barn, ska från och med ett års ålder erbjudas förskola under

minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.



7 § Barn ska även i andra fall än som avses i 5 och 6 §§

erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra

skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av

förskola.



Barngrupperna och miljön



8 § Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig

sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt

erbjuds en god miljö.



Särskilt stöd



9 § Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver

särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras

speciella behov kräver.



Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn

eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer

att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen

se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare

ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda

stödinsatserna.



Modersmål



10 § Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål

än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska

språket och sitt modersmål.



Fortlöpande samtal och utvecklingssamtal



11 § Personalen ska föra fortlöpande samtal med barnets

vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år

ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra

ett samtal om barnets utveckling och lärande

(utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande

ansvaret för utvecklingssamtalet.



Förskola med offentlig huvudman



Hemkommunens ansvar



12 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola

kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas

förskola och vars vårdnadshavare önskar det.



Hemkommunen får fullgöra sina skyldigheter genom att erbjuda

barnet motsvarande utbildning i fristående förskola.



Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens

med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot

barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.



Mottagande i en annan kommun



13 § Ett barn har rätt att bli mottaget i förskola med

offentlig huvudman i en annan kommun än hemkommunen, om

barnet med hänsyn till sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få gå i den kommunens förskola. Innan

kommunen fattar beslut om att ta emot ett sådant barn ska den

inhämta yttrande från barnets hemkommun.



Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i

annat fall i sin förskola ta emot ett barn från en annan

kommun.



Erbjudande av plats



14 § När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med

offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom

fyra månader.



Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av

särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska

skyndsamt erbjudas förskola.



Placering vid en förskoleenhet



15 § Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära

barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till

barnets vårdnadshavares önskemål.



Avgifter



16 § En kommun får ta ut avgift för plats i förskola som den

anordnar. Avgifterna ska vara skäliga.



Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får

avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger

525 timmar om året.



För barn som erbjudits förskola enligt 7 § får avgiften avse

bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i

veckan.



Interkommunal ersättning



17 § En kommun som i sin förskola har ett barn från en annan

kommun ska ersättas för sina kostnader för barnets utbildning

av barnets hemkommun, om mottagandet grundar sig på 13 §

första stycket.



Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen

betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna

i ett sådant fall inte kommer överens om något annat, ska

ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och

barnets behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar

vid fördelning av resurser till sin egen förskola. Har ett

barn ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver

hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om

betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter

uppstår för kommunen.



Fristående förskola



Mottagande



18 § Varje fristående förskola ska vara öppen för alla barn

som ska erbjudas förskola, om inte den kommun där

förskoleenheten är belägen medger undantag med hänsyn till

verksamhetens särskilda karaktär.



Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning

åt ett barn, om hemkommunen har beslutat att inte lämna

bidrag för barnet enligt 23 § andra stycket.



Urval



19 § Om det inte finns plats för alla sökande till en

förskoleenhet, ska urvalet göras på de grunder som den kommun

där förskoleenheten är belägen godkänner.



Avgifter



20 § Avgifter som huvudmannen för en fristående förskola tar

ut får inte vara oskäligt höga.



Från och med höstterminen det år barnet fyller tre år får

avgiften avse bara den del av verksamheten som överstiger

525 timmar om året.



För barn som ska erbjudas förskola enligt 7 § får avgiften

avse bara den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i

veckan.



Bidrag från hemkommunen



21 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje

barn vid förskoleenheten.



Bidraget består av ett grundbelopp enligt 22 § och i vissa

fall ett tilläggsbelopp enligt 23 §.



22 § Grundbeloppet ska avse ersättning för



1. omsorg och pedagogisk verksamhet,



2. pedagogiskt material och utrustning,



3. måltider,



4. administration,



5. mervärdesskatt, och



6. lokalkostnader.



Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen förskola.



23 § Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett

omfattande behov av särskilt stöd.



Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för ett

barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.



24 § Bidragsskyldigheten enligt 21 § gäller bara i den

omfattning som barnet ska erbjudas förskola enligt 4-7 §§.



9 kap. Förskoleklassen



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



- allmänna bestämmelser (2-11 §§),



- bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman

(12-16 §§), och



- bestämmelser om fristående förskoleklass (17-22 §§).



Allmänna bestämmelser



Utbildningens syfte



2 § Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och

lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och

elevens behov.



Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social

gemenskap.



Läsår och terminer



3 § Utbildningen i förskoleklassen ska bedrivas under ett

läsår, som består av en hösttermin och en vårtermin.



Erbjudande och information om utbildningen



4 § Förskoleklassen är avsedd för barn som ännu inte har

börjat någon utbildning för fullgörande av skolplikten.



Hemkommunen ska informera vårdnadshavarna om förskoleklassen

och syftet med denna samt verka för att barnen deltar i den.



5 § Barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas förskoleklass

från och med höstterminen det år de fyller sex år. Barn får

tas emot tidigare.



Tester och prov



6 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning

eller grund för urval till eller inom en skolenhet.



Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt

utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven

tillhör. Lag (2014:1013).



6 a § Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots

vad som anges i 6 § första stycket, besluta att

färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och

grund för urval till utbildning vid eller inom en skolenhet.

Ett sådant beslut får bara fattas om färdighetsprov användes

vid antagning eller urval till utbildningen före utgången av

juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse en

viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.



När färdighetsprov används som grund för urval till en viss

skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.

Lag (2014:1013).



Omfattning



7 § Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar under ett

läsår.



Avgifter



8 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.



Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra

lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.



Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.



9 § Trots 8 § får det förekomma enstaka inslag som kan

medföra en obetydlig kostnad för eleverna.



I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,

trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under

ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare

på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla

elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens

självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.



Modersmål



10 § Förskoleklassen ska medverka till att elever med annat

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det

svenska språket och sitt modersmål.



Utvecklingssamtal



11 § Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven och

elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens

utveckling och lärande.



Förskoleklass med offentlig huvudman



Hemkommunens ansvar



12 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskoleklass

kommer till stånd för alla barn i kommunen som önskar sådan

utbildning. Av 2 kap. 4 § framgår att staten är huvudman för

förskoleklass vid en skolenhet med specialskola eller

sameskola.



Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att

kommunen anordnar förskoleklass i den omfattning som krävs

för att bereda utbildning för samtliga i kommunen som är

berörda.



Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens

med en annan kommun om att denna i sin förskoleklass ska ta

emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för.



Mottagande i en annan kommun



13 § Ett barn har rätt att bli mottaget i förskoleklass med

offentlig huvudman i en annan kommun än den som ska svara för

barnets utbildning, om barnet med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens

förskoleklass. Innan kommunen fattar beslut om att för visst

läsår ta emot ett sådant barn, ska den inhämta yttrande från

barnets hemkommun.



Efter önskemål av barnets vårdnadshavare får en kommun även i

annat fall i sin förskoleklass ta emot ett barn från en annan

kommun.



14 § En elev som har tagits emot i en kommuns förskoleklass

ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de

förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under

läsåret.



Placering vid en skolenhet



15 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter

där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den

önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs

berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet

åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan

skolenhet.



Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål

endast om den önskade placeringen skulle medföra att

betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter

uppstår för kommunen.



Interkommunal ersättning



16 § En kommun som i sin förskoleklass har en elev från en

annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens

utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång grundar

sig på 13 § första stycket.



Även i de fall som avses i 13 § andra stycket ska hemkommunen

betala ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna

i ett sådant fall inte kommer överens om annat, ska

ersättningen bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och

elevens behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar

vid fördelning av resurser till sin egen förskoleklass. Har

en elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver

hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om

betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter

uppstår för kommunen.



Fristående förskoleklass



Mottagande



17 § Varje fristående förskoleklass ska vara öppen för alla

elever som ska erbjudas utbildning i förskoleklassen.

Utbildningen får dock begränsas till att avse elever som är i

behov av särskilt stöd för sin utveckling.



Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning

åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag

för eleven enligt 21 § andra stycket.



Urval



18 § Om det inte finns plats för alla sökande till en

skolenhet med förskoleklass, ska urvalet göras på de grunder

som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av

ett beslut som har fattats med stöd av 6 a §. Lag (2014:1013).



Bidrag från hemkommunen



19 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje

elev vid skolenheten.



Bidraget består av ett grundbelopp enligt 20 § och i vissa

fall ett tilläggsbelopp enligt 21 §.



20 § Grundbeloppet ska avse ersättning för



1. undervisning,



2. lärverktyg,



3. elevhälsa,



4. måltider,



5. administration,



6. mervärdesskatt, och



7. lokalkostnader.



Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen

förskoleklass.



21 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett

omfattande behov av särskilt stöd.



Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en

elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.



Insyn



22 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt

till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra

sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose

allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).



10 kap. Grundskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



- allmänna bestämmelser (2-13 §§),



- bestämmelser om betyg (14-23 §§),



- bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman (24-

34 §§), och



- bestämmelser om fristående grundskola (35-41 §§).



Allmänna bestämmelser



Utbildningens syfte



2 § Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och

utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa.



Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig

utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och

ligger till grund för fortsatt utbildning.



Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social

gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i

samhällslivet.



Årskurser, läsår och terminer



3 § Grundskolan ska ha nio årskurser. Utbildningen i varje

årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en

hösttermin och en vårtermin.



Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om

när läsåret ska börja och sluta.



Ämnen



4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:



- bild,



- engelska,



- hem- och konsumentkunskap,



- idrott och hälsa,



- matematik,



- musik,



- naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,



- samhällsorienterande ämnen: geografi, historia,

religionskunskap och samhällskunskap,



- slöjd,



- svenska eller svenska som andraspråk, och



- teknik.



Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever

som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.



Vidare ska det finnas elevens val och skolans val.

Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och

bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolans val

får omfatta ett lokalt tillval, om Statens skolverk har

godkänt en plan för undervisningen.



Undervisningstid



5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i

grundskolan ska vara minst 6 785 timmar.



För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c §

andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett

beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara

minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen

under den kvarvarande skoltiden.



Bestämmelser om fördelning av undervisningstiden (timplan)

finns i bilaga 1. Lag (2015:246).



Bemyndiganden



6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om



1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,



2. avvikelser från 4 § och från timplanen för fristående

skolor med särskild pedagogisk inriktning och för särskilda

utbildningar,



3. andra begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen

utöver vad som följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång)

eller 7 kap. 9 § andra stycket (integrerad undervisning), om

det finns särskilda skäl, och



4. undantag från skyldigheten att tillämpa timplanen.



6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om särskild

utbildning i form av en förberedande dansarutbildning i

grundskolan.



Föreskrifter om sådan utbildning som regeringen meddelar i

förordning får avvika från bestämmelserna i denna lag.

Lag (2010:1997).



Modersmålsundervisning



7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål

än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk

om



1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och



2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.



En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska

erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella

minoritetsspråk.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana

föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska

erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar

sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).



Kursplaner



8 § För varje ämne ska en kursplan gälla.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kursplaner.



Tester och prov



9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning

eller grund för urval till eller inom en skolenhet.



Tester och prov får inte heller utgöra villkor för fortsatt

utbildning vid en skolenhet eller i den elevgrupp som eleven

tillhör.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter som innebär undantag från första och

andra styckena för utbildning från och med årskurs 7 och, om

det finns särskilda skäl, även för utbildning från och med

årskurs 4. Sådana föreskrifter får innebära att bestämmelsen

i 30 § första stycket om en annan elevs berättigade krav på

placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts.

Lag (2014:1013).



9 a § Efter ansökan från en huvudman får regeringen, trots

vad som anges i 9 § första stycket, besluta att

färdighetsprov i musik får utgöra villkor för antagning och

grund för urval till utbildning i årskurs 1, 2 eller 3 vid

eller inom en skolenhet. Ett sådant beslut får bara fattas om

färdighetsprov användes vid antagning eller urval till

utbildningen i de årskurser som ansökan avser före utgången

av juni 2011 och det finns särskilda skäl. Beslutet ska avse

en viss huvudman samt en viss skolenhet eller elevgrupp.



När färdighetsprov används som grund för urval till en viss

skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.



Om huvudmannen har tagit emot en elev i förskoleklassen efter

färdighetsprov enligt bestämmelserna i 9 kap. 6 a §, får

färdighetsprov inte användas som villkor för att eleven ska

få fortsätta sin utbildning i årskurs 1 vid samma skolenhet

eller inom samma elevgrupp. Lag (2014:1013).



Avgifter



10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.



Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra

lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt

erbjudas näringsriktiga skolmåltider.



Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.



11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan

medföra en obetydlig kostnad för eleverna.



I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,

trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under

ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare

på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla

elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens

självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.



Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan



12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur

elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan

stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen. Informationen vid

utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av

elevens utveckling i förhållande till läroplanen och

kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i.



Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant

åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2013:796).



13 § I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av

utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell

utvecklingsplan



1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande

till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i,

och



2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen.



Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen

om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om

rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven

och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid

dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i

utvecklingsplanen.



Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid

andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.



Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga

individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av

vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för

att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).



Betyg



Tillämpliga bestämmelser



14 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns

i 3 kap. 13-21 §§.



Betygssättning



15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen.



Om undervisningen i naturorienterande ämnen och

samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande

fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta

att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive

ämnen i årskurs 6. Lag (2010:2022).



16 § Betyg ska sättas



1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och

med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som

eleven har fått undervisning i under terminen och som inte

har avslutats,



2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och

med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om eleven har fått

undervisning i ämnet under terminen och det inte har

avslutats, och



3. när ett ämne har avslutats.

Lag (2014:458).



17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E

eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med

A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta

betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.



18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper

i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i

ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande

betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande

ämnena. Lag (2010:2022).



Betyg innan ett ämne har avslutats



19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska

betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som

eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.



Vid bedömningen ska elevens kunskaper



1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska

ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till

kunskapskraven i årskurs 6, och



2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev

ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till

kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022).



Betyg när ett ämne har avslutats



20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska

betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kunskapskrav.



21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen

enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av de

kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6

eller 9. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller

andra liknande personliga förhållanden som inte är av

tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att

eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876).



22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat

ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling

i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har

vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren.



Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne,

får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.



Prövning



23 § Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att

genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen

i grundskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i

utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått

betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från grundskolan.

Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap.

ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.



Grundskola med offentlig huvudman



Hemkommunens ansvar



24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundskolan

kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att

gå i grundskolan och som inte fullgör sin skolgång på annat

sätt.



Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att

hemkommunen anordnar grundskola i den omfattning som krävs

för att bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda.



Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens

med en annan kommun om att denna i sin grundskola ska ta emot

elever vars grundskoleutbildning hemkommunen ansvarar för.



Mottagande i en annan kommun



25 § En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som

anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens

utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens

grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst

läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från

elevens hemkommun.



En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som

avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är

beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens

utbildning har rätt att bli mottagen i en grundskola i den

kommun där eleven vistas. Lag (2015:176).



26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om att kommuner får anordna särskild

utbildning i sin grundskola. Föreskrifterna får innebära att

elever från hela landet i mån av plats ska tas emot på

utbildningen.



27 § En kommun får även i andra fall än som avses i 24 §

tredje stycket, 25 eller 26 § ta emot en elev från en annan

kommun i sin grundskola efter önskemål av elevens

vårdnadshavare.



28 § En elev som har tagits emot i en kommuns grundskola ett

visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de

förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under

läsåret.



Om det för eleven återstår endast en årskurs, har eleven

också rätt att gå kvar sista årskursen.



Kommunens organisation av sin grundskola



29 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin

grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från

kommunikationssynpunkt för eleverna.



Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev

på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet.

Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så

speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste

anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i

hemmet under skolgången. Vid denna bedömning ska särskild

vikt fästas vid elevens ålder.



En elev i grundskola med offentlig huvudman som till följd av

sin skolgång måste bo utanför det egna hemmet har rätt till

tillfredsställande förhållanden. Hemkommunen ska svara för

detta utan extra kostnader för eleven. Hemkommunens

skyldighet omfattar dock inte elever som med stöd av 25-27 §§

går i en annan kommuns grundskola eller elever som väljer att

gå i en annan skolenhet i hemkommunen än den där de annars

skulle ha placerats.



Placering vid en skolenhet



30 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter

där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den

önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs

berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet

åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan

skolenhet inom sin grundskola.



Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål

endast om



1. den önskade placeringen skulle medföra betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen,

eller



2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet

och studiero.



Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte

annat beslutas.



31 § Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har

rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 30 § andra

stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot i

förskoleklassen och som ska fortsätta sin utbildning i

grundskolan vid samma skolenhet.



Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet

gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska

placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

Lag (2015:246).



Skolskjuts i hemkommunen



32 § Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till

kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till

elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och

tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens

längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller

någon annan särskild omständighet.



Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en

annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat

dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av

25-27 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i

dessa fall.



Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.



Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen



33 § En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns

grundskola och som på grund av skolgången måste övernatta i

den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den tillfälliga

bostaden och den plats där utbildningen bedrivs under samma

förutsättningar som gäller för elever som är hemmahörande i

kommunen.



Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att

skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens

kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.



Interkommunal ersättning



34 § En kommun som i sin grundskola har en elev från en annan

kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning

av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar

sig på 25 §, 26 § eller 28 § andra stycket.



Även i de fall som avses i 27 § ska hemkommunen betala

ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett

sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen

bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens

behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid

fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Har en

elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver

hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om

betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter

uppstår för kommunen. Lag (2014:458).



Fristående grundskola



Mottagande



35 § Varje fristående grundskola ska vara öppen för alla

elever som har rätt till utbildning i grundskolan.

Utbildningen får dock begränsas till att avse



1. vissa årskurser,



2. elever som är i behov av särskilt stöd, och



3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.



Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning

åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag

för eleven enligt 39 § andra stycket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade

utbildningar som avses i första stycket 3.



Urval



36 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet

göras på de grunder som Statens skolinspektion godkänner, om

inte annat följer av



1. föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § tredje

stycket,



2. andra föreskrifter som avser fristående skolor med

särskild pedagogisk inriktning eller särskilda utbildningar,

eller



3. ett beslut som har fattats med stöd av 9 a §.

Lag (2014:1013).



Bidrag från hemkommunen



37 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje

elev vid skolenheten.



Bidraget består av ett grundbelopp enligt 38 § och i vissa

fall ett tilläggsbelopp enligt 39 §.



Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs

utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

Lag (2015:73).



38 § Grundbeloppet ska avse ersättning för



1. undervisning,



2. lärverktyg,



3. elevhälsa,



4. måltider,



5. administration,



6. mervärdesskatt, och



7. lokalkostnader.



Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som

hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den

egna grundskolan.



39 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett

omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas

modersmålsundervisning.



Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en

elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.



Skolskjuts



40 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i

en fristående grundskola inom kommunen under samma

förutsättningar som enligt 32 § andra stycket andra meningen

gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där

kommunen annars skulle ha placerat dem.



Insyn



41 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt

till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra

sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose

allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).



11 kap. Grundsärskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



– allmänna bestämmelser (2–17 §§),



– bestämmelser om betyg (18–23 a §§),



– bestämmelser om grundsärskola med offentlig huvudman

(24–33 §§), och



– bestämmelser om fristående grundsärskola (34–40 §§).

Lag (2011:876).



Allmänna bestämmelser



Utbildningens syfte



2 § Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för

dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och

utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa.



Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig

utveckling, förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger

till grund för fortsatt utbildning.



Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social

gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i

samhällslivet.



Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever

med utvecklingsstörning också ska gälla vissa andra barn,

ungdomar och vuxna. Lag (2012:109).



Träningsskolan



3 § Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som

benämns träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever

som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av

utbildningen i ämnen.



Årskurser, läsår och terminer



4 § Grundsärskolan ska ha nio årskurser. Utbildningen i varje

årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en

hösttermin och en vårtermin.



Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om

när läsåret ska börja och sluta.



Ämnen och ämnesområden



5 § Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom

ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom

ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra

sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Utbildningen

kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.



6 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen eller

ämnesområden.



Ämnen:



- bild,



- engelska,



- hem- och konsumentkunskap,



- idrott och hälsa,



- matematik,



- musik,



- naturorienterande ämnen,



- samhällsorienterande ämnen,



- slöjd,



- svenska eller svenska som andraspråk, och



- teknik.



Ämnesområden:



- estetisk verksamhet,



- kommunikation,



- motorik,



- vardagsaktiviteter, och



- verklighetsuppfattning.



Utöver de ämnen och ämnesområden som anges i första stycket

ska det som ämne finnas modersmål för de elever som ska

erbjudas modersmålsundervisning.



Vidare ska det finnas elevens val och skolans val.

Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och

bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen eller

ämnesområden.



Undervisningstid



7 § Den totala undervisningstiden för varje elev i

grundsärskolan ska vara minst 6 785 timmar. För en elev i

inriktningen träningsskolan ska den totala undervisningstiden

dock vara minst 6 665 timmar.



För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c §

andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett

beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara

minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen

under den kvarvarande skoltiden.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om fördelning av undervisningstiden

(timplan). Lag (2015:246).



8 § Huvudmannen för utbildningen avgör om en elev som tas

emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller

ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en

kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt

grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för

det.



Samråd med elevens vårdnadshavare ska ske innan beslut

fattas.



Bemyndiganden



9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om



1. undervisningstid utöver vad som följer av 7 §,



2. avvikelser från 6 § och från timplanen utöver vad som

följer av 3 kap. 12 § (anpassad studiegång) eller 7 kap. 9 §

andra stycket (integrerad undervisning), om det behövs med

hänsyn till elevernas förmåga, och



3. andra begränsade avvikelser från 6 § och från timplanen.



Modersmålsundervisning



10 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat

modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i

detta språk om



1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och



2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.



En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska

erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella

minoritetsspråk.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana

föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska

erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar

sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).



Kursplaner



11 § För varje ämne och ämnesområde ska gälla en kursplan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kursplaner.



Tester och prov



12 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning

eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får

inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en

skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.



Avgifter



13 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.



Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra

lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt

erbjudas näringsriktiga skolmåltider.



Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.



14 § Trots 13 § får det förekomma enstaka inslag som kan

medföra en obetydlig kostnad för eleverna.



I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,

trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under

ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare

på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla

elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens

självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.



Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan



15 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur

elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan

stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen. Informationen vid

utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av

elevens utveckling i förhållande till läroplanen och

kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får

undervisning i.



Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant

åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2013:796).



16 § I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av

utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell

utvecklingsplan



1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande

till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven

får undervisning i, och



2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen.



Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen

om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om

rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven

och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid

dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i

utvecklingsplanen.



Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid

andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.



Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga

individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av

vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för

att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).



16 a § I årskurs 6–9 ska läraren, om eleven får undervisning

i ett ämnesområde eller ett ämne som eleven eller

vårdnadshavaren inte begär betyg i, en gång per läsår vid ett

av utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell

utvecklingsplan



1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande

till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och



2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.



Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig

information som ges i utvecklingsplanen.



Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i

andra fall än vad som följer av första stycket och även vid

andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.



Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga

individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av

vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för

att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).



Intyg och studieomdöme



17 § Eleverna ska efter avslutad grundsärskola få intyg om

den utbildning de gått igenom.



Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska

intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme.

Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.



Intyget ska undertecknas av läraren.



Betyg



Tillämpliga bestämmelser



18 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns

i 3 kap. 13-21 §§.



Betygssättning



19 § Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska

betyg sättas i grundsärskolans ämnen.



Betyg ska sättas



1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och

med höstterminen i årskurs 9 i de ämnen som eleven har fått

undervisning i under terminen och som inte har avslutats,

och



2. när ett ämne har avslutats.

Lag (2014:458).



20 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E

användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med

E.



För den elev som inte uppnår kraven för betyget E, ska betyg

inte sättas i ämnet.



21 § Om en elev i grundsärskolan har läst ett ämne enligt

grundskolans kursplaner och eleven eller elevens

vårdnadshavare begär att betyg ska sättas i ämnet, ska de

bestämmelser som gäller för betygssättning i grundskolan

tillämpas.



Betyg innan ett ämne har avslutats



22 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska

betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som

eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.



Vid bedömningen ska elevens kunskaper



1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska

ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till

kunskapskraven i årskurs 6, och



2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev

ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till

kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022).



Betyg när ett ämne har avslutats



23 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska

betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kunskapskrav.



23 a § Om det finns särskilda skäl får det vid

betygssättningen enligt 22 och 23 §§ bortses från enstaka

delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av

årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl avses

funktionsnedsättning, utom elevens utvecklingsstörning, eller

andra liknande personliga förhållanden som inte är av

tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att

eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Utvecklingsstörningen får dock beaktas om det finns synnerliga

skäl. Lag (2011:876).



Grundsärskola med offentlig huvudman



Hemkommunens ansvar



24 § Hemkommunen ansvarar för att utbildning i grundsärskolan

kommer till stånd för alla som enligt denna lag har rätt att

gå i grundsärskolan och inte fullgör sin skolgång på annat

sätt.



Skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras genom att

hemkommunen



1. anordnar grundsärskola i den omfattning som krävs för att

bereda utbildning för alla i kommunen som är berörda, eller



2. kommer överens med en annan kommun att den i sin

grundsärskola ska ta emot de elever som hemkommunen ansvarar

för.



Mottagande i en annan kommun



25 § En elev har rätt att bli mottagen i en grundsärskola som

anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens

utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga

förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens

grundsärskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett

visst läsår ta emot en sådan elev, ska den inhämta yttrande

från elevens hemkommun.



En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som

avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är

beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens

utbildning har rätt att bli mottagen i en grundsärskola i den

kommun där eleven vistas. Lag (2015:176).



26 § En kommun får även i andra fall än som avses i 24 §

andra stycket 2 eller 25 § ta emot en elev från en annan

kommun i sin grundsärskola efter önskemål av elevens

vårdnadshavare.



27 § En elev som har tagits emot i en kommuns grundsärskola

ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om de

förhållanden som låg till grund för mottagandet ändras under

läsåret.



Om det för eleven återstår endast en årskurs har eleven också

rätt att gå kvar sista årskursen.



Kommunens organisation av sin grundsärskola



28 § Varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin

grundsärskola beakta vad som är ändamålsenligt från

kommunikationssynpunkt för eleverna.



Varje kommun ska så långt det är möjligt organisera sin

grundsärskola så att ingen elev på grund av skolgången

behöver bo utanför det egna hemmet.



I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade finns det föreskrifter om stöd och service

i form av boende i familjehem eller bostad med särskild

service för barn och ungdomar som behöver bo utanför

föräldrahemmet.



Placering vid en skolenhet



29 § En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter

där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den

önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs

berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet

åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan

skolenhet inom sin grundsärskola.



Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål

endast om



1. den önskade placeringen skulle medföra betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen,

eller



2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet

och studiero.



Beslut enligt andra stycket 2 gäller omedelbart, om inte

annat beslutas.



30 § Den som har blivit placerad vid en viss skolenhet har

rätt att gå kvar där om inte något annat följer av 29 § andra

stycket. Detsamma ska gälla den som har tagits emot vid en

skolenhet med förskoleklass och som ska fortsätta sin

utbildning i grundsärskolan vid samma skolenhet.



Rätten enligt första stycket att gå kvar vid en skolenhet

gäller inte för en elev som med stöd av 3 kap. 12 e § ska

placeras i en årskurs som inte anordnas vid skolenheten.

Lag (2015:246).



Skolskjuts i hemkommunen



31 § Elever i grundsärskola med offentlig huvudman har rätt

till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till

elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och

tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens

längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller

någon annan särskild omständighet.



Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en

annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat

dem eller som går i en annan kommuns grundsärskola med stöd

av 25 eller 26 §§. I de fall då det kan ske utan

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen

även anordna skolskjuts i dessa fall.



Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas.



Skolskjuts i en annan kommun än hemkommunen



32 § En elev som med stöd av 25 § går i en annan kommuns

grundsärskola och som på grund av skolgången måste övernatta

i den kommunen har rätt till skolskjuts mellan den

tillfälliga bostaden och den plats där utbildningen bedrivs

under samma förutsättningar som gäller för elever som är

hemmahörande i kommunen.



Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att

skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens

kostnader för detta ska ersättas av elevens hemkommun.



Interkommunal ersättning



33 § En kommun som i sin grundsärskola har en elev från en

annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens

utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i

kommunen grundar sig på 25 § eller 27 § andra stycket.



Även i de fall som avses i 26 § ska hemkommunen betala

ersättning till den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett

sådant fall inte kommer överens om annat, ska ersättningen

bestämmas med hänsyn till kommunens åtagande och elevens

behov efter samma grunder som hemkommunen tillämpar vid

fördelning av resurser till de egna grundsärskolorna. Har en

elev ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver

hemkommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet, om

betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter

uppstår för kommunen. Lag (2014:458).



Fristående grundsärskola



Mottagande



34 § Varje fristående grundsärskola ska vara öppen för alla

elever som har rätt till utbildning i grundsärskolan.

Utbildningen får dock begränsas till att avse



1. vissa årskurser,



2. elever som är i behov av särskilt stöd, och



3. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.



Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning

åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag

för eleven enligt 38 § andra stycket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om sådana speciellt anpassade

utbildningar som avses i första stycket 3.



Urval



35 § Om det inte finns plats för alla sökande, ska urvalet

göras på grunder som Statens skolinspektion godkänner.



Bidrag från hemkommunen



36 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje

elev vid skolenheten.



Bidraget består av ett grundbelopp enligt 37 § och i vissa

fall ett tilläggsbelopp enligt 38 §.



Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs

utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

Lag (2015:73).



37 § Grundbeloppet ska avse ersättning för



1. undervisning,



2. lärverktyg,



3. elevhälsa,



4. måltider,



5. administration,



6. mervärdesskatt, och



7. lokalkostnader.



Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som

hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den

egna grundsärskolan.



38 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett

omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas

modersmålsundervisning.



Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en

elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.



Skolskjuts



39 § Hemkommunen ska anordna skolskjuts för elever som går i

en fristående grundsärskola inom kommunen under samma

förutsättningar som enligt 31 § andra stycket andra meningen

gäller för elever som valt en annan skolenhet än den där

kommunen annars skulle ha placerat dem.



Insyn



40 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt

till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra

sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose

allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).



12 kap. Specialskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



– allmänna bestämmelser (2–13 a §§)



– bestämmelser om betyg (14–23 §§), och



– bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall

(24–26 §§). Lag (2013:796).



Allmänna bestämmelser



Utbildningens syfte



2 § Specialskolan ska ge de barn och ungdomar som avses i 7

kap. 6 § en utbildning som är anpassad till varje elevs

förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den

utbildning som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till

grund för fortsatt utbildning.



Årskurser, läsår och terminer



3 § Specialskolan ska ha tio årskurser. Utbildningen i varje

årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en

hösttermin och en vårtermin.



Ämnen



4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:



– bild,



– engelska,



– hem- och konsumentkunskap,



– idrott och hälsa,



– matematik,



– naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,



– rörelse och drama eller musik,



– samhällsorienterande ämnen: geografi, historia,

religionskunskap och samhällskunskap,



– slöjd,



– svenska eller svenska som andraspråk,



– teckenspråk, och



– teknik.



För hörande elever gäller att ämnet musik ersätter ämnet

rörelse och drama. För elever som tagits emot enligt 7 kap.

6 § första stycket 1 och 3 gäller att ämnet svenska ersätter

ämnet teckenspråk, om dessa elever inte har behov av

teckenspråk.



Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för de elever

som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.



Vidare ska det finnas elevens val och skolans val.

Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och

bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.

Lag (2011:876).



Undervisningstid



5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i

specialskolan ska vara minst 7 965 timmar.



För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c §

tredje stycket ska den totala undervisningstiden efter ett

beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara

minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen

under den kvarvarande skoltiden.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden

(timplan). Lag (2015:246).



Bemyndiganden



6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om



1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §,



2. begränsade avvikelser från 4 § utöver vad som följer av

3 kap. 12 § (anpassad studiegång), om det finns särskilda

skäl, och



3. avvikelser för elever med utvecklingsstörning från den

ämnesindelning som anges i 4 §.



Modersmålsundervisning



7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål

än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk

om



1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och



2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.



En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska

erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella

minoritetsspråk.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana

föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska

erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar

sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).



Kursplaner



8 § För varje ämne ska gälla en kursplan.



För elever med utvecklingsstörning får grundsärskolans

kursplaner tillämpas om elevens vårdnadshavare lämnar sitt

samtycke. Om elevens vårdnadshavare inte lämnar sitt samtycke

ska eleven läsa enligt specialskolans kursplaner.

Grundsärskolans kursplaner får dock tillämpas för en elev

utan elevens vårdnadshavares samtycke om det finns synnerliga

skäl med hänsyn till elevens bästa. I den utsträckning som

grundsärskolans kursplaner inte kan användas får särskilda

kursplaner upprättas.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kursplaner.



Tester och prov



9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning

eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får

inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en

skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.



Avgifter



10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.



Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra

lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt

erbjudas näringsriktiga skolmåltider.



Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.



11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan

medföra en obetydlig kostnad för eleverna.



I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,

trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under

ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare

på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla

elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens

självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.



Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan



12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur

elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan

stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen. Informationen vid

utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av

elevens utveckling i förhållande till läroplanen och

kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven får

undervisning i.



Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant

åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2013:796).



13 § I årskurs 1–6 ska läraren en gång per läsår, vid ett av

utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell

utvecklingsplan



1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande

till kunskapskraven i de ämnen eller ämnesområden som eleven

får undervisning i, och



2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen.



Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen

om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om

rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven

och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid

dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i

utvecklingsplanen.



Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid

andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.



Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga

individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av

vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för

att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).



13 a § I årskurs 7–10 ska, om grundsärskolans kursplaner

tillämpas och eleven får undervisning i ett ämnesområde eller

ett ämne som eleven eller vårdnadshavaren inte begär betyg i,

läraren en gång per läsår vid ett av utvecklingssamtalen i en

skriftlig individuell utvecklingsplan



1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande

till kunskapskraven i ämnesområdet eller ämnet, och



2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen i det ämnesområdet eller ämnet.



Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig

information som ges i utvecklingsplanen.



Skriftlig information om elevens skolgång får ges även i

andra fall än vad som följer av första stycket och även vid

andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.



Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga

individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av

vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för

att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).



Betyg



Tillämpliga bestämmelser



14 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns

i 3 kap. 13-21 §§.



För elever som läser enligt specialskolans kursplaner gäller

utöver 3 kap. bestämmelserna om betygssättning i 15-22 §§.



För elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner gäller

utöver 3 kap. bestämmelserna om intyg, studieomdöme och betyg

i 11 kap. 17-23 §§. Betyg innan ett ämne har avslutats ska

dock sättas vid de tidpunkter som anges i 16 § 1.



Betygssättning



15 § Betyg ska sättas i specialskolans ämnen.



Om undervisningen i naturorienterande ämnen och

samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande

fram till och med slutet av årskurs 7, får rektorn dock besluta

att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive

ämnen i årskurs 7. Lag (2010:2022).



16 § Betyg ska sättas



1. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och

med höstterminen i årskurs 10 i alla ämnen, utom språkval,

som eleven har fått undervisning i under terminen och som

inte har avslutats,



2. i slutet av varje termin från och med årskurs 8 till och

med höstterminen i årskurs 10 i språkval, om eleven har fått

undervisning i ämnet under terminen och det inte har

avslutats, och



3. när ett ämne har avslutats.

Lag (2014:458).



17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E

eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med

A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta

betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.



18 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper

i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i

ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande

betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande

ämnena. Lag (2010:2022).



Betyg innan ett ämne har avslutats



19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska

betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som

eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen.



Vid bedömningen ska elevens kunskaper



1. i årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev ska

ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till

kunskapskraven i årskurs 7, och



2. efter årskurs 7 ställas i relation till de kunskaper en elev

ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till

kunskapskraven i årskurs 10. Lag (2010:2022).



Betyg när ett ämne har avslutats



20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska

betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kunskapskrav.



21 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen

enligt 19 och 20 §§ bortses från enstaka delar av kunskapskrav

som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 7 eller 10. Med

särskilda skäl avses funktionsnedsättning, utöver dövhet eller

hörselskada, eller andra liknande personliga förhållanden som

inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder

för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav.

Lag (2011:876).



22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat

ämne ska en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling

i ämnet ges. Av bedömningen får också de stödåtgärder som har

vidtagits framgå. Bedömningen ska undertecknas av läraren.



Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat ämne,

får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av beslutet.



Prövning



23 § Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att

genomgå prövning för betyg. Denna kan avse hela utbildningen

i specialskolan eller ett eller flera ämnen som ingår i

utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått

betyg i ett avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan.



Bestämmelserna om betygssättning i detta kapitel och i 3 kap.

ska i tillämpliga delar gälla i fråga om prövningen.



Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall



Ersättning från elevens hemkommun



24 § Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa

kostnader för den som är elev i specialskolan eller i

förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom

specialskolan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om ersättningens storlek.



Första stycket gäller inte utlandssvenska elever i årskurs

7–10. Lag (2015:73).



Resor och boende



25 § En elev i specialskolan har rätt till de resor som krävs

för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna.



En elev i specialskolan som till följd av skolgången måste bo

utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande

förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader

för eleven.



Skolenheter



26 § Utbildningen i specialskolan ska anordnas av

Specialpedagogiska skolmyndigheten och bedrivas vid flera

skolenheter.



13 kap. Sameskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



– allmänna bestämmelser (2–14 §§),



– bestämmelser om betyg (15–21 a §§), och



– bestämmelser om huvudmannens skyldigheter i särskilda fall

(22–24 §§). Lag (2011:878).



Allmänna bestämmelser



Utbildningens syfte



2 § Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som

i övrigt motsvarar utbildningen i årskurserna 1-6 i

grundskolan.



Årskurser, läsår och terminer



3 § Sameskolan ska ha sex årskurser. Utbildningen i varje

årskurs ska bedrivas under ett läsår, som består av en

hösttermin och en vårtermin.



Ämnen



4 § Undervisningen ska omfatta följande ämnen:



- bild,



- engelska,



- hem- och konsumentkunskap,



- idrott och hälsa,



- matematik,



- musik,



- naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,



- samhällsorienterande ämnen: geografi, historia,

religionskunskap och samhällskunskap,



- samiska,



- slöjd,



- svenska eller svenska som andraspråk, och



- teknik.



Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever

som ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.



Vidare ska det finnas elevens val och skolans val.

Undervisningen i elevens val ska syfta till att fördjupa och

bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen.



Undervisningstid



5 § Den totala undervisningstiden för varje elev i sameskolan

ska vara minst 4 320 timmar.



För en nyanländ elev och för en elev som avses i 3 kap. 12 c §

andra stycket 2 ska den totala undervisningstiden efter ett

beslut om placering i årskurs enligt 3 kap. 12 e § motsvara

minst den tid som återstår för övriga elever i den årskursen

under den kvarvarande skoltiden.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om fördelning av undervisningstiden

(timplan). Lag (2015:246).



6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om



1. undervisningstid utöver vad som följer av 5 §, och



2. begränsade avvikelser från 4 § och från timplanen utöver

vad som följer av 3 kap. 11 § (anpassad studiegång), om det

finns särskilda skäl.



Modersmålsundervisning



7 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål

än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk

om



1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och



2. eleven har grundläggande kunskaper i språket.



En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska

erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella

minoritetsspråk.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana

föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska

erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar

sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).



Kursplaner



8 § För varje ämne ska en kursplan gälla.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kursplaner.



Tester och prov



9 § Tester och prov får inte utgöra villkor för antagning

eller urval till eller inom en skolenhet. Tester och prov får

inte heller utgöra villkor för fortsatt utbildning vid en

skolenhet eller i den elevgrupp som eleven tillhör.



Avgifter



10 § Utbildningen ska vara avgiftsfri.



Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra

lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt

erbjudas näringsriktiga skolmåltider.



Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.



11 § Trots 10 § får det förekomma enstaka inslag som kan

medföra en obetydlig kostnad för eleverna.



I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,

trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under

ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare

på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla

elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens

självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.



Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan



12 § Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur

elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan

stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen. Informationen vid

utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av

elevens utveckling i förhållande till läroplanen och

kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i.



Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant

åtgärdsprogram som avses i 3 kap. 9 §. Lag (2013:796).



13 § I årskurs 1–5 ska läraren en gång per läsår, vid ett av

utvecklingssamtalen, i en skriftlig individuell

utvecklingsplan



1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande

till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i,

och



2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska

nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen.



Den individuella utvecklingsplanen får även innehålla omdömen

om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om

rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven

och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid

dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om

utformningen av sådan skriftlig information som ges i

utvecklingsplanen.



Skriftlig information om elevens skolgång får ges även vid

andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal.



Om ett åtgärdsprogram utarbetas behöver inte den skriftliga

individuella utvecklingsplanen innehålla en sammanfattning av

vilka insatser i form av särskilt stöd som eleven behöver för

att nå kunskapskraven. Lag (2014:456).



Intyg vid avgång



14 § När en elev avgår från en sameskola ska intyg om

avgången utfärdas.



Intyget ska innehålla uppgifter om



1. den årskurs från vilken eleven avgått,



2. tiden för avgången,



3. de ämnen som eleven undervisats i, och



4. det antal undervisningstimmar som eleven erbjudits.



Intyget ska undertecknas av rektorn.



Betyg



Tillämpliga bestämmelser



15 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i

3 kap. 13-21 §§. Lag (2010:2022).



Betygssättning



16 § Betyg ska sättas i sameskolans ämnen utom språkval.



Om undervisningen i naturorienterande ämnen och

samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande

fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta

att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive

ämnen. Lag (2010:2022).



17 § Betyg ska sättas i slutet av varje termin i årskurs 6 i

de ämnen som eleven fått undervisning i under terminen.

Lag (2014:458).



18 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E eller F

användas. Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D

eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.

Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Lag (2010:2022).



19 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper

i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i

ämnet. Detsamma gäller när det ska sättas ett sammanfattande

betyg för de naturorienterande respektive samhällsorienterande

ämnena. Lag (2010:2022).



Betyg innan ett ämne har avslutats



20 § Betygssättningen ska på höstterminen i årskurs 6 bygga på

en bedömning av de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet

till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens

kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha

uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i

årskurs 6. Lag (2010:2022).



Betyg när ett ämne har avslutats



21 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats ska

betyget bestämmas med hjälp av bestämda kunskapskrav.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar

föreskrifter om kunskapskrav. Lag (2010:2022).



21 a § Om det finns särskilda skäl får det vid

betygssättningen enligt 20 och 21 §§ bortses från enstaka

delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av

årskurs 6. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller

andra liknande personliga förhållanden som inte är av

tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att

eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876).



Huvudmannens skyldigheter i särskilda fall



Ersättning från elevens hemkommun



22 § Hemkommunen ska betala ersättning till staten för vissa

kostnader för den som är elev i sameskolan eller i

förskoleklass eller fritidshem vid en skolenhet inom

sameskolan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om ersättningens storlek.

Lag (2010:2022).



Resor och boende



23 § En elev i sameskolan har rätt till de resor som krävs

för utbildningen. Staten ska stå för kostnaderna.



En elev i sameskolan som till följd av skolgången måste bo

utanför det egna hemmet har rätt till tillfredsställande

förhållanden. Staten ska svara för detta utan extra kostnader

för eleven. Lag (2010:2022).



24 § Utbildning i sameskolan ska anordnas av

Sameskolstyrelsen och bedrivas vid flera skolenheter.

Lag (2010:2022).



14 kap. Fritidshemmet



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



- allmänna bestämmelser (2-10 §§),



- bestämmelser om fritidshem med offentlig huvudman (11-14

§§), och



- bestämmelser om fritidshem med enskild huvudman (15-19 §§).



Allmänna bestämmelser



Utbildningens syfte



2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i

förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,

sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan

fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling

och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och

rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på

eleven och elevens behov.



Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social

gemenskap.



Erbjudande av utbildning



3 § Varje kommun ska erbjuda utbildning i fritidshem för

elever i kommunens förskoleklass, grundskola och

grundsärskola. Staten ska erbjuda utbildning i fritidshem för

elever i specialskola och sameskola.



Hemkommunen ska erbjuda utbildning i fritidshem för elever

som går i en fristående skola i de fall huvudmannen inte

erbjuder sådan utbildning.



4 § Utbildning i fritidshem ska erbjudas så snart det

framkommit att eleven har behov av en sådan plats.



Omfattning



5 § En elev i någon av de skolformer som anges i 3 § ska

erbjudas utbildning i fritidshemmet i den omfattning som

behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller

studier eller om eleven har ett eget behov på grund av

familjens situation i övrigt.



6 § Elever ska även i andra fall än som avses i 5 § erbjudas

utbildning i fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller

andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av

sådan utbildning.



7 § Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år

då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då

eleven fyller 10 år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i

stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska,

psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd

i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem.



Bestämmelser om öppen fritidsverksamhet finns i 25 kap.



8 § Fritidshem ska erbjudas eleverna den del av dagen då

eleverna inte går i någon av de skolformer som anges i 3 §

och under lov. Fritidshem behöver inte erbjudas under

kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger.



Elevgrupperna och miljön



9 § Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig

sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt

erbjuds en god miljö.



Placering vid en skolenhet



10 § En elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i

fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där

eleven får utbildning.



Fritidshem med offentlig huvudman



Hemkommunens ansvar



11 § Hemkommunen svarar för att en elev som ska erbjudas

fritidshem enligt bestämmelserna i detta kapitel och går i en

sådan särskild utbildningsform som avses i 24 kap. erbjuds

fritidshem. I dessa fall ska bestämmelserna i 4-10 §§

tillämpas.



Avgifter



12 § En kommun får ta ut avgift för utbildning i fritidshem

som den anordnar.



Avgifterna ska vara skäliga.



Avgifter vid skolenhet med specialskola och sameskola



13 § Avgifter som staten tar ut för utbildning i fritidshem

vid en skolenhet med specialskola eller sameskola ska

bestämmas efter samma grunder som kommunen där fritidshemmet

är beläget tillämpar i sina fritidshem.

Interkommunal ersättning



14 § En kommun som i sitt fritidshem har en elev från en

annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens

utbildning i fritidshemmet av elevens hemkommun, om elevens

skolgång i den mottagande kommunens förskoleklass, grundskola

eller grundsärskola grundar sig på 9 kap. 13 § första

stycket, 10 kap. 24, 25 eller 26 § eller 11 kap. 24 § andra

stycket 2 eller 25 §.

Även i andra fall då en kommun i sitt fritidshem har en elev

från en annan kommun ska hemkommunen betala ersättning till

den mottagande kommunen. Om kommunerna i ett sådant fall inte

kommer överens om annat, ska ersättningen bestämmas med

hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma

grunder som hemkommunen tillämpar vid fördelning av resurser

till sina egna fritidshem. Har en elev ett omfattande behov

av särskilt stöd, behöver hemkommunen inte lämna bidrag för

det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.



Ersättningen enligt första eller andra stycket ska i

förekommande fall minskas med belopp som huvudmannen tar ut

enligt 12 §.



Fritidshem med enskild huvudman



Bidrag från hemkommunen



15 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje

elev vid skolenheten.



Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 § och i vissa

fall ett tilläggsbelopp enligt 17 §.



16 § Grundbeloppet ska avse ersättning för



1. omsorg och pedagogisk verksamhet,



2. pedagogiskt material och utrustning,



3. måltider,



4. administration,



5. mervärdesskatt, och



6. lokalkostnader.



Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna

fritidshem.



17 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett

omfattande behov av särskilt stöd.



Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en

elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.



Insyn



18 § Den kommun där en fristående skola som anordnar

fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten så

att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt

denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn.

Lag (2014:903).



Avgifter



19 § Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar

ut får inte vara oskäligt höga.



15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



- allmänna bestämmelser (2-20 §§),



- bestämmelser om betyg (21-29 §§),



- bestämmelser om gymnasieskola med offentlig huvudman

(30-32 §§),



- bestämmelser om fristående gymnasieskola (33 och 34 §§),

och



- bestämmelser om Rh-anpassad utbildning (35-40 §§).



Allmänna bestämmelser



Utbildningens syfte



2 § Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet

och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett

aktivt deltagande i samhällslivet.



Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap

och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och

tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa

kunskaper.



Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de

kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande

utbildning. Den vidareutbildning som ges i form av ett fjärde

tekniskt år ska därutöver bygga på de kunskaper eleverna fått

på teknikprogrammet eller i motsvarande utbildning.

Lag (2014:530).



3 § Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den

nationella och regionala kompetensförsörjningen till

arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn.



Samverkan



4 § Huvudmannen för gymnasieskolan ska samverka med samhället

i övrigt.



Målgrupp



5 § Gymnasieskolan ska vara öppen endast för ungdomar som

avslutat sin grundskoleutbildning eller motsvarande

utbildning och som påbörjar sin gymnasieutbildning under

tiden till och med det första kalenderhalvåret det år de

fyller 20 år eller, i fall som avses i 36 §, 21 år. I 17 a

kap. 4 § finns särskilda bestämmelser om målgruppen för den

vidareutbildning som ges i form av ett fjärde tekniskt år.



I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns bestämmelser

om utbildning i gymnasieskolan för vissa elever från

grundsärskolan.



Bestämmelserna om gymnasieskolan gäller bara för ungdomar som

är bosatta i landet. I 29 kap. 2–5 §§ finns ytterligare

föreskrifter om bosättning och rätten till utbildning.

Lag (2014:530).



6 § Ungdomar som har gått igenom en utbildning på ett

nationellt program eller likvärdig utbildning eller har

avlagt International Baccalaureate (IB) är inte längre

behöriga för nationella program och introduktionsprogram i

gymnasieskolan. Lag (2014:530).



De olika utbildningarna



7 § Utbildningen i gymnasieskolan består av nationella

program som är yrkesprogram eller högskoleförberedande

program.



I gymnasieskolan finns också utbildning i form av

introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett

fjärde tekniskt år.



Närmare bestämmelser om de nationella programmen finns i 16

kap., om introduktionsprogrammen i 17 kap. och om

vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i 17 a

kap. Lag (2014:530).



8 § Varje kommun ska informera om de nationella programmen

samt om möjligheterna att få utbildning på

introduktionsprogram och vidareutbildning i form av ett

fjärde tekniskt år. Lag (2014:530).



Yrkesdansarutbildning



8 a § Regeringen får meddela föreskrifter om särskild

utbildning i form av en yrkesdansarutbildning i gymnasieskolan.



Föreskrifter om sådan utbildning som regeringen meddelar i

förordning får avvika från bestämmelserna i denna lag.

Lag (2010:1997).



Utbildning anpassad för elever med vissa

funktionsnedsättningar



9 § För ungdomar med ett svårt rörelsehinder får de kommuner

som regeringen beslutar anordna speciellt anpassad utbildning

(gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning) i sin

gymnasieskola. För dessa utbildningar gäller särskilda

bestämmelser i 35-40 §§. Regeringen får meddela ytterligare

föreskrifter om sådan utbildning.



Regeringen får meddela föreskrifter om utbildning i

gymnasieskolan för elever som är döva, hörselskadade eller

dövblinda eller har en språkstörning.



Föreskrifter enligt första och andra styckena får innebära

undantag från vad som annars gäller för utbildning i

gymnasieskolan.



Läsår och terminer



10 § Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en

hösttermin och en vårtermin.



Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om

när läsåret ska börja och sluta.



Utbildningens förläggning



11 § Utbildningen i gymnasieskolan ska, med undantag för

gymnasial lärlingsutbildning som avses i 16 kap. 11 §, i

huvudsak vara skolförlagd. Även introduktionsprogrammen

programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion och

individuellt alternativ samt vidareutbildning i form av ett

fjärde tekniskt år får utformas så att de inte är i huvudsak

skolförlagda. Lag (2014:530).



Antagning



12 § Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika

utbildningar som anordnas av huvudmannen.



I 38 § finns särskilda bestämmelser om antagning till Rh-

anpassad utbildning.



13 § Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland mottagna

sökande.



14 § Antagningsorganisationen får vara gemensam för

gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på

gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på gymnasial

nivå.



Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskola

anordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän.

Lag (2012:109).



Information till hemkommunen



15 § När en elev börjar eller slutar vid en gymnasieskola med

en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast

meddela detta till hemkommunen.



Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt

skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna

skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd

eller särskilt stöd till elever. Lag (2014:1002).



Elevers närvaro och information om frånvaro



16 § En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som

anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte

har giltigt skäl att utebli.



Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från

den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda

utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare

samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om

det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte

informeras samma dag.



Avgifter



17 § Utbildningen i gymnasieskolan ska vara avgiftsfri.



Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra

lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.

Huvudmannen får dock besluta att eleverna ska hålla sig med

enstaka egna hjälpmedel.



Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.



18 § Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan

medföra en obetydlig kostnad för eleverna.



I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det,

trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under

ett läsår förekomma kostnader som ersätts av eleven eller

dennes vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter

ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte

överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i

aktiviteten.



Modersmålsundervisning



19 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat

modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i

detta språk om



1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och



2. eleven har goda kunskaper i språket.



En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska

erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella

minoritetsspråk om eleven har goda kunskaper i språket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana

föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska

erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar

sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).



Utvecklingssamtal



20 § Minst en gång varje termin ska rektorn se till att

eleven ges en samlad information om elevens

kunskapsutveckling och studiesituation (utvecklingssamtal).

En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i

första stycket.



Betyg



Tillämpliga bestämmelser



21 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns

i 3 kap. 13-21 §§.



Betygssättning



22 § Betyg ska sättas



– på varje avslutad kurs,



– efter genomfört gymnasiearbete och examensarbete, och



– i grundskolans ämnen i de fall undervisning i dessa får

förekomma i gymnasieskolan.



Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen

ska gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från

bestämmelsen i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg.

Lag (2014:530).



23 § Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D

eller E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E.



Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.



24 § Som betyg på en kurs ska någon av beteckningarna A, B,

C, D, E eller F användas. Betyg ska bestämmas med hjälp av de

kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kunskapskrav.



25 § Som betyg på gymnasiearbetet och examensarbetet ska

någon av beteckningarna E eller F användas. Betyget E ska

användas om en elev har nått examensmålen för gymnasiearbetet

eller examensarbetet. I annat fall ska betyget F användas.

Lag (2014:530).



26 § Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen

bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda

skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande

personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och

som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett

visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de

som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters

föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.



27 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs

kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte

sättas.



Prövning



28 § Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att

genomgå prövning.



Regeringen får meddela föreskrifter om prövning. Sådana

föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till

prövning.



29 § Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor

att i vissa fall ge betyg utan prövning till en elev som inte

följt undervisningen.



Gymnasieskola med offentlig huvudman



Kommunens ansvar



30 § Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen

erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet.



Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller

utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett

landsting enligt samverkansavtal med kommunen eller

landstinget. Kommuner som har ingått ett samverkansavtal

bildar ett samverkansområde för utbildningen.



Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa

ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till

ungdomarnas önskemål.



Utbildning anordnad av landsting



31 § Ett landsting får anordna utbildningar på sådana

nationella program som avser naturbruk och omvårdnad.



Efter överenskommelse med en kommun får landstinget anordna

utbildning även på andra nationella program.



Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer vilken utbildning på

introduktionsprogram som får anordnas av ett landsting.



Av 17 a kap. 2 § följer att ett landsting som anordnar

utbildning på teknikprogrammet också får anordna

vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Lag (2014:530).



Stöd till inackordering



32 § Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en

gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering

på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte



1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt

program enligt 16 kap. 47 §,



2. elever som har tagits emot enligt 17 kap. 19 § andra

stycket,



3. elever på Rh-anpassad utbildning, eller



4. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av

inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395).



Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det

år eleven fyller 20 år.



Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och

från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska

framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det

lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och

7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som

eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast

lägre hela tiotal kronor. Lag (2011:876).



Fristående gymnasieskola



Mottagande



33 § Varje huvudman för en fristående gymnasieskola ska ta emot

alla ungdomar som har rätt till den sökta utbildningen i

gymnasieskolan. Mottagandet till en viss utbildning får dock

begränsas till att avse



1. elever som är i behov av särskilt stöd, och



2. vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.



När det gäller utbildningar som inte utformas för en grupp

elever och yrkesintroduktion som utformas för en grupp elever

finns särskilda regler om när huvudmannen för en fristående

skola är skyldig att ta emot ungdomar som uppfyller

behörighetskraven för utbildningen i 17 kap. 29 §. I övrigt är

en huvudman för en fristående skola inte skyldig att ta emot

ungdomar till sådan utbildning.



Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning

åt en elev, om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag

för eleven enligt 16 kap. 54 § andra stycket eller 17 kap. 34 §

andra stycket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om sådan utbildning som avses i första

stycket andra meningen. Lag (2012:120).



Insyn



34 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt

till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra

sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose

allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).



Rh-anpassad utbildning



Målgrupp



35 § I detta kapitel avses med ett svårt rörelsehinder ett

rörelsehinder som ensamt eller i kombination med en annan

funktionsnedsättning medför att en ungdom



1. för att kunna följa ett program i gymnasieskolan behöver

tillgång till en skola med Rh-anpassad utbildning, och



2. har behov av habilitering och i vissa fall av boende i

elevhem och omvårdnad i boendet.



Rätt till utbildning



36 § Ungdomar som har ett svårt rörelsehinder har rätt att få

utbildning vid en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning om

de



1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller

motsvarande,



2. kan påbörja utbildningen senast under det första

kalenderhalvåret det år de fyller 21 år, och



3. uppfyller de övriga behörighetsvillkor som följer av

16 kap. 29-34 §§, när det gäller nationella program.



Första stycket 1 gäller inte utbildning i form av ett

introduktionsprogram. För att ha rätt till sådan utbildning

krävs att grundskoleutbildning eller motsvarande har

avslutats.



Riksrekrytering



37 § En gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning ska ta emot

sökande från hela landet till den speciellt anpassade

utbildningen.



Beslut om antagning och rätt till utbildning



38 § Frågor om antagning till Rh-anpassad utbildning vid

vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan

utbildning prövas av en särskild nämnd.



Avgifter



39 § Avgifter får inte tas ut för insatser för omvårdnad i

boendet eller habilitering som tillhandahålls av staten, en

kommun eller ett landsting i anslutning till en gymnasieskola

med Rh-anpassad utbildning.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi.



Interkommunal ersättning



40 § Hemkommunen ska betala ersättning för kostnader för

boende och omvårdnad i boendet för elever på Rh-anpassad

utbildning. Hemlandstinget eller, i förekommande fall

hemkommunen, ska betala ersättning för kostnader för

habilitering. Ersättningarna ska betalas till den huvudman

som enligt avtal med staten svarar för verksamheten.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.



16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



- utbildningarnas utformning och innehåll (2-25 §§),



- gymnasieexamen (26-28 §§),



- behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av

utbildningen (29-41 §§),



- utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med

offentlig huvudman (42-51 §§), och



- utbildning på nationella program vid en fristående

gymnasieskola (52-55 §§).



Utbildningarnas utformning och innehåll



Yrkesprogram och högskoleförberedande program



2 § Av 15 kap. 7 § framgår att de nationella programmen är

yrkesprogram eller högskoleförberedande program.



3 § Yrkesprogrammen ska utgöra grund för yrkesverksamhet och

fortsatt yrkesutbildning.



Alla elever på yrkesprogram ska inom ramen för sin

gymnasieutbildning ges möjlighet att uppnå grundläggande

behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå.



4 § De högskoleförberedande programmen ska utgöra grund för

fortsatt utbildning på högskolenivå.



De nationella programmen



5 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 2.



Examensmål



6 § För varje nationellt program ska det finnas examensmål

som innehåller mål för programmet.



Nationella inriktningar och särskilda varianter



7 § Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar

och särskilda varianter, som börjar det första, andra eller

tredje läsåret.



8 § Inriktningarna är nationella.



Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella

inriktningar som ska finnas.



9 § Frågan om en särskild variant ska godkännas ska prövas av

Statens skolverk.



10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela ytterligare föreskrifter om nationella

inriktningar och särskilda varianter.



Gymnasial lärlingsutbildning



11 § Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial

lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje

läsåret.



Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till

en eller flera arbetsplatser. Lag (2011:877).



11 a § Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska

upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av

eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person

som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den

gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till

att utbildningskontrakt upprättas.



Om eleven är under 18 år och inte har ingått äktenskap, ska

även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet.



I utbildningskontraktet ska det anges



1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på

arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar,



2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under

den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas

mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person

som avses i första stycket,



3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra

innan avtalstiden löpt ut, och



4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på

arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den

arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Lag (2011:877).



11 b § En elev som utför arbete enligt ett

utbildningskontrakt ska i det sammanhanget inte anses som

arbetstagare. Detta gäller inte om arbetet omfattas av ett

avtal om gymnasial lärlingsanställning. Bestämmelser om sådan

anställning finns i lagen (2014:421) om gymnasial

lärlingsanställning. Lag (2014:422).



11 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial

lärlingsutbildning och utbildningskontrakt. Lag (2014:422).



Erbjudande av viss utbildning



12 § När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt

program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att

eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en

särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom

programmet.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges

inom vissa program.



Avvikelser från ett nationellt programs innehåll



13 § Statens skolverk får besluta om avvikelser från

struktur, innehåll och examensmål för utbildningar på

nationella program.



Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som

anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut

om riksrekrytering enligt 45 §.



Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som

anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som

motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt

45 §.



Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut

enligt tredje stycket.



14 § Om det finns särskilda skäl, får huvudmannen besluta att

en elevs utbildning på ett nationellt program till sitt

innehåll får avvika från vad som annars gäller för

programmet.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om sådana avvikelser som avses i första

stycket.



Utbildningens längd



15 § De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre

läsår.



Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på

längre tid än tre läsår.



Om huvudmannen har fått tillstånd till det av Statens

skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på

kortare tid än tre läsår.



Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande



16 § Av 15 kap. 11 § framgår att utbildningen på nationella

program i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat följer

av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i 11 §.



Ett yrkesprogram ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om minsta omfattning av det

arbetsplatsförlagda lärandet för att ett yrkesprogram ska få

anordnas samt om undantag från 15 kap. 11 §.



Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid



17 § Utbildningen på nationella program ska bedrivas som

heltidsstudier.



18 § Elever på yrkesprogrammen har rätt till minst

2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på

högskoleförberedande program har rätt till minst

2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad

undervisningstid).



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade

undervisningstiden.



19 § Omfattningen av studierna på nationella program anges i

gymnasiepoäng.



20 § Utbildningens omfattning framgår av en poängplan i

bilaga 3.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.



Ämnen, gymnasiearbete och kurser



21 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om ämnesplaner.



22 § I utbildningen ska det ingå ett gymnasiearbete.



23 § Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller

flera kurser.



För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som

kursen omfattar.



24 § Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört

gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte

skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om

inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra

stycket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en

kurs och att få gå om en kurs.



Individuell studieplan



25 § För varje elev ska det upprättas en individuell

studieplan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.



Gymnasieexamen



26 § Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen

och utbildningen på högskoleförberedande program syftar till

en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas

gymnasieexamen.



För elever som har betyg från en utbildning som omfattar

minst 2 500 gymnasiepoäng på ett nationellt program ska

gymnasieexamen utfärdas, om villkoren i 27 eller 28 § är

uppfyllda.



Yrkesexamen



27 § Yrkesexamen ska utfärdas om en elev som avses i 26 § har

godkända betyg på en utbildning som omfattar minst 2

250 gymnasiepoäng och som innefattar



1. en eller flera kurser i svenska eller svenska som

andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt

100 gymnasiepoäng i varje ämne, och



2. gymnasiearbetet.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i

första stycket 1 som ska vara godkända och om andra kurser

som ska ingå i de godkända betygen för respektive

yrkesprogram.



Högskoleförberedande examen



28 § Högskoleförberedande examen ska utfärdas om en elev som

avses i 26 § har godkända betyg på utbildning som omfattar

minst 2 250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera

kurser i



1. svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt

300 gymnasiepoäng,



2. engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och



3. matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng.



Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om vilka kurser i de ämnen som anges i

första stycket som ska vara godkända.



Behörighet, ansökan, mottagande och fullföljande av

utbildningen



Behörighet



29 § För de nationella programmen gäller, utöver vad som

föreskrivs i 15 kap. 5 §, de ytterligare behörighetskrav i

fråga om godkända betyg från grundskolan eller motsvarande

utbildning som följer av 30-34 §§.



30 § För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända

betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra

ämnen.



31 § För behörighet till ett högskoleförberedande program

krävs godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i

minst nio andra ämnen.



32 § En sökande till ett nationellt program som saknar

godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav

ska ändå anses behörig om den sökande



1. på grund av speciella personliga förhållanden inte har

haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en

betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande

utbildning, och



2. bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta

programmet.



33 § En sökande som på annat sätt än genom grundskolestudier

har förvärvat likvärdiga kunskaper i ett ämne ska vid

tillämpningen av behörighetsreglerna anses ha godkänt betyg i

ämnet. Vidare ska godkänt betyg i svenska som andraspråk

likställas med godkänt betyg i svenska vid tillämpningen av

behörighetsreglerna.



34 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om att särskilda förkunskapskrav ska

gälla för vissa utbildningar.



Ansökan



35 § En ansökan till ett nationellt program eller till en

sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial

lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska ges in till

den sökandes hemkommun. Avser ansökan mer än en utbildning

ska den sökande ange i vilken ordning han eller hon önskar

komma i fråga.



Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan

huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.



Beslut om behörighet och mottagande



36 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en

sökande är behörig och om den sökande ska tas emot.



Rätten att fullfölja utbildningen



37 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt

program, en nationell inriktning eller en särskild variant

har rätt att hos huvudmannen eller, om huvudmannen är

offentlig, inom samverkansområdet fullfölja sin utbildning på

det påbörjade programmet eller den aktuella inriktningen

eller varianten.



Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till

grund för mottagandet ändras under studietiden.



38 § Vad som sägs i 37 § gäller på motsvarande sätt den elev

som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning.



Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan

anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin

utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella

programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet

avse att fullfölja utbildningen på ett annat yrkesprogram.



39 § Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program

omfattade att eleven senare ska antas till en nationell

inriktning, en särskild variant eller gymnasial

lärlingsutbildning enligt 12 §, har den elev som påbörjat

programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella

inriktningen, den särskilda varianten respektive som

gymnasial lärlingsutbildning enligt 37 och 38 §§.



40 § Rätten att fullfölja utbildningen enligt 37-39 §§ gäller

också efter ett studieuppehåll på högst ett läsår för studier

utomlands.



Någon rätt att fullfölja utbildningen enligt första stycket

finns dock inte, om det erbjudande som avses i 12 § när det

lämnades förenades med ett uttryckligt förbehåll att det inte

gäller vid studieuppehåll.



41 § I 49 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en

elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin

utbildning när eleven flyttar till en annan kommun.



Utbildning på nationella program vid en gymnasieskola med

offentlig huvudman



Skyldighet att erbjuda utbildning



42 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i

kommunen erbjuds utbildning på nationella program.



Erbjudandet ska omfatta ett allsidigt urval av nationella

program och nationella inriktningar.



Mottagande i första hand



43 § Av de behöriga sökande till ett nationellt program eller

till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller

gymnasial lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska

huvudmannen i första hand ta emot dem som är hemmahörande i

kommunen eller inom samverkansområdet för utbildningen.



En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som

avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska vid

beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den

som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för

utbildningen. Lag (2015:176).



44 § Utöver vad som följer av 43 § ska de som är behöriga

sökande tas emot i första hand om de sökt till



1. sådan utbildning som avses i 43 § och med hänsyn till sina

personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den

gymnasieskola dit de har sökt,



2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning

som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun

som inte erbjuder den sökta utbildningen,



3. gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret

och är hemmahörande i en kommun som inte erbjuder någon

utbildning på det aktuella programmet,



4. ett nationellt program och åberopat att huvudmannen inom

det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som

börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte

erbjuder,



5. ett yrkesprogram som saknar nationella inriktningar och

åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak

skolförlagt och som hemkommunen inte erbjuder, eller



6. en utbildning som det har fattats beslut om

riksrekrytering för enligt 45 §.



Riksrekryterande utbildning



45 § Statens skolverk får för nationella program besluta att

det till en viss utbildning i första hand ska tas emot

sökande från hela landet (riksrekrytering).



Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en

viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande.



46 § Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid

beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får

omfatta.



Mottagande i andra hand



47 § Andra behöriga sökande än de som ska tas emot i första

hand enligt 43 och 44 §§ får tas emot i andra hand till

platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i första

hand har antagits till utbildningen.



Yttrande från hemkommunen



48 § Innan en kommun eller ett landsting tar emot en sökande

som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet

för utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes

hemkommun. Yttrande behöver dock inte inhämtas, om det med

hänsyn till tidigare avgivet yttrande eller av andra skäl är

onödigt.



Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar



49 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en

nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen

eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att

fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den

påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan

utbildning.



Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen,

har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i

en annan kommun eller ett landsting som anordnar

utbildningen.



En elev som med anledning av placering i ett hem för vård

eller boende enligt 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)

flyttar från kommunen eller samverkansområdet för

utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det

påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den

kommun där hemmet för vård eller boende är beläget, om

kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den

aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val

fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett

landsting som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar

eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende.

Lag (2015:176).



49 a § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller

en nationell inriktning och som därefter placeras i ett

sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan

kommun än hemkommunen eller samverkansområdet för

utbildningen har rätt att i hemkommunen fullfölja

utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade

inriktningen när eleven efter placeringen återvänder till

hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detsamma

gäller den elev som har påbörjat ett nationellt program eller

en nationell inriktning i den kommun där hemmet för vård

eller boende är beläget.



Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har

eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en

annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen.

Lag (2015:176).



Interkommunal ersättning



50 § En kommun som på ett nationellt program har antagit en

elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i

samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina

kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun

(interkommunal ersättning).



Första stycket gäller även ett landsting som på ett

nationellt program har antagit en elev som inte är

hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om interkommunal ersättning.



51 § Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun

kommer överens om annat, och annat inte heller följer av

andra och tredje styckena, ska den interkommunala

ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.



När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 §, ska

ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen

själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad

lägre, ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.



När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller

särskilda varianter inom de nationella programmen, ska

hemkommunen betala det belopp som har beslutats i varje

särskilt fall av Statens skolverk.



Utbildning på nationella program vid en fristående

gymnasieskola



Bidrag från hemkommunen



52 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje

elev på ett nationellt program vid skolenheten som

hemkommunen, enligt 42 §, var skyldig att erbjuda utbildning

på nationella program vid den tidpunkt när utbildningen

påbörjades.



Bidraget består av ett grundbelopp enligt 53 § och i vissa

fall ett tilläggsbelopp enligt 54 §.



Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs

utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

Lag (2015:73).



53 § Grundbeloppet ska avse ersättning för



1. undervisning,



2. lärverktyg,



3. elevhälsa,



4. måltider,



5. administration,



6. mervärdesskatt, och



7. lokalkostnader.



54 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett

omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas

modersmålsundervisning.



Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en

elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.



55 § För utbildning på sådana nationella program och

nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder, ska

grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet

eller den inriktningen.



För utbildning på särskilda varianter och för sådan

utbildning som avses i 13 § tredje stycket ska hemkommunen

betala det grundbelopp som har beslutats i varje särskilt

fall av Statens skolverk.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska

betala, om eleven, i andra fall än som avses i andra stycket,

har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder.



17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



- allmänna bestämmelser (2-15 §§),



- bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en

gymnasieskola med offentlig huvudman (16-27 §§), och



- bestämmelser om utbildning på introduktionsprogram vid en

fristående gymnasieskola (28-36 §§).



Allmänna bestämmelser



De olika introduktionsprogrammen



2 § Introduktionsprogrammen är



- preparandutbildning,



- programinriktat individuellt val,



- yrkesintroduktion,



- individuellt alternativ, och



- språkintroduktion.



Utbildningens syfte



3 § Utöver vad som gäller för all gymnasieutbildning enligt

15 kap. 2 § är syftet med



– preparandutbildning att elever som fullföljt årskurs 9 i

grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst

nationellt program ska uppnå sådan behörighet,



– programinriktat individuellt val att elever ska få en

utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram

och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det

programmet,



– yrkesintroduktion att elever ska få en yrkesinriktad

utbildning som underlättar för dem att etablera sig på

arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett

yrkesprogram,



– individuellt alternativ att elever ska gå vidare till

yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till

arbetsmarknaden, och



– språkintroduktion att ge nyanlända ungdomar en utbildning

med tyngdpunkt i det svenska språket, vilken möjliggör för

dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan

utbildning. Lag (2015:246).



Utbildningens utformning



4 § Programinriktat individuellt val ska utformas för en

grupp elever.



Yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för

en enskild elev.



Övriga introduktionsprogram ska utformas för en enskild elev.



Utbildningens omfattning



5 § Preparandutbildning ska pågå högst ett år.



Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns

synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två

år.



6 § Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en

omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens

omfattning får dock minskas, om en elev begär det och

huvudmannen finner att det är förenligt med syftet med

elevens utbildning.



Plan för utbildningen och individuell studieplan



7 § Utbildningen på ett introduktionsprogram ska följa en

plan för utbildningen som beslutas av huvudmannen.



För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.



Behörighet



8 § Utöver de gemensamma behörighetsvillkoren för

gymnasieskolan i 15 kap. 5 och 6 §§ gäller 9-12 §§ för de

olika introduktionsprogrammen.



9 § Preparandutbildning står öppen för ungdomar som saknar de

godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella

program enligt 16 kap. 30 och 31 §.



10 § Programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar

som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet

till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §, men från

grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som

andraspråk och



- i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen,

eller



- i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen.



11 § Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna

för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för

behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §. De står

dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas

språkintroduktion.



Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns

synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven

för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller

individuellt alternativ.



12 § Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som

inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett

yrkesprogram enligt 16 kap. 30 § och som behöver en

utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå

vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det

finns särskilda skäl får även andra elever gå

språkintroduktion. Lag (2015:246).



Ansökan



13 § En ansökan till programinriktat individuellt val eller

till yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever

ska ges in till den sökandes hemkommun.



Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan

huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till denne.



Beslut om behörighet och mottagande



14 § Den huvudman som anordnar utbildningen prövar om en

sökande till programinriktat individuellt val eller till

yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever är

behörig och om den sökande ska tas emot.



Rätten att fullfölja utbildningen



15 § En elev som har påbörjat ett introduktionsprogram har

rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt den

plan för utbildningen, enligt 7 § första stycket, som gällde

när utbildningen inleddes.



Om eleven har medgett att planen ändras, har eleven rätt att

fullfölja utbildningen enligt den ändrade planen.



Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett

studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands.



Utbildning på introduktionsprogram vid en gymnasieskola med

offentlig huvudman



Skyldighet att erbjuda utbildning



16 § Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i

hemkommunen erbjuds preparandutbildning, yrkesintroduktion,

individuellt alternativ och språkintroduktion.



Utöver det som följer av första stycket ansvarar hemkommunen

för att elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion

och individuellt alternativ, om de önskar sådan utbildning.

Hemkommunen behöver dock inte erbjuda sådan utbildning om det

med hänsyn till elevens bästa finns synnerliga skäl att inte

göra det.



Hemkommunen får erbjuda språkintroduktion enligt 17 kap. 12 §

till elever som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp.

Lag (2012:109).



Anordnande av programinriktat individuellt val



17 § En kommun eller ett landsting som anordnar ett

yrkesprogram får anordna programinriktat individuellt val som

är inriktat mot yrkesprogrammet.



Utbildning anordnad av landsting



18 § Ett landsting får, utöver vad som följer av 17 §, efter

överenskommelse med en kommun anordna yrkesintroduktion och

individuellt alternativ.



Mottagande till utbildningar som utformats för en grupp

elever



19 § En kommun eller ett landsting som anordnar

programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som

har utformats för en grupp elever ska ta emot alla de

behöriga sökande till utbildningen som hör hemma i kommunen

eller samverkansområdet för utbildningen.



En elev som vistas i kommunen eller samverkansområdet för

utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård

eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen

(2001:453) ska vid beslut om mottagande enligt första stycket

jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller

samverkansområdet för utbildningen.



Om det finns platser över på utbildningen, sedan alla sökande

som ska tas emot enligt första och andra styckena har

antagits, får kommunen eller landstinget ta emot andra

behöriga sökande till utbildningen. Lag (2015:176).



Riksrekryterande utbildning



20 § Statens skolverk får för programinriktat individuellt

val besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från

hela landet (riksrekrytering).



Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet

ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.



Mottagande till utbildningar som inte utformats för en grupp

elever



21 § En kommun som anordnar preparandutbildning,

yrkesintroduktion som inte har utformats för en grupp elever,

individuellt alternativ eller språkintroduktion får ta emot

ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive

utbildning även om de inte kommer från kommunen.



Även ett landsting som anordnar yrkesintroduktion, som inte

har utformats för en grupp elever eller individuellt

alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbildningen

oberoende av vilken kommun de kommer från.



21 a § En kommun som anordnar sådan utbildning som avses i

21 § första stycket ska ta emot ungdomar som uppfyller

behörighetsvillkoren för respektive utbildning om de på grund

av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses

i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) vistas i kommunen

eller samverkansområdet för utbildningen. Det gäller också

för ett landsting som anordnar sådan utbildning som avses i

21 § andra stycket. Lag (2015:176).



Interkommunal ersättning



22 § En kommun som på preparandutbildning har tagit emot en

elev som inte är hemmahörande i kommunen, ska ersättas för

sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun

(interkommunal ersättning).



Om inte den anordnande kommunen och elevens hemkommun kommer

överens om annat, ska den interkommunala ersättningen uppgå

till den kostnad som hemkommunen själv har för

preparandutbildning.



23 § En kommun som på programinriktat individuellt val har

antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller

samverkansområdet för utbildningen, ska ersättas för sina

kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun

(interkommunal ersättning).



Första stycket gäller även ett landsting som på

programinriktat individuellt val antagit en elev som inte är

hemmahörande i samverkansområdet för utbildningen.



Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer

överens om annat, ska den interkommunala ersättningen

beräknas enligt 24-27 §§.



24 § Den interkommunala ersättningen vid programinriktat

individuellt val består av



1. ersättning för den del av utbildningen som motsvarar det

yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är

inriktat mot, och



2. ersättning för den del av utbildningen som avser det stöd

som eleven behöver för att uppnå behörighet för

yrkesprogrammet. Ersättning enligt denna punkt ska utgå under

högst ett år.



25 § Om hemkommunen inte erbjuder det aktuella

yrkesprogrammet, ska ersättningen enligt 24 § 1 motsvara

anordnarens självkostnad.



Om hemkommunen erbjuder det aktuella yrkesprogrammet, ska

ersättningen enligt 24 § 1 högst uppgå till den kostnad som

hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är

anordnarens kostnad lägre, ska ersättningen i stället uppgå

till den lägre kostnaden.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 24 § 2.



26 § När det är fråga om riksrekryterande utbildning enligt

20 §, ska hemkommunen betala det belopp som har beslutats i

varje särskilt fall av Statens skolverk.



26 a § En kommun eller ett landsting som enligt 19 § andra

stycket har tagit emot en elev på programinriktat

individuellt val eller yrkesintroduktion som har utformats

för en grupp elever ska ersättas för sina kostnader för

elevens utbildning av elevens hemkommun. Detsamma gäller den

kommun eller det landsting som enligt 21 a § har tagit emot

en elev på preparandutbildning, yrkesintroduktion som inte

har utformats för en grupp elever, individuellt alternativ

eller språkintroduktion.



Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte

kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen

motsvara anordnarens självkostnad. Lag (2015:176).



27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela ytterligare föreskrifter om interkommunal

ersättning.



Utbildning på introduktionsprogram vid en fristående

gymnasieskola



Anordnande av utbildning



28 § En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt

program får anordna preparandutbildning, individuellt

alternativ och språkintroduktion.



En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram får

anordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot

yrkesprogrammet samt yrkesintroduktion.



Mottagande



29 § Huvudmannen för en fristående gymnasieskola är skyldig

att ta emot en elev till yrkesintroduktion, individuellt

alternativ och språkintroduktion bara om huvudmannen och

elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som

kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen.



30 § Av 15 kap. 33 § framgår när huvudmannen för en

fristående skola som anordnar programinriktat individuellt

val är skyldig att ta emot behöriga sökande till

utbildningen.



Vad som gäller för urval bland mottagna sökande och antagning

till utbildningen följer av 15 kap. 12-14 §§.



Bidrag från hemkommunen för preparandutbildning



31 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje

elev på preparandutbildning vid skolenheten som var behörig

för utbildningen vid den tidpunkt när denna påbörjades.



Bidraget består av ett grundbelopp enligt 32 och 33 §§ och i

vissa fall ett tilläggsbelopp enligt 34 §.



Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs

utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

Lag (2015:73).



32 § Grundbeloppet ska avse ersättning för



1. undervisning,



2. lärverktyg,



3. elevhälsa,



4. måltider,



5. administration,



6. mervärdesskatt, och



7. lokalkostnader.



33 § Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som

kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den

preparandutbildning som kommunen erbjuder.



34 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett

omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas

modersmålsundervisning.



Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en

elev i behov av särskilt stöd, om betydande ekonomiska eller

organisatoriska svårigheter uppstår för kommunen.



Bidrag från hemkommunen för programinriktat individuellt val



35 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje

elev på programinriktat individuellt val vid skolenheten som

var behörig för utbildningen vid den tidpunkt när denna

påbörjades.



Bidraget består av



1. bidrag för den del av utbildningen som motsvarar det

yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är

inriktat mot, och



2. bidrag för den del av utbildningen som avser det stöd som

eleven behöver för att uppnå behörighet för yrkesprogrammet.

Bidrag enligt denna punkt ska utgå under högst ett år.



Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs

utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

Lag (2015:73).



36 § Bidrag enligt 35 § andra stycket 1 beräknas på samma

sätt som bidraget beräknas för det nationella programmet

enligt 16 kap. 52-55 §§.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om den ersättning som avses i 35 § andra

stycket 2.



17 a kap. Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



– krav för att anordna utbildningen (2 §),



– syfte och målgrupp (3 och 4 §§),



– utbildningens utformning och innehåll (5–15 §§), och



– behörighet, ansökan och mottagande (16–18 §§).

Lag (2014:530).



Krav för att anordna utbildningen



2 § En huvudman som anordnar utbildning på teknikprogrammet

får anordna vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt

år. Lag (2014:530).



Syfte



3 § Vidareutbildningen syftar till en gymnasieingenjörsexamen

och ska utgöra grund för yrkesverksamhet som gymnasieingenjör.

Lag (2014:530).



Målgrupp



4 § Vidareutbildningen ska vara öppen endast för den som har

genomgått utbildning på teknikprogrammet eller har likvärdiga

kunskaper och som påbörjar vidareutbildningen



1. terminen efter det att han eller hon har avslutat

utbildningen på teknikprogrammet eller motsvarande

utbildning, eller



2. senast det kalenderår då han eller hon fyller 22 år.

Lag (2014:530).



Utbildningens utformning och innehåll



Examensmål



5 § Det ska finnas examensmål som innehåller mål för

utbildningen. Lag (2014:530).



Nationella profiler



6 § Inom utbildningen ska det finnas särskilt profilerade

utbildningsvägar (nationella profiler).



Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella

profiler som ska finnas. Regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om

nationella profiler. Lag (2014:530).



Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid



7 § Utbildningen är avsedd att genomgås på ett läsår.

Utbildningen ska bedrivas som heltidsstudier. Lag (2014:530).



8 § Elever på utbildningen har rätt till minst 800

undervisningstimmar om 60 minuter (garanterad

undervisningstid). Lag (2014:530).



9 § Omfattningen av studierna anges i gymnasiepoäng.

Lag (2014:530).



10 § Utbildningen omfattar 900 gymnasiepoäng, varav 100

gymnasiepoäng avser ett examensarbete.



För utbildningen ska det finnas en poängplan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om poängplanen. Lag (2014:530).



Ämnen och kurser



11 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om ämnesplaner. Lag (2014:530).



12 § Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller

flera kurser.



För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng som

kursen omfattar.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en

kurs. Lag (2014:530).



Individuell studieplan



13 § För varje elev ska det upprättas en individuell

studieplan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Lag (2014:530).



Rätt till ytterligare utbildning



14 § Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört

examensarbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte

skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om

inte annat följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra

stycket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vad som krävs för att få gå om en

kurs. Lag (2014:530).



Gymnasieingenjörsexamen



15 § Gymnasieingenjörsexamen ska utfärdas om en elev har gått

igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar närmare föreskrifter om gymnasieingenjörsexamen.

Lag (2014:530).



Behörighet, ansökan och mottagande



Behörighet



16 § För behörighet till utbildningen krävs, utöver vad som

föreskrivs i 4 §, gymnasieexamen från teknikprogrammet eller

likvärdiga kunskaper.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor.

Lag (2014:530).



Ansökan och ansökningsförfarandet



17 § I en ansökan till utbildningen ska det anges vilken

utbildningsanordnare och vilken nationell profil ansökan

avser. Avser ansökan mer än en utbildning ska utbildningarna

anges i prioritetsordning.



Ansökan ska ges in till den sökandes hemkommun. Om ansökan

avser en utbildning som anordnas av en annan huvudman än den

sökandes hemkommun, ska ansökan omedelbart sändas vidare till

denne. Lag (2014:530).



Beslut om behörighet och mottagande



18 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar om en

sökande är behörig och ska tas emot.



Behöriga sökande från hela landet ska tas emot till

utbildningen (riksrekrytering).



Av 15 kap. 12 och 13 §§ framgår att huvudmannen ska göra ett

urval bland mottagna sökande, om fler sökande har tagits emot

till huvudmannens utbildning än det finns platser i

utbildningen. Lag (2014:530).



18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



– allmänna bestämmelser (2–20 §§),



– bestämmelser om betyg (21–26 §§),



– bestämmelser om gymnasiesärskola med offentlig huvudman

(27–33 §§, och



– bestämmelser om fristående gymnasiesärskola (34–37 §§).

Lag (2012:109).



Allmänna bestämmelser



Utbildningens syfte



2 § Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en

för dem anpassad utbildning som ska ge en god grund för

yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig

utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet.



Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap

och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och

tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa

kunskaper.



Utbildningen i gymnasiesärskolan ska i huvudsak bygga på de

kunskaper som eleverna har fått i grundsärskolan eller i

motsvarande utbildning.



Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om ungdomar

med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa andra

ungdomar. Lag (2012:109).



Samverkan



3 § Huvudmannen för gymnasiesärskolan ska samverka med

samhället i övrigt. Lag (2012:109).

Målgrupp



4 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för

ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha

förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav

därför att de har en utvecklingsstörning.



De ungdomar som tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan har

rätt att bli mottagna i gymnasiesärskola om utbildningen

påbörjas före utgången av det första kalenderhalvåret det år de

fyller 20 år. Lag (2012:109).



5 § Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen.

Beslutet ska föregås av en utredning motsvarande den som enligt

7 kap. 5 § andra stycket ska göras inför beslut om mottagande i

grundsärskolan om utredning saknas eller det av andra skäl

bedöms nödvändigt. Lag (2012:109).



6 § Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens

rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om

något som tyder på att en elev i gymnasiesärskolan inte tillhör

gymnasiesärskolans målgrupp.



En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till

elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan.

Lag (2012:109).



7 § Hemkommunen ska besluta att eleven inte tillhör

gymnasiesärskolans målgrupp om en utredning enligt 6 § visar

detta. Hemkommunen ska då erbjuda eleven utbildning i

gymnasieskolan eller vuxenutbildning enligt denna lag.

Hemkommunen ska vidta de åtgärder som krävs för elevens

övergång från gymnasiesärskolan till gymnasieskolan eller

vuxenutbildning. Lag (2012:109).



De olika utbildningarna



8 § Utbildningen i gymnasiesärskolan består av nationella och

individuella program.



Närmare bestämmelser om program finns i 19 kap.

Lag (2012:109).



9 § Varje kommun ska informera om gymnasiesärskolans olika

program. Lag (2012:109).



Läsår och terminer



10 § Utbildningen ska bedrivas under läsår, som omfattar en

hösttermin och en vårtermin.



Regeringen får meddela föreskrifter om läsårets längd och om

när läsåret ska börja och sluta. Lag (2012:109).



Utbildningens förläggning



11 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska, med undantag för

gymnasial lärlingsutbildning som avses i 19 kap. 10 §, i

huvudsak vara skolförlagd. Lag (2012:109).



Antagning



12 § Huvudmannen ansvarar för antagningen till de olika

utbildningar som anordnas av huvudmannen. Lag (2012:109).



13 § Antagningsorganisationen får vara gemensam för

gymnasiesärskolan, gymnasieskolan, särskild utbildning för

vuxna på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning på

gymnasial nivå.



Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasiesärskola

anordnad av kommuner, landsting och enskilda huvudmän.

Lag (2012:109).



14 § I 17 kap. 16 § andra och tredje styckena finns

bestämmelser om erbjudande av utbildning i gymnasieskolan för

vissa elever från grundsärskolan. Lag (2012:109).



Information till hemkommunen



15 § När en elev börjar eller slutar vid en gymnasiesärskola

med en annan huvudman än hemkommunen, ska huvudmannen snarast

meddela detta till hemkommunen.



Detsamma gäller om en elev som inte fyllt 20 år utan giltigt

skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Denna

skyldighet påverkar inte huvudmannens ansvar för att ge stöd

eller särskilt stöd till elever. Lag (2014:1002).



Elevens närvaro och information om frånvaro



16 § En elev i gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som

anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte

har giltigt skäl att utebli.



Om en elev i gymnasiesärskolan utan giltigt skäl uteblir från

den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda

utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare

samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om

det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte

informeras samma dag. Lag (2012:109).



Avgifter



17 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara avgiftsfri.



Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra

lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning.



Avgifter i samband med ansökan om plats får inte tas ut.

Lag (2012:109).



18 § Trots 17 § får det förekomma enstaka inslag som kan

medföra en obetydlig kostnad för eleverna.



I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots

övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår

förekomma kostnader som ersätts av eleven eller av elevens

vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara

öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga

huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Lag (2012:109).



Modersmålsundervisning



19 § En elev som har en vårdnadshavare med ett annat

modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i

detta språk om



1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och



2. eleven har goda kunskaper i språket.



En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska

erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella

minoritetsspråk om eleven har goda kunskaper i språket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om modersmålsundervisning. Sådana

föreskrifter får innebära att modersmålsundervisning ska

erbjudas i ett språk bara om ett visst antal elever önskar

sådan undervisning i det språket. Lag (2014:458).



Utvecklingssamtal



20 § Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven

i ett utvecklingssamtal ges samlad information om sin

kunskapsutveckling och studiesituation.



Utvecklingssamtalet ska genomföras med elevens individuella

studieplan som grund. En elevs vårdnadshavare ska få sådan

information som avses i första stycket. Lag (2012:109).



Betyg



Allmänna bestämmelser



21 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns i

3 kap. 13–21 §§. Lag (2012:109).



Betygssättning



22 § På de nationella programmen ska betyg sättas på varje

avslutad kurs och efter genomfört gymnasiesärskolearbete.



På ämnesområden ska betyg inte sättas. Om en elev på ett

individuellt program har läst en kurs i ett ämne enligt 19 kap.

15 §, ska betyg sättas enligt 23–26 §§.



Om en elev har läst en kurs enligt gymnasieskolans ämnesplan

ska, i stället för vad som föreskrivs i 23–26 §§, betyg sättas

enligt bestämmelserna i 15 kap. 22–27 §§ om betygssättning i

gymnasieskolan.



Regeringen får meddela föreskrifter om hur betygssättningen ska

gå till. Föreskrifterna får innebära undantag från bestämmelsen

i 3 kap. 16 § om vem som beslutar om betyg. Lag (2012:109).

23 § Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av

beteckningarna A, B, C, D eller E användas. Högsta betyg

betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg ska sättas med

hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs.

För den elev som inte har uppnått kraven för betyget E, ska

betyg inte sättas.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kunskapskrav. Lag (2012:109).



24 § Som betyg på gymnasiesärskolearbetet ska beteckningen E

användas om eleven har nått målen för gymnasiesärskolearbetet.

För den elev som inte har nått målen för

gymnasiesärskolearbetet ska betyg inte sättas.

Lag (2012:109).



25 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen

bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda

skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga

förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett

direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav. En

utvecklingsstörning får dock bara beaktas om det finns

synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som

hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters

föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Lag (2012:109).



26 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper

på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas.

Lag (2012:109).



Gymnasiesärskola med offentlig huvudman



Kommunens ansvar



27 § Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som

tillhör gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds utbildning av god

kvalitet i gymnasiesärskolan.



Kommunen får erbjuda utbildning som den själv anordnar eller

utbildning som anordnas av en annan kommun eller ett landsting

enligt samverkansavtal med kommunen eller landstinget. Kommuner

som har ingått ett samverkansavtal bildar ett samverkansområde

för utbildningen.



Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska

så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas

önskemål. Lag (2012:109).



Kommunens organisation av gymnasiesärskolan



28 § Varje kommun ska vid utformningen av gymnasiesärskolan

beakta vad som för eleverna är ändamålsenligt från

kommunikationssynpunkt. Varje kommun som anordnar

gymnasiesärskola ska så långt det är möjligt organisera

gymnasiesärskolan så att ingen elev på grund av skolgången

behöver bo utanför det egna hemmet. Lag (2012:109).



Utbildning får anordnas av landsting



29 § Efter överenskommelse med en kommun får ett landsting

anordna utbildning i gymnasiesärskolan på nationella och

individuella program. Lag (2012:109).



Skolskjuts



30 § Elever i gymnasiesärskola med offentlig huvudman har rätt

till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i

anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen

bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till

färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens

funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

För elever som går i en annan kommuns gymnasiesärskola ska

hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.



Elevens hemkommun eller det landsting som anordnar utbildningen

ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket.

Lag (2012:109).



31 § En elev som med stöd av 19 kap. 35–37 §§ går i

gymnasiesärskola i en annan kommun än sin hemkommun och som på

grund av skolgången måste övernatta i den kommunen, har rätt

till skolskjuts mellan den tillfälliga bostaden och den plats

där utbildningen bedrivs under samma förutsättningar som gäller

för elever som är hemmahörande i kommunen.



Den kommun som anordnar utbildningen ska ombesörja att

skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunens kostnader

för detta ska ersättas av elevens hemkommun. Lag (2012:109).



Stöd till inackordering



32 § Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en

gymnasiesärskola med offentlig huvudman som behöver

inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller

till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller

20 år. Skyldigheten gäller dock inte elever som har tagits

emot i andra hand till ett nationellt program enligt 19 kap.

39 §.



Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och

från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska

framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det

lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och

7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som

eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast

lägre hela tiotal kronor. Lag (2013:530).



Urval



33 § Regeringen meddelar föreskrifter om urval bland de sökande

som har tagits emot till en gymnasiesärskola med offentlig

huvudman. Lag (2012:109).



Fristående gymnasiesärskola



Mottagande



34 § Varje fristående gymnasiesärskola ska vara öppen för alla

ungdomar som har rätt till utbildning i en gymnasiesärskola med

offentlig huvudman.



Huvudmannen behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning

åt en elev om hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag

för eleven enligt 19 kap. 47 § andra stycket.



För individuella program gäller skyldigheten enligt första

stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit

överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen

för utbildningen. Lag (2012:109).



Skolskjuts



35 § Elever i gymnasiesärskola med enskild huvudman har rätt

till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i

anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen

bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till

färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens

funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.



Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt

första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna

skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter

uppstår för kommunen. Lag (2012:109).



Urval



36 § Om det inte finns plats för alla sökande till en

utbildning i en fristående skola, ska urvalet göras på grunder

som Statens skolinspektion godkänner. Lag (2012:109).



Insyn



37 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt

till insyn i verksamheten så att kommunen ska kunna fullgöra

sina skyldigheter enligt denna lag och tillgodose

allmänhetens behov av insyn. Lag (2014:903).



19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



– utbildningarnas utformning och innehåll (2–26 §§),



– dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning (27 §),



– ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen

(28–33 §§),



– utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig

huvudman (34–44 §§), och



– utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola (45–

48 §§). Lag (2012:109).



Utbildningarnas utformning och innehåll



De nationella programmen



2 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 4.

Lag (2012:109).



3 § I de nationella programmen ska följande ämnen ingå:



– svenska eller svenska som andraspråk,



– engelska,



– matematik,



– idrott och hälsa,



– estetisk verksamhet,



– historia,



– samhällskunskap,



– religionskunskap, och



– naturkunskap.



Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär.



Det ska också finnas individuellt val.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om ämnen och individuellt val

i gymnasiesärskolan. Lag (2012:109).



4 § För de elever på nationella program som ska erbjudas

modersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne.

Lag (2012:109).



Programmål



5 § För varje nationellt program ska det finnas programmål.

Lag (2012:109).



Nationella inriktningar och särskilda varianter



6 § Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar

som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret.

Lag (2012:109).



7 § Inriktningarna är nationella.



Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella

inriktningar som ska finnas. Lag (2012:109).



8 § Inom de nationella programmen får det finnas särskilda

varianter som börjar det första, andra, tredje eller fjärde

läsåret. Statens skolverk prövar frågor om godkännande av

sådana varianter. Lag (2012:109).



9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och

särskilda varianter. Lag (2012:109).



Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan



10 § Inom de nationella programmen får det finnas gymnasial

lärlingsutbildning som börjar det första, andra, tredje eller

fjärde läsåret.



Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan ska i huvudsak

vara förlagd till en eller flera arbetsplatser.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial

lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan. Lag (2012:109).



Erbjudande av viss utbildning



11 § När en huvudman erbjuder utbildning på ett nationellt

program får huvudmannen också låta erbjudandet omfatta att

eleven senare ska antas till en nationell inriktning, en

särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning inom

programmet.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att ett sådant erbjudande ska ges inom

vissa program. Lag (2012:109).



Avvikelser från ett nationellt programs innehåll



12 § Statens skolverk får besluta om avvikelser från struktur,

innehåll och programmål för utbildningar på nationella program.



Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som

anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut

om riksrekrytering enligt 37 §.



Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som

anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som

motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt

37 §.



Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut

enligt tredje stycket. Lag (2012:109).



13 § Om det finns särskilda skäl, får rektorn besluta att en

elevs utbildning på ett nationellt program till sitt innehåll

får avvika från vad som annars gäller för programmet.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om sådana avvikelser. Lag (2012:109).



Individuella program



14 § Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever

som inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.



I de individuella programmen ska följande ämnesområden ingå:



– estetisk verksamhet,



– hem- och konsumentkunskap,



– idrott och hälsa,



– natur och miljö,



– individ och samhälle, och



– språk och kommunikation.



Praktik får förekomma om rektorn bedömer att det är till nytta

för eleven.



Programmet får syfta till att stimulera eleven att senare gå

över till ett nationellt program. Lag (2012:109).



15 § Rektorn får besluta att en elev på ett individuellt

program ska läsa en kombination av ämnen enligt 3 § och

ämnesområden enligt 14 §, om eleven har förutsättningar för

det. Ett sådant beslut ska framgå av elevens individuella

studieplan. Lag (2012:109).



16 § För de elever på individuella program som ska erbjudas

modersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne.

Lag (2012:109).



Utbildningens längd



17 § Utbildningen i gymnasiesärskolan är avsedd att genomgås

under fyra läsår. Huvudmannen får dock besluta att utbildningen

får fördelas på längre tid.



Regeringen får meddela föreskrifter om huvudmannens

befogenheter enligt första stycket. Lag (2012:109).



Utbildningens förläggning och arbetsplatsförlagt lärande



18 § Av 18 kap. 11 § framgår att utbildningen i

gymnasiesärskolan i huvudsak ska vara skolförlagd om inte annat

följer av bestämmelserna om gymnasial lärlingsutbildning i

gymnasiesärskolan i 10 §.



Ett nationellt program ska innehålla arbetsplatsförlagt

lärande.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om minsta omfattning av det

arbetsplatsförlagda lärandet och om undantag från

bestämmelserna i 18 kap. 11 §. Lag (2012:109).



Utbildningens omfattning och garanterad undervisningstid



19 § Utbildningen i gymnasiesärskolan ska bedrivas som

heltidsstudier. Lag (2012:109).



20 § Eleverna har rätt till minst 3 600 undervisningstimmar om

60 minuter (garanterad undervisningstid) fördelade på fyra

läsår.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om avvikelser från den garanterade

undervisningstiden. Lag (2012:109).



21 § Omfattningen av studierna på nationella program anges i

gymnasiesärskolepoäng. Utbildningens omfattning är 2 500 poäng.

Fördelningen av poängen framgår av en poängplan i bilaga 5.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om poängplanen.

Lag (2012:109).



Ämnesplaner, ämnesområdesplaner, gymnasiesärskolearbete och

kurser



22 § För varje ämne ska det finnas en ämnesplan. För varje

ämnesområde ska det finnas en ämnesområdesplan.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner.

Lag (2012:109).



23 § I utbildningen på de nationella programmen ska ett

gymnasiesärskolearbete ingå. Lag (2012:109).



24 § Utbildningen inom varje ämne ges i form av en eller flera

kurser.



För varje kurs ska det anges hur många gymnasiesärskolepoäng

kursen omfattar. Lag (2012:109).



25 § Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört

gymnasiesärskolearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen

inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag,

om inte annat följer av föreskrifter som har meddelats med stöd

av andra stycket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en

kurs och att få gå om en kurs. Lag (2012:109).



Individuell studieplan



26 § För varje elev ska det upprättas en individuell

studieplan.



Elevens synpunkter ska inhämtas och beaktas vid utformandet av

den individuella studieplanen.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Lag (2012:109).



Dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning



27 § Elever som har genomfört en gymnasiesärskoleutbildning ska

få ett gymnasiesärskolebevis.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om dokumentation av genomförd

gymnasiesärskoleutbildning. Lag (2012:109).



Ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen



Ansökan



28 § En ansökan till ett nationellt eller individuellt program

eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant

eller gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan som

börjar första läsåret ska ges in till den sökandes hemkommun.

Avser ansökan mer än en utbildning ska den sökande ange i

vilken ordning han eller hon önskar komma i fråga.



Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan

huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den

huvudmannen. Lag (2012:109).



Beslut om mottagande



29 § Huvudmannen för den sökta utbildningen prövar frågan om

den sökande ska tas emot.



Om hemkommunen enligt 18 kap. 5 § har beslutat att en sökande

inte tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan, ska kommunen

bereda honom eller henne tillfälle att söka till gymnasieskolan

i hemkommunen så snart som möjligt.



Hemkommunen ska göra en bedömning av om en ungdom som har sökt

till ett individuellt program har förutsättningar att följa

undervisningen på ett nationellt program. Om hemkommunen

bedömer att den sökande inte har förutsättningar att följa

undervisningen på ett nationellt program, ska den sökande tas

emot på ett individuellt program. Om hemkommunen bedömer att

den sökande har förutsättningar att följa undervisningen på ett

nationellt program, ska kommunen bereda honom eller henne

tillfälle att så snart som möjligt söka till nationella program

som anordnas av hemkommunen. Lag (2012:109).



Rätten att fullfölja utbildningen



30 § En elev som har påbörjat en utbildning på ett nationellt

program, en nationell inriktning eller en särskild variant har

rätt att, utom i de fall som avses i 18 kap. 7 §, hos

huvudmannen eller inom samverkansområdet under fyra läsår

fullfölja sin utbildning.



Första stycket gäller även om de förhållanden som låg till

grund för mottagandet ändras under studietiden. Lag (2012:109).



31 § Det som sägs i 30 § gäller på motsvarande sätt den elev

som har påbörjat gymnasial lärlingsutbildning i

gymnasiesärskolan.



Om lämplig arbetsplatsförlagd utbildning inte längre kan

anordnas, ska eleven i stället erbjudas att fullfölja sin

utbildning genom skolförlagd utbildning på det aktuella

programmet. Om inte heller detta är möjligt, ska erbjudandet

avse att fullfölja utbildningen på ett annat nationellt

program. Lag (2012:109).



32 § Om huvudmannens erbjudande av ett nationellt program

omfattade att eleven senare ska antas till en nationell

inriktning, en särskild variant eller gymnasial

lärlingsutbildning enligt 11 §, har den elev som påbörjat

programmet rätt att fullfölja utbildningen på den nationella

inriktningen, den särskilda varianten respektive som gymnasial

lärlingsutbildning enligt 30 och 31 §§. Lag (2012:109).



33 § I 42 § finns ytterligare bestämmelser om rätten för en

elev i en skola med offentlig huvudman att fullfölja sin

utbildning när eleven flyttar till en annan kommun.

Lag (2012:109).



Utbildning vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman



Allsidigt urval



34 § Kommunen ska sträva efter att erbjudandet om utbildning i

gymnasiesärskolan ska omfatta ett allsidigt urval av nationella

program och nationella inriktningar. Lag (2012:109).



Mottagande i första hand



35 § Av de sökande till ett nationellt program eller till en

nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial

lärlingsutbildning som börjar första läsåret ska huvudmannen

i första hand ta emot dem som är hemmahörande i kommunen

eller inom samverkansområdet för utbildningen.



En elev som vistas i kommunen eller samverkansområdet för

utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård

eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen

(2001:453) ska vid beslut om mottagande enligt första stycket

jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller

samverkansområdet för utbildningen. Lag (2015:176).



36 § Utöver det som följer av 35 § ska sådana sökande som inte

är hemmahörande i kommunen eller inom samverkansområdet för

utbildningen tas emot i första hand om de har sökt till



1. sådan utbildning som avses i 35 § och med hänsyn till sina

personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den

gymnasiesärskola dit de har sökt,



2. ett nationellt program eller till en nationell inriktning

som börjar det första läsåret och är hemmahörande i en kommun

som inte erbjuder den sökta utbildningen,



3. gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan som börjar

det första läsåret och är hemmahörande i en kommun som inte

erbjuder någon utbildning på det aktuella programmet,



4. ett nationellt program och har åberopat att huvudmannen inom

det sökta programmet anordnar en nationell inriktning som

börjar senare än första läsåret och som hemkommunen inte

erbjuder,



5. ett nationellt program som saknar nationella inriktningar

och har åberopat att huvudmannen anordnar programmet i huvudsak

skolförlagt, vilket hemkommunen inte erbjuder, eller



6. en utbildning som det har fattats beslut om riksrekrytering

för enligt 37 §. Lag (2012:109).



Riksrekryterande utbildning



37 § Statens skolverk får för nationella program besluta att

det till en viss utbildning i första hand ska tas emot sökande

från hela landet (riksrekrytering).



Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss

utbildning ska kunna bli riksrekryterande. Lag (2012:109).



38 § Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid

beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får

omfatta. Lag (2012:109).



Mottagande i andra hand



39 § Andra sökande till nationella program än de som ska tas

emot i första hand enligt 35 och 36 §§ får tas emot i andra

hand till platser som återstår sedan alla de som ska tas emot i

första hand har antagits till utbildningen. Lag (2012:109).



Mottagande på individuella program



40 § En kommun får ta emot en elev från en annan kommun på ett

individuellt program i sin gymnasiesärskola under förutsättning

att hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa

undervisningen på ett nationellt program. Även ett landsting

får ta emot en elev på ett individuellt program under samma

förutsättning.



Det som sägs i första stycket gäller dock endast om hemkommunen

och den mottagande kommunen eller landstinget kommer överens om

ersättningen för utbildningen. Lag (2012:109).



40 a § En kommun eller ett landsting ska ta emot en elev på

ett individuellt program om



1. eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för

utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård

eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen

(2001:453), och



2. hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa

undervisningen på ett nationellt program. Lag (2015:176).



Yttrande från hemkommunen



41 § Innan en kommun tar emot en sökande som inte är

hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för

utbildningen ska yttrande inhämtas från den sökandes hemkommun.

Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida eleven tillhör

gymnasiesärskolans målgrupp. Detsamma gäller innan ett

landsting tar emot en sökande. I de fall där eleven har sökt

till ett individuellt program ska yttrandet också innehålla

uppgifter om huruvida eleven kan följa ett nationellt program

och om överenskommelse om ersättning för utbildningen enligt

40 §. Lag (2012:109).



Rätt att fullfölja utbildningen för en elev som flyttar



42 § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en

nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen

eller samverkansområdet för utbildningen, har rätt att

fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den

påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan

utbildning.



Erbjuder den nya hemkommunen inte den aktuella utbildningen,

har eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i

en annan kommun eller ett landsting som anordnar

utbildningen.



En elev som med anledning av placering i ett hem för vård

eller boende enligt 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)

flyttar från kommunen eller samverkansområdet för

utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det

påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen i den

kommun där hemmet för vård eller boende är beläget, om

kommunen erbjuder sådan utbildning. Om den inte erbjuder den

aktuella utbildningen, har eleven rätt att efter eget val

fullfölja sin utbildning i en annan kommun eller ett

landsting som anordnar utbildningen, om detta inte hindrar

eleven från att vistas i hemmet för vård eller boende.

Lag (2015:176).



42 a § En elev som har påbörjat ett nationellt program eller

en nationell inriktning och som därefter placeras i ett

sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan

kommun än hemkommunen eller samverkansområdet för

utbildningen har rätt att i hemkommunen fullfölja

utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade

inriktningen när eleven efter placeringen återvänder till

hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detsamma

gäller den elev som har påbörjat ett nationellt program eller

en nationell inriktning i den kommun där hemmet för vård

eller boende är beläget.



Erbjuder hemkommunen inte den aktuella utbildningen, har

eleven rätt att efter eget val fullfölja sin utbildning i en

annan kommun eller ett landsting som anordnar utbildningen.

Lag (2015:176).



Interkommunal ersättning”,



43 § En kommun som på ett nationellt program har antagit en

elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i

samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina

kostnader för elevens utbildning av hans eller hennes hemkommun

(interkommunal ersättning).



Första stycket gäller även ett landsting som på ett nationellt

program har antagit en elev som inte är hemmahörande i

samverkansområdet för utbildningen.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för de

nationella programmen. Lag (2012:109).



44 § Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun

kommer överens om annat, och om annat inte heller följer av

andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen

enligt 43 § första stycket motsvara anordnarens självkostnad.



När eleven har tagits emot i andra hand enligt 39 §, ska

ersättningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv

har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre,

ska hemkommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.



När det är fråga om riksrekryterande utbildning eller särskilda

varianter inom de nationella programmen, ska Statens skolverk

för varje utbildning eller variant besluta den ersättning som

hemkommunen ska betala. Lag (2012:109).



44 a § En kommun eller ett landsting som har tagit emot en

elev på ett individuellt program enligt 40 a § ska ersättas

för sina kostnader för elevens utbildning av elevens

hemkommun.



Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte

kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen

motsvara anordnarens självkostnad. Lag (2015:176).



Utbildning vid en fristående gymnasiesärskola



Bidrag från hemkommunen



45 § Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje

elev på ett nationellt program vid skolenheten som

hemkommunen enligt 18 kap. 27 § var skyldig att erbjuda

utbildning i gymnasiesärskolan vid den tidpunkt när

utbildningen påbörjades.



Bidraget består av ett grundbelopp enligt 46 § och i vissa

fall ett tilläggsbelopp enligt 47 §.



Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs

utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

Lag (2015:73).



46 § Grundbeloppet ska avse ersättning för



1. undervisning,



2. lärverktyg,



3. elevhälsa,



4. måltider,



5. administration,



6. mervärdesskatt, och



7. lokalkostnader.

Lag (2012:109).



47 § Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett

omfattande behov av särskilt stöd eller som ska erbjudas

modersmålsundervisning.



Hemkommunen är dock inte skyldig att betala tilläggsbelopp för

en elev som är i behov av särskilt stöd, om betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för

kommunen. Lag (2012:109).



48 § För utbildning på sådana nationella program och nationella

inriktningar eller på jämförbara program som hemkommunen

erbjuder ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som

kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det

programmet, den inriktningen eller ett jämförbart program.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vilka av de nationella programmen som

är jämförbara vid fördelning av resurser.



När det är fråga om sådan utbildning som avses i 12 § tredje

stycket eller särskilda varianter inom de nationella

programmen, ska Statens skolverk för varje utbildning eller

variant besluta det grundbelopp som hemkommunen ska betala.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska

betala, om eleven, i andra fall än som avses i tredje stycket,

har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder.

Lag (2012:109).



20 kap. Kommunal vuxenutbildning



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



– allmänna bestämmelser (2–9 §§),



– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på grundläggande

nivå (10–15 §§),



– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

(16–23 §§),



– bestämmelser om kommunal vuxenutbildning i svenska för

invandrare (24–33 §§),



– bestämmelser om betyg (34–41 §§),



– bestämmelser om validering (42 och 43 §§), och



– bestämmelser om intyg (44 och 45 §§).

Lag (2015:482).



Allmänna bestämmelser



Övergripande mål



2 § Målet för den kommunala vuxenutbildningen är att vuxna

ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges

möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i

syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet

samt att främja sin personliga utveckling.



Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov

och förutsättningar.



När det gäller kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska

de som fått minst utbildning prioriteras. Lag (2015:482).



Utbildningens innehåll



3 § Kommunerna ska tillhandahålla kommunal vuxenutbildning.



Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå,

gymnasial nivå och som svenska för invandrare.

Lag (2015:482).



Utbildningens syfte



4 § Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna

sådana kunskaper som de behöver för att delta i samhälls- och

arbetslivet. Den syftar också till att möjliggöra fortsatta

studier.



Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna

kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i

gymnasieskolan ska ge.



Utbildning i svenska för invandrare syftar till att ge vuxna

invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket.

Utbildningen syftar också till att ge vuxna invandrare som

saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att

förvärva sådana färdigheter. Utbildningen får ske på elevens

modersmål eller något annat språk som eleven behärskar.

Lag (2015:482).



Kurser och gymnasiepoäng



5 § Utbildningen bedrivs i form av kurser och på gymnasial

nivå även i form av ett gymnasiearbete.



På gymnasial nivå betecknas kursernas och gymnasiearbetets

omfattning med gymnasiepoäng.



6 § För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller

utbildning på grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas

en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och

gymnasiepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att kursplaner

eller ämnesplaner inte ska finnas eller att gymnasiepoäng inte

ska beräknas för vissa kurser. Lag (2012:109).



Avgifter



7 § Utbildningen ska vara avgiftsfri, om inte något annat

följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats

med stöd av 3 kap. 21 §. Det får dock förekomma enstaka

inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.



Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som

varje elev inom utbildning på grundläggande eller gymnasial

nivå har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska

anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter som

högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt

tillhandahållas utan kostnad för eleverna.



Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska utan

kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som

behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock

besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna

lärverktyg.



Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.

Lag (2015:482).



Individuella studieplaner



8 § Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell

studieplan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om

den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av

studierna.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Lag (2015:482).



Rätt att fullfölja utbildningen



9 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja

kursen.



Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska

upphöra, om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra

sig utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande

framsteg.



Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt

andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det

finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på

gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt

beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för

det.



Den vars utbildning i svenska för invandrare har upphört

enligt andra stycket eller som frivilligt avbrutit sådan

utbildning ska på nytt beredas sådan utbildning, om det finns

särskilda skäl för det.



Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap.

17–20 §§. Lag (2015:482).



Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå



Kommunens ansvar



10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt

att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det,

också får delta i sådan utbildning.



Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen

som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och

för att motivera dem att delta i sådan utbildning.



Studie- och yrkesvägledning



10 a § Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser

att påbörja utbildning på grundläggande nivå erbjuds studie-

och yrkesvägledning. Lag (2015:482).



Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå



11 § En vuxen har rätt att delta i utbildning på

grundläggande nivå från och med andra kalenderhalvåret det år

då han eller hon fyller 20 år, om han eller hon



1. är bosatt i landet,



2. saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan,

och



3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.



Den som har rätt att delta i utbildning enligt första stycket

har rätt att delta i sådan utbildning även i en annan kommun

än hemkommunen, om utbildningen tillhandahålls där.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska

inträda tidigare än vad som anges där.



Första och andra styckena gäller inte intagna i

kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att

Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.



Utbildning på ett annat språk än svenska



12 § Om en elev i utbildning på grundläggande nivå har

bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen

tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk

som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med

undervisning eller träning i svenska språket.



Ansökan och mottagande



13 § En ansökan om att delta i utbildning på grundläggande

nivå ska ges in till den sökandes hemkommun. En sökande ska

tas emot till utbildningen, om de villkor som anges i 11 § är

uppfyllda.



14 § Om en ansökan avser en utbildning som anordnas av en

annan huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan

vidare till den huvudmannen. Till ansökan ska ett yttrande

fogas där hemkommunen redovisar sin bedömning av om den

sökande uppfyller de villkor som anges i 11 §.



Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den

sökande ska tas emot till utbildningen. Den andra huvudmannen

får ta emot den sökande, även om hemkommunen har bedömt att

den sökande inte har rätt att delta i utbildningen.



Interkommunal ersättning



15 § En kommun, som i sin utbildning på grundläggande nivå

har en elev som kommer från en annan kommun, ska få

ersättning för sina kostnader för den elevens utbildning från

elevens hemkommun. Detta gäller endast om hemkommunen har

bedömt eller, efter överklagande av ett beslut enligt 14 §

andra stycket, beslut har meddelats att eleven har rätt att

delta i utbildningen.



Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå



Huvudmannens ansvar



16 § Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå.

Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 19 § har rätt att

delta i en utbildning och önskar delta i den, också får det.

Kommunerna ska sträva efter att därutöver erbjuda utbildning

som svarar mot efterfrågan och behov.



17 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till

utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att vuxna i

kommunen deltar i sådan utbildning.



18 § Ett landsting får tillhandahålla utbildning på gymnasial

nivå inom områdena naturbruk och omvårdnad. Efter

överenskommelse med en kommun får landstinget tillhandahålla

utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden.



Rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå



19 § En vuxen som är behörig att delta i utbildning på

gymnasial nivå enligt 20 § och som har en examen från ett

yrkesprogram i gymnasieskolan enligt 16 kap. 27 § men inte

uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier har

rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå i syfte att

uppnå en sådan behörighet.



Den som har rätt att delta i utbildning på gymnasial nivå

enligt första stycket har rätt att delta i sådan utbildning i

en annan kommun än sin hemkommun eller ett landsting om

utbildningen finns där och inte erbjuds av hemkommunen. I ett

sådant fall är hemkommunen skyldig att ersätta den mottagande

kommunens kostnader. Bestämmelserna i 15 kap. 32 § ska

tillämpas när det gäller ungdomar till och med första

kalenderhalvåret det år de fyller 20 år.



Behörighet till utbildning på gymnasial nivå



20 § En vuxen är behörig att delta i utbildning på gymnasial

nivå från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon

fyller 20 år, om han eller hon



1. är bosatt i landet,



2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att

ge,



3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och



4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.



Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första

stycket, men har slutfört utbildning på ett nationellt

program i gymnasieskolan eller likvärdig utbildning och

uppfyller övriga behörighetsvillkor.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

också meddela föreskrifter om att behörighet enligt första

stycket ska inträda tidigare än vad som anges där.



Första och andra styckena gäller inte intagna i

kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att

Kriminalvården ansvarar för deras utbildning.



Ansökan



21 § En ansökan om att delta i utbildning på gymnasial nivå

ska ges in till den sökandes hemkommun.



Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan

huvudman ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till

den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av

vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för

kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett yttrande behövs

inte om det är onödigt med hänsyn till en tidigare

överenskommelse.



Åtagande att svara för kostnaderna ska alltid lämnas om den

sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få delta i utbildning hos en annan

huvudman. Ett åtagande gäller även om den sökande därefter

byter hemkommun.



Mottagande



22 § Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå

beslutar om den sökande ska tas emot till utbildningen.



Hemkommunen ska ta emot en sökande om de behörighetsvillkor

som anges i 20 § är uppfyllda.



En kommun ska ta emot en behörig sökande från en annan kommun

och ett landsting ska ta emot en behörig sökande, om

hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt

28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den

sökandes utbildning.



Antagning



23 § Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå

beslutar om en sökande ska antas till utbildningen. Detta

gäller inte en sökande som avses i 19 §.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande.



Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare



Utbildningens omfattning



24 § Utbildning i svenska för invandrare ska i genomsnitt

under en fyraveckorsperiod omfatta minst 15 timmars

undervisning i veckan. Undervisningens omfattning får dock

minskas om eleven begär det och huvudmannen finner att det är

förenligt med utbildningens syfte.



Huvudmannen ska verka för att undervisningen erbjuds på tider

som är anpassade efter elevens behov. Lag (2015:482).



Samverkan med arbetslivet



25 § Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen

verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska

språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för

invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som



– arbetslivsorientering,



– validering,



– praktik, eller



– annan utbildning.



Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för

invandrare kan bedrivas under tid då eleven får ersättning

enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom, skada

eller föräldraledighet och för att utbildningen kan

kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och

sjukvården. Lag (2015:482).



26 § Utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete.

Lag (2015:482).



27 § Huvudmannen ska samråda med en berörd arbetsgivare och

den lokala arbetstagarorganisationen som arbetsgivaren är

bunden till genom kollektivavtal om en arbetstagares

deltagande i utbildningen och utbildningens förläggning.

Lag (2015:482).



Kommunens ansvar



28 § Hemkommunen är skyldig att se till att utbildning i

svenska för invandrare erbjuds dem som enligt 31 § första

stycket har rätt att delta i utbildningen.



När det gäller den som enligt 31 § andra stycket har rätt att

delta i utbildning i svenska för invandrare är det den kommun

där han eller hon stadigvarande arbetar som är skyldig att se

till att utbildningen erbjuds honom eller henne.

Lag (2015:482).



29 § Varje kommun ska aktivt verka för att nå dem i

kommunen som har rätt till utbildningen och för att motivera

dem att delta i utbildningen.



Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt

efter det att en rätt till utbildning i svenska för

invandrare inträtt. Om det inte finns särskilda skäl ska

utbildningen kunna påbörjas inom tre månader.



Varje kommun ska aktivt verka för att en nyanländ som

omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa

nyanlända invandrare kan påbörja utbildningen inom en månad

från det att den nyanlände anmält sig till utbildning i

svenska för invandrare hos kommunen. Lag (2015:482).



Studie- och yrkesvägledning



30 § Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser att

påbörja utbildning i svenska för invandrare erbjuds studie-

och yrkesvägledning. Lag (2015:482).



Rätt att delta



31 § En person har rätt att delta i utbildning i svenska för

invandrare från och med andra kalenderhalvåret det år han

eller hon fyller 16 år, om han eller hon



1. är bosatt i landet, och



2. saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket

som utbildningen syftar till att ge.



En finländsk medborgare som stadigvarande arbetar i en svensk

kommun, men är bosatt i Finland nära gränsen till Sverige och

saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som

utbildningen syftar till att ge, har från och med andra

kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år också rätt

att delta i utbildning i svenska för invandrare.

Lag (2015:482).



32 § Den som har sådana kunskaper i det danska eller norska

språket att utbildning i svenska för invandrare inte kan

anses nödvändig har inte rätt att delta i utbildningen.

Lag (2015:482).



Mottagande



33 § Huvudmannen beslutar om en person ska tas emot till

utbildning i svenska för invandrare. Lag (2015:482).



Betyg



Tillämpliga bestämmelser



34 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns

i 3 kap. 13-21 §§. Lag (2015:482).



Betygssättning



35 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter

genomfört gymnasiearbete.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om

gymnasiearbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får innebära

att betyg inte ska sättas på vissa kurser. Lag (2015:482).



36 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D, E

eller F användas. Betyg för godkända resultat betecknas med

A, B, C, D och E. Högsta betyg betecknas med A och lägsta

betyg med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F.

Lag (2015:482).



37 § Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå och i

svenska för invandrare ska grundas på en bedömning av elevens

kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i

kursplaner. Betyg på kurser i utbildning på gymnasial nivå

ska grundas på en bedömning av elevens kunskaper i

förhållande till uppställda kunskapskrav i ämnesplaner.



Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan

med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter

om kunskapskrav. Lag (2015:482).



38 § Om det finns särskilda skäl, får det vid betygssättningen

bortses från enstaka kunskapskrav eller från enstaka delar av

sådana krav. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning

eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av

tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven

ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör

säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller

myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.

Lag (2015:482).



39 § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs

kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande,

ska betyg inte sättas på kursen. Lag (2015:482).



Prövning



40 § Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal

vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla

kurser som det sätts betyg på och i gymnasiearbete. Detta

gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen eller

gymnasiearbetet. Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte

genomgå prövning i en kurs eller ett gymnasiearbete, om eleven

har fått minst betyget E på kursen eller gymnasiearbetet.



Prövning får göras bara hos en huvudman som anordnar den

aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbete,

utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.



Med prövning i en kurs avses en bedömning av kunskaper i

förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplaner eller

ämnesplaner.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar ytterligare föreskrifter om prövning.

Lag (2015:482).



41 § Prövningen ska göras av en eller flera lärare. Om

prövningen genomförs av två eller flera lärare och dessa inte

kan enas om ett betyg ska betyget sättas av rektorn.

Lag (2015:482).



Validering



42 § En elev i kommunal vuxenutbildning kan få sina kunskaper

och sin kompetens validerade. Med validering avses en process

som innebär en strukturerad bedömning, värdering och

dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens

som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.



Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med

lag och andra författningar. Lag (2015:482).



43 § Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid

en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade

skriftligt. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse

och ändring av betyg gäller även en slutförd validering.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar ytterligare föreskrifter om validering.

Lag (2015:482).



Intyg



44 § Den som genomgått en kurs i kommunal vuxenutbildning och

vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt än genom

betyg ska få ett intyg.



Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om

möjligheten att få ett intyg.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter

vissa kurser eller viss utbildning. Lag (2015:482).



45 § Rektorn utfärdar intyg.



Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av

betyg gäller även för intyg.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar ytterligare föreskrifter om intyg. Lag (2015:482).



21 kap. Särskild utbildning för vuxna



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns



– allmänna bestämmelser (2–9 §§),



– bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på

grundläggande nivå (10–12 §§),



– bestämmelser om särskild utbildning för vuxna på gymnasial

nivå (13–16 §§),



– bestämmelser om betyg (17–20 b §§),



– bestämmelser om validering (21 och 22 §§), och



– bestämmelser om intyg (23 och 24 §§). Lag (2012:109).



Allmänna bestämmelser



Övergripande mål



2 § Målet för den särskilda utbildningen för vuxna är att

vuxna med utvecklingsstörning ska stödjas och stimuleras i

sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina

kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning

i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga

utveckling.



Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov

och förutsättningar.



De som fått minst utbildning ska prioriteras.



Av 29 kap. 8 § följer att det som i denna lag sägs om

personer med utvecklingsstörning ska gälla också för vissa

andra vuxna.



Utbildningens nivåer



3 § Kommunerna ska tillhandahålla särskild utbildning för

vuxna.



Utbildningen ska tillhandahållas på grundläggande nivå och

gymnasial nivå.



Utbildningens syfte



4 § Utbildning på grundläggande nivå syftar till att ge vuxna

kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen i

grundsärskolan ska ge.



Utbildning på gymnasial nivå syftar till att ge vuxna

kunskaper på en nivå som motsvarar den som utbildningen på

nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan

ska ge.



Kurser och gymnasiesärskolepoäng



5 § Utbildningen bedrivs i form av kurser och får på gymnasial

nivå även bedrivas i form av ett gymnasiesärskolearbete.



På gymnasial nivå betecknas kursernas och

gymnasiesärskolearbetets omfattning med gymnasiesärskolepoäng.

Lag (2012:109).



5 a § För varje kurs ska det finnas en kursplan när det gäller

utbildning på grundläggande nivå. För varje ämne ska det finnas

en ämnesplan när det gäller utbildning på gymnasial nivå.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om kursplaner, ämnesplaner och

gymnasiesärskolepoäng. Sådana föreskrifter får innebära att

kursplaner eller ämnesplaner inte ska finnas eller att

gymnasiesärskolepoäng inte ska beräknas för vissa kurser.

Lag (2012:109).



Avgifter



6 § Utbildningen ska vara avgiftsfri. Det får dock förekomma

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för

eleverna.



Huvudmannen får bestämma att böcker och andra lärverktyg, som

varje elev har för eget bruk och får behålla som sin egendom,

ska anskaffas av eleverna själva eller erbjudas mot avgifter

som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader.

Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt

tillhandahållas utan kostnad för eleverna.



Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats.



Ansökan, mottagande och antagning



7 § En ansökan om att delta i utbildning ska ges in till den

sökandes hemkommun.



Om ansökan avser en utbildning som anordnas av en annan

huvudman, ska hemkommunen skyndsamt sända ansökan vidare till

den huvudmannen. Till ansökan ska fogas ett yttrande av

vilket det framgår om hemkommunen åtar sig att svara för

kostnaderna för den sökandes utbildning. Ett sådant yttrande

behövs inte om det är onödigt med hänsyn till tidigare

överenskommelse.



Den huvudman som anordnar en utbildning beslutar om den

sökande ska tas emot till utbildningen. En huvudman är

skyldig att till sin utbildning ta emot sökande som kommer

från andra kommuner, om hemkommunerna har åtagit sig att

svara för kostnaderna för deras utbildning.

Den huvudman som anordnar en utbildning på gymnasial nivå

beslutar om en sökande ska antas till utbildningen.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om urval bland mottagna sökande till

utbildning på gymnasial nivå.



Individuella studieplaner



8 § Hemkommunen ansvarar för att det upprättas en individuell

studieplan för varje elev. Planen ska innehålla uppgifter om

den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av

studierna.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om den individuella studieplanen.

Lag (2015:482).



Rätt att fullfölja utbildningen



9 § Den som har antagits till en kurs har rätt att fullfölja

kursen.



Huvudmannen får dock besluta att utbildningen på kursen ska

upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig

utbildningen eller annars inte gör tillfredsställande

framsteg.



Den vars utbildning på grundläggande nivå har upphört enligt

andra stycket ska på nytt beredas sådan utbildning, om det

finns särskilda skäl för det. Den vars utbildning på

gymnasial nivå har upphört enligt andra stycket får på nytt

beredas sådan utbildning, om det finns särskilda skäl för

det.



Utbildningen får avbrytas även enligt bestämmelserna i 5 kap.

17-20 §§.



Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå



Kommunens ansvar



10 § Hemkommunen ansvarar för att de som enligt 11 § har rätt

att delta i utbildning på grundläggande nivå och önskar det,

också får delta i sådan utbildning.



Varje kommun ska aktivt verka för att nå de vuxna i kommunen

som har rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå och

för att motivera dem att delta i sådan utbildning.



Studie- och yrkesvägledning



10 a § Hemkommunen är skyldig att se till att den som avser

att påbörja utbildning på grundläggande nivå erbjuds studie-

och yrkesvägledning. Lag (2015:482).



Rätt att delta i utbildning på grundläggande nivå



11 § En vuxen med utvecklingsstörning har rätt att delta i

utbildning på grundläggande nivå från och med andra

kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han

eller hon



1. är bosatt i landet,



2. saknar sådana kunskaper som utbildningen i grundsärskolan

syftar till att ge, och



3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att rätt enligt första stycket ska

inträda tidigare än vad som anges där.



Första stycket gäller inte intagna i kriminalvårdsanstalt. Av

24 kap. 10 § framgår att Kriminalvården ansvarar för deras

utbildning. Lag (2012:109).



Utbildning på ett annat språk än svenska



12 § Om en elev i utbildning på grundläggande nivå har

bristfälliga kunskaper i svenska språket, får utbildningen

tillhandahållas på elevens modersmål eller något annat språk

som eleven behärskar. Sådan utbildning ska kompletteras med

undervisning eller träning i svenska språket.



Särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå



Huvudmannens ansvar



13 § Varje kommun ska erbjuda utbildning på gymnasial nivå.

Kommunerna ska sträva efter att erbjuda utbildning som svarar

mot efterfrågan och behov.



14 § Varje kommun ska informera om möjligheterna till

utbildning på gymnasial nivå och aktivt verka för att de

vuxna i kommunen som är behöriga deltar i sådan utbildning.



15 § Ett landsting får efter överenskommelse med en kommun

tillhandahålla utbildning på gymnasial nivå.



Behörighet till utbildning på gymnasial nivå



16 § En vuxen med utvecklingsstörning är behörig att delta i

utbildning på gymnasial nivå från och med andra

kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 20 år, om han

eller hon



1. är bosatt i landet,



2. saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge,



3. har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen, och



4. i övrigt uppfyller föreskrivna villkor.



Behörig är också den som är yngre än vad som anges i första

stycket, men har slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller

likvärdig utbildning och uppfyller övriga behörighetsvillkor.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att behörighet enligt första stycket

ska inträda tidigare än vad som anges där.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar ytterligare föreskrifter om behörighetsvillkor.



Första och andra styckena gäller inte intagna i

kriminalvårdsanstalt. Av 24 kap. 10 § framgår att

Kriminalvården ansvarar för deras utbildning. Lag (2012:109).

Betyg



Tillämpliga bestämmelser



17 § Allmänna bestämmelser om betyg och betygssättning finns

i 3 kap. 13-21 §§.



Betygssättning



18 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs, dock inte på

kurser som motsvarar träningsskolan inom grundsärskolan. Betyg

ska även sättas efter genomfört gymnasiesärskolearbete.



Inom den del av särskild utbildning för vuxna som motsvarar

träningsskolan ska, i stället för betyg, ett intyg om att

eleven har deltagit i kursen utfärdas efter avslutad kurs.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om betygssättning och om

gymnasiesärskolearbetet i övrigt. Sådana föreskrifter får

innebära att betyg inte ska sättas på vissa kurser.

Lag (2012:109).



19 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C, D eller E

användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med

E. För den elev som inte uppnår betyget E utfärdas ett intyg

om att eleven har deltagit i kursen.



20 § Betyg på kurser i utbildning på grundläggande nivå ska

grundas på en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till

uppställda kunskapskrav i kursplaner. Betyg på kurser i

utbildning på gymnasial nivå ska grundas på en bedömning av

elevens kunskaper i förhållande till uppställda kunskapskrav i

ämnesplaner.



Kunskapskrav ska finnas för varje kurs där betyg ska sättas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om kunskapskrav. Lag (2012:109).



20 a § Om det finns särskilda skäl, får det vid

betygssättningen bortses från enstaka kunskapskrav eller från

enstaka delar av sådana krav. Med särskilda skäl avses

funktionsnedsättning eller andra liknande personliga

förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett

direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst

kunskapskrav. En utvecklingsstörning får dock bara beaktas om

det finns synnerliga skäl. De kunskapskrav som rör säkerhet och

de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters

föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. Lag (2012:109).



20 b § Om det saknas underlag för bedömning av en elevs

kunskaper i en kurs på grund av elevens bristande deltagande,

ska betyg inte sättas på kursen. Lag (2012:109).



Validering



21 § En elev i särskild utbildning för vuxna kan få sina

kunskaper och sin kompetens validerade. Med validering avses

en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering

och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och

kompetens som en person besitter oberoende av hur de

förvärvats.



Rektorn ska verka för att valideringen sker i enlighet med

lag och andra författningar.



22 § Den som får sina kunskaper och sin kompetens bedömda vid

en validering ska ha möjlighet att få dessa dokumenterade

skriftligt. Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse

och ändring av betyg gäller även en slutförd validering.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar ytterligare föreskrifter om validering.



Intyg



23 § Den som genomgått en kurs i särskild utbildning för

vuxna och vill få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt

än genom betyg ska få ett intyg. I 18 § andra stycket och 19

§ finns bestämmelser om att intyg ska utfärdas i vissa andra

fall.



Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om

möjligheten att få ett intyg.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att intyg alltid ska utfärdas efter

vissa kurser.



24 § Rektorn utfärdar intyg.



Vad som sägs i 3 kap. 19 och 20 §§ om rättelse och ändring av

betyg gäller även för intyg.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

meddelar ytterligare föreskrifter om intyg.



22 kap. Har upphävts genom lag (2015:482).



23 kap. Entreprenad och samverkan



Entreprenad



1 § Kommuner, landsting och enskilda huvudmän får enligt

bestämmelserna i detta kapitel med bibehållet huvudmannaskap

sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person, och

i fall som avses i 4 § tredje stycket med staten, om att

utföra uppgifter inom utbildning eller annan verksamhet

enligt denna lag (entreprenad).



De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan

verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i

detta kapitel gälla även vid entreprenad. Lag (2015:194).



2 § Inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet,

kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och

sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. får uppgifter

överlämnas på entreprenad. Lag (2015:482).



3 § Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan får uppgifter som inte är hänförliga till

undervisningen överlämnas på entreprenad.



4 § Inom gymnasieskolan får uppgifter som avser undervisning

i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad eller estetisk

profil överlämnas på entreprenad.



Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan får en enskild huvudman överlämna uppgifter

som avser modersmålsundervisning på entreprenad.



Inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan får uppgifter som avser fjärrundervisning

överlämnas till staten på entreprenad. Sådana uppgifter får

inte överlämnas till en enskild fysisk eller juridisk

person. Lag (2015:194).



5 § Om det finns särskilda skäl får regeringen efter ansökan

av en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman i andra

fall än som anges i 2 och 4 §§ medge att kommunen,

landstinget eller den enskilde huvudmannen får överlämna åt

någon annan att bedriva undervisning inom skolväsendet på

entreprenad.



6 § Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman

överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad,

får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen

överlämna den myndighetsutövning som hör till en lärares

undervisningsuppgift.



Kommunen eller landstinget får när det gäller kommunal

vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna överlämna

även den myndighetsutövning som hör till rektorns uppgifter.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller

överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar

myndighetsutövning. Lag (2015:482).



7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela ytterligare föreskrifter om entreprenader enligt

2 § och om sådan undervisning på entreprenad som avses i

4 och 5 §§.



Samverkan



8 § En kommun får sluta avtal med en annan kommun om att

denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom

förskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild

utbildning för vuxna eller sådan pedagogisk verksamhet som

avses i 25 kap.



En kommun får också sluta avtal med ett landsting om att

detta ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom

kommunal vuxenutbildning på grundläggande eller gymnasial

nivå eller inom särskild utbildning för vuxna. Lag (2015:482).



9 § En kommun får som huvudman överlåta ansvaret för sådana

medicinska insatser som anges i 2 kap. 25-28 §§ till ett

landsting, om kommunen och landstinget är överens om detta.

På samma sätt får ett landsting överlåta ansvaret till en

kommun.



Staten eller en enskild får som huvudman överlåta ansvaret

för de medicinska insatser som anges i 2 kap. 25-28 §§ till

en kommun eller ett landsting, om huvudmannen och kommunen

eller landstinget är överens om detta.



10 § Staten får som huvudman för sameskolan, efter avtal med

en kommun, ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom

förskolan.



24 kap. Särskilda utbildningsformer



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



– internationella skolor (2–7 §§),



– utbildning vid särskilda ungdomshem (8 och 9 §§),



– utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt (10 §),



– utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal

vuxenutbildning i svenska för invandrare (11–15 §§),



– utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller

en institution som är knuten till ett sjukhus (16–19 §§),



– utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats

(20–22 §§),



– annat sätt att fullgöra skolplikten (23–25 §§), och



– bemyndiganden (26 §).

Lag (2015:482).



Internationella skolor



Definition



2 § I denna lag avses med internationell skola en skola



1. där utbildningen inte följer en sådan läroplan som avses i

1 kap. 11 §, utan ett annat lands läroplan eller en

internationell läroplan, och



2. som i första hand riktar sig till elever som är bosatta i

Sverige för en begränsad tid. Lag (2015:802).



Internationell skola på grundskolenivå med enskild huvudman



3 § Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en internationell

skola på grundskolenivå som har en enskild huvudman, om

huvudmannen har godkänts enligt 3 a § och



1. barnet är bosatt i Sverige för en begränsad tid,



2. barnet har gått i skola utomlands under en längre tid och

vill avsluta sin utbildning i Sverige,



3. det finns grundad anledning att anta att barnet kommer att

lämna Sverige för en längre tid, eller



4. barnet har skolans undervisningsspråk som dagligt

umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna och

tillräckliga kunskaper i språket för att följa

undervisningen.



Regeringen får besluta att en sådan internationell skola som

avses i första stycket får ta emot andra barn än sådana som

avses i första stycket för att de ska fullgöra sin skolplikt

vid skolan.



Första stycket gäller inte barn som avses i 7 kap. 5 och

6 §§. Lag (2015:802).



3 a § En enskild får efter ansökan godkännas som huvudman för

en internationell skola på grundskolenivå.



För att godkännande ska lämnas krävs att det kan antas att

det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att

driva en stabil verksamhet.



Statens skolinspektion prövar frågor om godkännande.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildningen

vid en internationell skola på grundskolenivå för att ett

godkännande ska lämnas och om utbildningen vid en sådan skola

vars huvudman har fått ett godkännande. Lag (2015:802).



Internationell skola på grundskolenivå med kommunal

huvudman



4 § Ett barn får fullgöra sin skolplikt i en internationell

skola på grundskolenivå som har en kommunal huvudman, om

huvudmannen har fått ett medgivande enligt 4 a § och



1. barnet är bosatt i Sverige för en begränsad tid,



2. barnet har gått i skola utomlands under en längre tid och

vill avsluta sin utbildning i Sverige,



3. det finns grundad anledning att anta att barnet kommer att

lämna Sverige för en längre tid, eller



4. barnet har skolans undervisningsspråk som dagligt

umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna och

tillräckliga kunskaper i språket för att följa

undervisningen.



Första stycket gäller inte barn som avses i 7 kap. 5 och

6 §§. Lag (2015:802).



4 a § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en

kommun får vara huvudman för en internationell skola på

grundskolenivå, om utbildningen följer en internationell

läroplan och det finns behov av utbildningen.



Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om utbildningen vid en internationell

skola på grundskolenivå vars huvudman har fått ett medgivande

enligt första stycket. Lag (2015:802).



Bidrag för en elev i en internationell skola på

grundskolenivå



5 § Hemkommunen för en elev i en internationell skola på

grundskolenivå, vars huvudman har fått ett godkännande enligt

3 a § eller ett medgivande enligt 4 a §, ska, om inte

hemkommunen och huvudmannen är samma kommun, lämna bidrag

till huvudmannen för skolan om



1. eleven får fullgöra sin skolplikt där, eller



2. hemkommunen får statsbidrag för eleven.



Bidraget ska lämnas från och med höstterminen det år eleven

fyller sex år och bestämmas med hänsyn till skolans åtagande

och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till de egna

grundskolorna. Om en elev har ett omfattande behov av

särskilt stöd är hemkommunen inte skyldig att lämna bidrag

för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller

ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.



Om inte hemkommunen och huvudmannen för skolan har kommit

överens om något annat, ska bidraget beräknas för ett

bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.

Lag (2015:802).



5 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela



1. föreskrifter om hur hemkommunens bidrag ska bestämmas i

stället för det som anges i 5 § andra stycket, om hemkommunen

får statsbidrag för eleven, och



2. ytterligare föreskrifter om hemkommunens bidrag enligt

5 §. Lag (2015:802).



Bidrag för en elev i en internationell skola på gymnasienivå

med enskild huvudman



6 § En enskild huvudman för en internationell skola på

gymnasienivå får efter ansökan förklaras berättigad till

bidrag för elever från deras hemkommuner enligt 6 a §.



För att en förklaring om rätt till bidrag ska lämnas krävs

att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt

elevunderlag för att driva en stabil verksamhet.



Statens skolinspektion prövar frågor om förklaring om rätt

till bidrag.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan

med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter

om vad som krävs i fråga om utbildningen vid en

internationell skola på gymnasienivå för att en förklaring om

rätt till bidrag ska lämnas och om utbildningen vid en sådan

skola vars huvudman har fått en förklaring om rätt till

bidrag. Lag (2015:802).



6 a § Hemkommunen för en elev i en internationell skola på

gymnasienivå, vars huvudman har fått en förklaring enligt

6 §, ska lämna bidrag till huvudmannen för skolan om



1. eleven är folkbokförd i Sverige eller hemkommunen får

statsbidrag för eleven,



2. eleven är bosatt i Sverige för en begränsad tid eller har

andra särskilda skäl att få sin utbildning i en

internationell skola på gymnasienivå, och



3. hemkommunen var skyldig att erbjuda eleven

gymnasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen

började.



Bidraget enligt första stycket ska uppgå till det

belopp som hemkommunen och den internationella skolan kommer

överens om.



För en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska

hemkommunen, utöver vad som följer av andra stycket, lämna

ett extra bidrag. Bidraget ska motsvara huvudmannens

kostnader för det extra stödet under förutsättning att

motsvarande kostnader skulle ha uppkommit om eleven gått en

gymnasieutbildning som erbjudits av kommunen. Kommunen

behöver dock inte lämna extra bidrag om betydande

organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för

kommunen.



Om inte hemkommunen och huvudmannen har kommit överens om

något annat, ska bidraget beräknas för ett bidragsår i

sänder. Varje bidragsår börjar den 1 januari.

Lag (2015:802).



6 b § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela



1. föreskrifter om vilket belopp som elevernas hemkommuner

ska betala enligt 6 a § första stycket om kommunerna och

huvudmannen för den internationella skolan inte kommer

överens om beloppet enligt samma paragrafs andra stycke,



2. föreskrifter om hur hemkommunens bidrag ska bestämmas i

stället för det som anges i 6 a § andra och tredje styckena,

om hemkommunen får statsbidrag för eleven, och



3. ytterligare föreskrifter om hemkommunens bidrag enligt

6 a §. Lag (2015:802).



Insyn



7 § Den kommun där en internationell skola med enskild

huvudman är belägen har rätt till insyn i skolans verksamhet,

så att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt

denna lag och tillgodose allmänhetens behov av insyn.

Lag (2015:802).



Utbildning vid särskilda ungdomshem



Utbildning för skolpliktiga



8 § Under vistelse i ett sådant hem som avses i 12 § lagen

(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

(särskilt ungdomshem) ska skolpliktiga barn, som inte

lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på annat sätt, fullgöra

den genom att delta i utbildning vid hemmet.



Utbildningen ska anordnas genom försorg av huvudmannen för

hemmet. Den ska motsvara utbildningen i grundskolan eller i

förekommande fall grundsärskolan eller specialskolan. För

sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen

tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att

barnet vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver

dock inte tillämpas:



– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och



– bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

Lag (2015:176).



Utbildning för icke skolpliktiga



9 § Den som inte längre är skolpliktig och vistas i ett hem

som avses i 8 § första stycket och som inte lämpligen kan

fullgöra skolgång på annat sätt ska genom huvudmannens

försorg ges möjlighet att delta i utbildning som motsvarar

sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan eller

gymnasiesärskolan.



För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i skollagen

tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den

unge vistas i ett sådant hem. Följande bestämmelser behöver

dock inte tillämpas:



– bestämmelser om registerkontroll (2 kap. 31–33 §§), och



– bestämmelser om lokaler och utrustning (2 kap. 35 §).

Lag (2015:176).



Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt



10 § För intagna i kriminalvårdsanstalt får det anordnas

utbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning och

särskild utbildning för vuxna. För sådan utbildning ansvarar

Kriminalvården. Lag (2015:482).



Utbildning vid folkhögskola som motsvarar kommunal

vuxenutbildning i svenska för invandrare



11 § Den som har rätt att delta i kommunal vuxenutbildning i

svenska för invandrare har rätt att i stället delta i en

folkhögskolas motsvarande utbildning, om



1. folkhögskolan enligt sådana föreskrifter som har meddelats

med stöd av 29 kap. 24 § har getts rätt att sätta betyg,

anordna prövning samt utfärda betyg och intyg, och



2. folkhögskolan har förklarat sig ha för avsikt att ta emot

den sökande till utbildningen. Lag (2015:482).



12 § Vad som sägs i 20 kap. 2, 4–9, 24–27 och 32 §§ om

kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare gäller

också en folkhögskolas motsvarande utbildning som en person

är behörig att delta i enligt 14 §.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att även andra bestämmelser i lagen

ska gälla för sådan utbildning. Lag (2015:482).



13 § Den som vill delta i en folkhögskolas utbildning som

motsvarar kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare

enligt bestämmelserna i detta kapitel ska anmäla detta till

sin hemkommun. Lag (2015:482).



14 § Hemkommunen ska i samband med att den fattar ett beslut

om mottagande enligt 20 kap. 33 § förklara eleven behörig att

delta i utbildning i folkhögskola som motsvarar kommunal

vuxenutbildning i svenska för invandrare om



1. de villkor som anges i 11 § är uppfyllda, och



2. anmälan har lämnats enligt 13 §.

Lag (2015:482).



15 § En folkhögskola som till sin utbildning i svenska för

invandrare har antagit en elev som har förklarats behörig att

delta i utbildningen enligt 14 §, har rätt till ersättning

för kostnaden för elevens utbildning från elevens hemkommun.



Ersättningen ska bestämmas med hänsyn till folkhögskolans

åtagande och elevens behov och på samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen utbildning

i svenska för invandrare.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om ersättningens storlek och under

vilken tid som ersättning får lämnas.



Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller

annan motsvarande institution



Utbildning som motsvarar förskola, förskoleklass och

fritidshem



16 § Om ett barn vårdas på sjukhus eller en institution som

är knuten till ett sjukhus, ska huvudmannen för institutionen

svara för att barnet får tillfälle att delta i utbildning som

så långt det är möjligt motsvarar den som erbjuds i förskola,

förskoleklass eller fritidshem. Lag (2015:176).



Särskild undervisning



17 § För sådana elever i grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl

inte kan delta i vanligt skolarbete och som vårdas på sjukhus

eller en institution som är knuten till ett sjukhus ska

särskild undervisning anordnas på sjukhuset eller

institutionen, om det inte är obehövligt för elevens

inhämtande av kunskaper. Sådan undervisning ska så långt det

är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan

delta i.



Endast den som har legitimation som lärare får bedriva sådan

undervisning som avses i första stycket. Lag (2015:176).



18 § Särskild undervisning enligt 17 § ska inte ges en elev

om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det.



Huvudman



19 § Särskild undervisning enligt 17 § anordnas av den kommun

där institutionen är belägen. Sådan undervisning ska stå

öppen även för dem som fullgör skolplikt utanför

skolväsendet.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vad som ska gälla i stället för

första stycket i de fall där institutionen är belägen i två

eller flera kommuner.



Utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats



Särskild undervisning



20 § För sådana elever i grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och

gymnasiesärskolan som på grund av sjukdom eller liknande skäl

inte kan delta i vanligt skolarbete under längre tid men som

inte vårdas på sjukhus eller en institution som är knuten

till ett sjukhus ska särskild undervisning anordnas i hemmet

eller på annan lämplig plats. Sådan undervisning ska så långt

det är möjligt motsvara den undervisning som eleven inte kan

delta i. Lag (2015:176).



21 § Särskild undervisning enligt 20 § ska inte ges en elev

om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från det.

Särskild undervisning får ges i hemmet endast om eleven eller

elevens vårdnadshavare samtycker.



Huvudman



22 § Särskild undervisning enligt 20 § anordnas av den som är

huvudman för den utbildning som eleven annars deltar i.



Annat sätt att fullgöra skolplikten



Förutsättningar för medgivande



23 § Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra

skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag.

Medgivande ska lämnas om



1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den

utbildning som annars står barnet till buds enligt

föreskrifter i denna lag,



2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och



3. det finns synnerliga skäl.



24 § Medgivande enligt 23 § får lämnas för upp till ett år i

sänder. Under dess giltighetstid ska det prövas hur

verksamheten utfaller. Medgivandet ska återkallas, om det kan

antas att förutsättningarna enligt 23 § inte längre finns.



Ett beslut om återkallelse av ett medgivande gäller

omedelbart, om inte annat beslutas.



25 § Frågor enligt 23 och 24 §§ prövas av barnets hemkommun

eller, om barnet har sådan funktionsnedsättning som enligt 7

kap. 6 § kan vara grund för att fullgöra skolplikten i

specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyndigheten.



Bemyndigande



26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om utbildning som avses i 8–25 §§.

Lag (2015:802).



25 kap. Annan pedagogisk verksamhet



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



- pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller

fritidshem (2 §),



- öppen förskola (3 §),



- öppen fritidsverksamhet (4 §),



- omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds

(5 §),



- övergripande krav på verksamheten (6-9 §§), och



- bidrag (10-16 §§).



Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller

fritidshem



2 § Kommunen ska sträva efter att i stället för förskola

eller fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om

barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig

hänsyn till vårdnadshavarnas önskemål om verksamhetsform.



Sådan omsorg som avses i första stycket ska genom pedagogisk

verksamhet stimulera barns utveckling och lärande.



Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver

särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg som deras

speciella behov kräver. Verksamheten ska utformas så att den

förbereder barnen för fortsatt lärande.



Öppen förskola



3 § En kommun får anordna öppen förskola som komplement till

förskola och pedagogisk omsorg.



Den öppna förskolan ska erbjuda barn en pedagogisk verksamhet

i samarbete med de till barnen medföljande vuxna samtidigt

som de vuxna ges möjlighet till social gemenskap.



Öppen fritidsverksamhet



4 § Enligt 14 kap. 7 § får en huvudman under vissa

förutsättningar erbjuda öppen fritidsverksamhet i stället för

fritidshem.



Den öppna fritidsverksamheten ska genom pedagogisk verksamhet

komplettera utbildningen i grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan, sameskolan och andra särskilda

utbildningsformer i vilka skolplikt kan fullgöras.

Verksamheten ska erbjuda barnen möjlighet till utveckling och

lärande samt en meningsfull fritid och rekreation.



Omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds



5 § Kommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn

under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds i den

omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars

förvärvsarbete och familjens situation i övrigt.



Övergripande krav på verksamheten



Utgångspunkter



6 § Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska utformas med

respekt för barnets rättigheter och i överensstämmelse med

grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga

rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens

frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Den ska

förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna

och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska

samhället vilar på.



Var och en som verkar inom sådan verksamhet ska främja de

mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av

kränkande behandling. Verksamheten ska utgå från en

helhetssyn på barnet och barnets behov samt utformas så att

den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap.



Kvalitetskrav



7 § Sådan verksamhet som avses i 2-5 §§ ska bedrivas i

ändamålsenliga lokaler i grupper med en lämplig

sammansättning och storlek. För bedrivande av verksamheten

ska det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet

att barnets behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet

kan tillgodoses.



Uppföljning och utvärdering



8 § En kommun ska systematiskt följa upp och utvärdera sådan

verksamhet som avses i 2-5 §§.



Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt

kommer fram att det finns brister i sådan verksamhet som

avses i 2-5 §§ ska kommunen se till att nödvändiga åtgärder

vidtas.



Kommunen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda

klagomål mot verksamheten. Information om rutinerna ska

lämnas på lämpligt sätt.



Avgifter



9 § För plats i sådan pedagogisk omsorg som avses i 2 § och

som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt för

sådan omsorg som avses i 5 § får avgifter tas ut på det sätt

som anges i 8 kap. 16 § första stycket respektive 14 kap. 12

§.



Bidrag



Pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller

fritidshem



10 § Den kommun där en enskild bedriver sådan pedagogisk

omsorg som avses i 2 § ska efter ansökan besluta att

huvudmannen har rätt till bidrag om



1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter

som gäller för motsvarande offentlig verksamhet,



2. verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för

kommunens motsvarande verksamhet,



3. verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska

sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag

för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag

för enligt 13 § andra stycket, och



4. avgifterna inte är oskäligt höga.



Kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag

trots att villkoret i första stycket 3 inte är uppfyllt, om

det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda

karaktär.



11 § Hemkommunen ska lämna bidrag till en huvudman som har

rätt till bidrag enligt 10 § för varje barn som tas emot.

Bidraget består av ett grundbelopp enligt 12 § och i vissa

fall ett tilläggsbelopp enligt 13 §.



Hemkommunen är inte skyldig att lämna bidrag till fler än två

huvudmän för samma barn eller till mer än en huvudman för

pedagogisk omsorg för ett barn som också går i förskola. Om

barnet tagits emot i två enskilda verksamheter, eller i en

kommunal och en enskild verksamhet, är kommunen inte skyldig

att lämna ett samlat bidragsbelopp som är högre än om barnet

tagits emot i endast en kommunal verksamhet. Hemkommunen ska

bestämma hur bidraget ska fördelas mellan huvudmännen för

verksamheterna.



När barn tas emot i enskild pedagogisk omsorg där deras

vårdnadshavare arbetar får kommunen inte lämna bidrag för

fler barn till vårdnadshavaren än det antal barn till andra

som har tagits emot.



12 § Grundbeloppet ska avse ersättning för



1. omsorg och pedagogisk verksamhet,



2. pedagogiskt material och utrustning,



3. måltider,



4. administration,



5. mervärdesskatt, och



6. lokalkostnader.



Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till sin egen

pedagogiska omsorg. Om kommunen inte tillhandahåller

pedagogisk omsorg ska bidraget bestämmas efter vad som är

skäligt med hänsyn till den enskilda verksamhetens innehåll

och omfattning.



13 § Tilläggsbelopp ska lämnas för barn som har ett

omfattande behov av särskilt stöd.



Hemkommunen är inte skyldig att lämna tilläggsbelopp för ett

barn i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska

eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.



14 § Hemkommunen är bara skyldig att lämna bidrag i den

omfattning som den är skyldig att erbjuda förskola enligt 8

kap. respektive fritidshem enligt 14 kap.



Öppen fritidsverksamhet



15 § Om en enskild som har godkänts som huvudman för

fritidshem i stället erbjuder öppen fritidsverksamhet till en

elev, ska bidrag lämnas av hemkommunen, om kommunen där

verksamheten är belägen har tillförsäkrats insyn i

verksamheten, verksamheten uppfyller de krav som anges i

6 och 7 §§ och avgifterna inte är oskäligt höga.



Bidraget ska bestämmas med hänsyn till huvudmannens åtagande

och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar

vid fördelning av resurser till egen motsvarande verksamhet.

Om en elev har ett omfattande behov av särskilt stöd, behöver

kommunen inte lämna bidrag för det särskilda stödet om

betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter

uppstår för kommunen.



Övriga verksamheter



16 § En kommun får även lämna bidrag till verksamhet som

avses i 3-5 §§ och som bedrivs av enskild huvudman, om

kommunen har tillförsäkrats insyn i verksamheten,

verksamheten uppfyller de krav som anges i 6 och 7 §§ och

avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant bidrag bör bestämmas

på det sätt som anges i 12 § andra stycket.



26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell

uppföljning och utvärdering



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



– tillsyn (2–9 a §§),



– ingripanden vid tillsyn (10–18 §§),



– statlig kvalitetsgranskning (19–23 §§), och



– nationell uppföljning och utvärdering (24–28 §§).

Lag (2014:903).



Tillsyn



Definition av tillsyn



2 § Med tillsyn avses i denna lag en självständig granskning

som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som

granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra

föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om

åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver

verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.



Om det vid tillsynen av verksamheten vid en skolenhet

konstateras återkommande brister som påtagligt påverkar

förutsättningarna för elever att nå målen för utbildningen,

ska lärarresurserna vid skolenheten analyseras.

Lag (2014:903).



Tillsynens omfattning



3 § Statens skolinspektion har tillsyn över



1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan

pedagogisk verksamhet enligt denna lag,



2. utbildning som avses i 29 kap. 17 §,



3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter enligt 7 kap.

21 och 22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§ samt 29 kap. 9 §, och



4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §.



Första stycket gäller inte om tillsynen är en särskild

uppgift för en annan tillsynsmyndighet.



4 § En kommun har tillsyn över



1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt

enligt 2 kap. 7 § andra stycket, och



2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha

rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 §.



Kommunens tillsyn enligt första stycket omfattar inte tillsyn

över att bestämmelserna i 6 kap. följs.



5 § Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över

elevhemsboende vid Rh-anpassad utbildning, specialskolan och

viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs

enligt avtal med staten. Lag (2012:958).



Tillträde till lokaler och andra utrymmen



6 § En tillsynsmyndighet har för sin tillsyn rätt att på

plats granska sådan verksamhet som står under dess tillsyn.

Tillsynsmyndigheten har i den omfattning det behövs för

tillsynen rätt att få tillträde till de byggnader, lokaler

och andra utrymmen som används i verksamheten.



Uppgiftsskyldighet



7 § Den vars verksamhet står under tillsyn enligt denna lag

är skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna

upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat

material som behövs för tillsynen.



Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan

som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat

material som avser den granskade verksamheten och behövs för

tillsynen ska vara skyldig att på tillsynsmyndighetens

begäran lämna upplysningar, handlingar och annat material.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och

annat material som ska lämnas.



8 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som är

uppgiftsskyldig enligt 7 § första stycket eller enligt

föreskrifter som meddelats med stöd av 7 § andra stycket att

fullgöra sin skyldighet.



Förebyggande åtgärder



9 § Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna

råd och vägledning.



Etableringskontroll



9 a § Statens skolinspektion ska inom ramen för sin tillsyn

genomföra en kontroll av den verksamhet som en enskild

huvudman avser att bedriva (etableringskontroll), om

Skolinspektionen godkänt den enskilde som huvudman enligt 2

kap. 5 §. Etableringskontrollen ska genomföras innan

utbildningen startar. Lag (2014:903).



Ingripanden vid tillsyn



Föreläggande



10 § En tillsynsmyndighet får förelägga en huvudman som

enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina

skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som

följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller,

i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för

godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut

om föreläggande gäller omedelbart.



Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten

anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Om

en analys enligt 2 § andra stycket ger stöd för det, kan

åtgärderna omfatta förändringar i lärarresurserna.

Lag (2014:903).



Anmärkning



11 § En tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett

föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står

under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga

överträdelser av vad som gäller för verksamheten.



Avstående från ingripande



12 § En tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om



1. överträdelsen är ringa,



2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse,

eller



3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns

särskilda skäl mot ett ingripande.



Återkallelse



13 § En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande, ett

medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som

myndigheten har meddelat enligt denna lag, om



1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och



2. missförhållandet är allvarligt.



Ett godkännande eller beslut enligt första stycket får också

återkallas om



1. ett föreläggande enligt 10 § inte har följts, och



2. den enskilde vid den etableringskontroll som avses i 9 a §

inte kan visa att rimliga åtgärder har vidtagits för att få

till stånd ett samråd enligt 2 kap. 5 a §. Lag (2015:802).



14 § Ett godkännande av en enskild som huvudman inom

skolväsendet får återkallas om den enskilde inte längre

uppfyller förutsättningarna för godkännande enligt 2 kap. 6 §.



15 § Återkallelse enligt 13 § får beslutas även om rättelse

har skett vid prövningstillfället, om det kan befaras att det

på nytt kommer att uppstå sådana missförhållanden som utgör

grund för återkallelse.



16 § Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om

återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga

kraft.



Statliga åtgärder för rättelse



17 § Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet

som bedrivs av en kommun eller ett landsting besluta att

staten på kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de

åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse, om kommunen

eller landstinget



1. inte har följt ett föreläggande enligt 10 §, och



2. grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter

enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats

med stöd av lagen.



Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med

stöd av denna paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp

som staten annars skulle ha betalt ut till kommunen eller

landstinget.

Tillfälligt verksamhetsförbud



18 § Om det är sannolikt att ett beslut om återkallelse

enligt 13 § eller ett beslut om statliga åtgärder för

rättelse enligt 17 § kommer att fattas, och beslutet inte kan

avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller

elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild

anledning, får tillsynsmyndigheten förbjuda huvudmannen att

tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare.

Beslut enligt första stycket gäller omedelbart, om inte annat

beslutas och får gälla i högst sex månader.



Statlig kvalitetsgranskning



Uppdrag



19 § Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan

utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn

eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel.



Inriktningen



20 § Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller

verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra

riktlinjer.



Tillträde till lokaler och andra utrymmen



21 § Statens skolinspektion har för kvalitetsgranskningen

rätt att på plats granska sådan verksamhet som ska granskas.

Skolinspektionen har i den omfattning det behövs för

kvalitetsgranskningen rätt till tillträde till de byggnader,

lokaler och andra utrymmen som används i verksamheten.



Uppgiftsskyldighet



22 § Den vars verksamhet granskas ska på begäran av Statens

skolinspektion lämna de upplysningar och tillhandahålla de

handlingar och övrigt material som behövs för granskningen.



Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan

som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat

material som avser den granskade verksamheten och behövs för

granskningen ska vara skyldig att på begäran av

Skolinspektionen lämna upplysningar, handlingar och annat

material.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vilka upplysningar, handlingar och

annat material som ska lämnas.



23 § Statens skolinspektion får förelägga den som är

uppgiftsskyldig enligt 22 § första stycket eller enligt

föreskrifter som meddelats med stöd av 22 § andra stycket att

fullgöra sin skyldighet.



Nationell uppföljning och utvärdering



Uppdrag



24 § Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och

utvärdera



1. skolväsendet,



2. övriga utbildningar och verksamheter som står under

Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och



3. annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som

anordnas av en enskild.



Uppgiftsskyldighet



25 § En huvudman för utbildning eller annan verksamhet som är

föremål för nationell uppföljning och utvärdering ska till

Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamheten och

sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljningen och

utvärderingen.



Regeringen får meddela föreskrifter om att även någon annan

som kan lämna upplysningar eller innehar handlingar och annat

material som avser verksamheten och behövs för uppföljningen

och utvärderingen ska vara skyldig att på begäran av

Skolverket lämna uppgifter om verksamheten.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vilka uppgifter och vilken

verksamhetsredovisning som ska lämnas.



26 § Statens skolverk får förelägga den som är

uppgiftsskyldig enligt 25 § första stycket eller enligt

föreskrifter som meddelats med stöd av 25 § andra stycket att

fullgöra sin skyldighet.



Vite



27 § Ett föreläggande enligt detta kapitel får förenas med

vite.



Statens skolinspektion ska förena ett föreläggande som avses

i 10 § med vite om föreläggandet avser en eller flera brister

som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att

nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är

obehövligt.



Om det finns anledning att anta att en person som är föremål

för ett föreläggande har begått en gärning som kan föranleda

straff eller en straffliknande sanktion, får han eller hon

inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har

samband med den gärningen. Lag (2014:903).



Bevarande av elevlösningar av nationella prov



28 § Huvudmannen för en fristående skola som genomför

nationella prov ska bevara elevlösningar av de nationella

proven.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheten enligt första

stycket. Lag (2012:120).



27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas

ansvarsnämnd



Skolväsendets överklagandenämnd



1 § För prövning av överklaganden av vissa beslut på

skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd,

Skolväsendets överklagandenämnd.

Sammansättning



2 § Nämnden ska bestå av en ordförande och fem andra

ledamöter, av vilka en ska vara ersättare för ordföranden.

Ordföranden och ersättaren för ordföranden ska vara eller ha

varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska ha särskild

sakkunskap både vad gäller barns och elevers förhållanden och

behov och vad gäller skolverksamheten i övrigt.



Det ska finnas högst två ersättare för de övriga ledamöterna.



3 § Ledamöterna i nämnden och deras ersättare utses av

regeringen för en period om minst tre år.



Lärarnas ansvarsnämnd



4 § Lärarnas ansvarsnämnd prövar efter anmälan av Statens

skolinspektion frågor om lärares och förskollärares fortsatta

rätt att inneha legitimation och om varning ska meddelas.



Nämnden prövar dessutom efter ansökan



1. av en legitimerad om hans eller hennes legitimation ska

återkallas, och



2. av en tidigare legitimerad om en ny legitimation ska

meddelas.



Vid en prövning av en ansökan enligt andra stycket 2 ska en

ny legitimation meddelas om kraven i 2 kap. 16 § är

uppfyllda. Lag (2014:417).



Sammansättning



5 § Lärarnas ansvarsnämnd består av en ordförande och åtta

andra ledamöter. De utses av regeringen för tre år. Ordföranden

ska vara eller ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter ska

ha särskild sakkunskap om och praktisk erfarenhet av skol-

eller förskoleverksamhet och lärares eller förskollärares

uppdrag.



För ordföranden ska för samma tid utses en eller flera

ställföreträdare. En sådan ställföreträdare ska vara eller ha

varit ordinarie domare. För varje annan ledamot ska det finnas

ett tillräckligt antal ersättare som ska utses för samma tid

som ledamoten. Lag (2011:189).



Beslutförhet



6 § Lärarnas ansvarsnämnd är beslutför med ordföranden och

minst sex andra ledamöter. Till sammanträde med nämnden ska

samtliga ledamöter kallas. Om en ledamot anmäler förhinder, ska

en ersättare kallas.



I fråga om omröstning i ansvarsnämnden ska bestämmelserna i

29 kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast

lagfarna ledamöter tillämpas. Ordföranden ska säga sin mening

först. Lag (2011:189).



Beslut av ordföranden



7 § /Upphör att gälla U:2016-04-15/

Ordföranden får ensam fatta beslut



1. som inte innefattar slutligt avgörande i sak, dock inte

beslut om föreläggande att genomgå läkarundersökning enligt

27 kap. 13 §,



2. om återkallelse på egen begäran av legitimation, eller



3. om återkallelse av legitimation när den legitimerade inte

följt föreläggande om läkarundersökning.

Ärenden som har avgjorts enligt första stycket ska anmälas vid

nästa sammanträde med nämnden. Lag (2011:189).



7 § /Träder i kraft I:2016-04-15/

Ordföranden får ensam fatta beslut



1. som inte innefattar slutligt avgörande i sak, dock inte

beslut om föreläggande att genomgå läkarundersökning enligt

27 kap. 13 §,



2. om återkallelse på egen begäran av legitimation,



3. om återkallelse av legitimation när den legitimerade inte

följt föreläggande om läkarundersökning, eller



4. om underrättelse enligt 2 kap. 24 §.



Ärenden som har avgjorts enligt första stycket ska anmälas

vid nästa sammanträde med nämnden. Lag (2016:151).



Anmälan och ansökan



8 § En anmälan eller ansökan till Lärarnas ansvarsnämnd ska

göras skriftligen och innehålla uppgifter om

1. vem anmälan eller ansökan avser och uppgifter om yrke,

adress och arbetsplats,



2. vad som yrkas i ärendet, och



3. de omständigheter som åberopas till stöd för anmälan eller

ansökan.



Om en part företräds av ombud ska fullmakt ges in.

Lag (2011:189).



9 § Är en anmälan eller ansökan så ofullständig att den inte

kan läggas till grund för en prövning i sak, ska Lärarnas

ansvarsnämnd förelägga anmälaren eller den sökande att inom en

viss tid komma in med kompletterande uppgifter. Av

föreläggandet ska det framgå att ärendet annars inte tas upp

till prövning. Lag (2011:189).



Svaromål



10 § Anmälan och, i förekommande fall, bifogade handlingar ska

snarast överlämnas till den lärare eller förskollärare som

anmälan avser. Mottagaren ska föreläggas att svara inom en viss

tid.



En sådan underrättelse behövs inte om det är uppenbart att

anmälan inte kan bifallas eller att underrättelsen är onödig.

Lag (2011:189).



11 § Den som förelagts att svara ska göra det skriftligen, om

inte Lärarnas ansvarsnämnd bestämmer att svaret får lämnas vid

en muntlig förhandling.



Av svaret ska det framgå om den svarande godtar eller motsätter

sig den åtgärd som sätts i fråga. I det senare fallet bör den

svarande ange skälen för sin inställning och de omständigheter

som åberopas. Lag (2011:189).



Skriftligt förfarande



12 § Förfarandet vid Lärarnas ansvarsnämnd är skriftligt om

inte annat följer av 16 §. Lag (2011:189).



Läkarundersökning



13 § Lärarnas ansvarsnämnd får förelägga den legitimerade,

eller den som söker om legitimation, att genomgå viss

läkarundersökning om det behövs för att utröna dennes

lämplighet att bedriva undervisning. Lag (2011:189).



Inhämtande av yttrande



14 § Om en fråga kräver särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden

inhämta yttrande från myndigheter och andra med sådan särskild

sakkunskap.



I fråga om sakkunniga gäller 40 kap. 2-7 och 12 §§

rättegångsbalken i tillämpliga delar.



De som är skyldiga att lämna yttrande har rätt till ersättning

för sitt utlåtande endast om det är särskilt föreskrivet.



Andra sakkunniga har rätt till ersättning av allmänna medel för

sitt uppdrag. Nämnden får bevilja förskott på sådan ersättning.

Lag (2011:189).

Jäv



15 § I fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i Lärarnas

ansvarsnämnd ska bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om

jäv mot domare tillämpas. Lag (2011:189).



Gemensamma bestämmelser



Muntlig förhandling



16 § Skolväsendets överklagandenämnd och Lärarnas ansvarsnämnd

ska hålla muntlig förhandling om en enskild part begär det,

förhandlingen inte är obehövlig och inte särskilda skäl talar

mot att förhandlingen hålls.



Till muntlig förhandling ska den som är part kallas. Av

kallelsen ska framgå att nämnden kan handlägga och avgöra

ärendet även om en part uteblir från förhandlingen.

Lag (2011:189).



17 § Muntlig förhandling ska vara offentlig.



Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas

någon uppgift för vilken sekretess gäller enligt offentlighets-

och sekretesslagen (2009:400), får ordföranden vid

förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda

dörrar. Lag (2011:189).



18 § En enskild part, som inställt sig till muntlig

förhandling, får tillerkännas ersättning av allmänna medel för

kostnad för resa och uppehälle, om nämnden finner att parten

skäligen bör ersättas för sin inställelse. Nämnden får bevilja

förskott på ersättningen.



Regeringen meddelar närmare föreskrifter om ersättning och

förskott. Lag (2011:189).



28 kap. Överklagande



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



- överklagande hos allmän förvaltningsdomstol (2-11 §§),



- överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd

(12-17 §§), och



- överklagandeförbud (18 §).



Överklagande hos allmän förvaltningsdomstol



Beslut av Statens skolinspektion



2 § Beslut av Statens skolinspektion får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol i fråga om



1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 24 kap. 3 a § eller

återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller

14 §,



2. medgivande enligt 24 kap. 4 a § eller återkallelse av

sådant medgivande enligt 26 kap. 13 §,



3. förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 6 § eller

återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,



4. statliga åtgärder för rättelse enligt 26 kap. 17 §,



5. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller



6. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

Lag (2015:802).



Beslut av Statens skolverk



3 § Beslut av Statens skolverk får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol om beslutet gäller



1. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §,



2. avslag på en ansökan om lärar- eller

förskollärarlegitimation enligt 2 kap. 16 § eller enligt

föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § första

stycket, eller



3. avslag på en ansökan om komplettering av legitimation

enligt 2 kap. 16 §. Lag (2014:417).



Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd



4 § Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol.



Lärarnas ansvarsnämnds beslut får överklagas endast av



1. Statens skolinspektion för att tillvarata allmänna

intressen, och



2. den lärare eller förskollärare som beslutet riktar sig mot.



Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd som inte innebär att ett ärende

avgörs, får överklagas endast i samband med överklagande av det

slutliga beslutet i ärendet. Ett beslut som inte är slutligt

får dock överklagas särskilt när nämnden



1. ogillat en invändning om jäv mot en ledamot av nämnden eller

en invändning om att det finns hinder mot prövningen,



2. avvisat ett ombud eller ett biträde,



3. förelagt någon att genomgå läkarundersökning, eller



4. förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet.



Statens skolinspektion ska vara motpart till den lärare eller

förskollärare som överklagat Lärarnas ansvarsnämnds eller en

domstols slutliga beslut enligt denna lag.



Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd gäller omedelbart om inte annat

anges i beslutet. Lag (2011:189).



Beslut av en kommun eller ett landsting



5 § Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos

allmän förvaltningsdomstol i fråga om



1. godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant

godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,



2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11

kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 eller 35 §

eller 19 kap. 45 §,



3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,



4. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina

skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,



5. skolskjuts enligt 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 §

första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 §

första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 §

första stycket,



6. ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller

18 kap. 32 § första stycket,



7. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller

återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,



8. rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller

återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,



9. bidrag enligt 25 kap. 11 §,



10. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller



11. vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §. Lag (2012:109).



Beslut av en enskild huvudman



6 § Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol i fråga om avstängning enligt 5 kap.

17 eller 19 §. Den enskilde huvudmannen ska vara den

enskildes motpart.



Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten



7 § Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får

överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om



1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina

skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,



2. kostnadsfria resor enligt 12 kap. 25 § första stycket,

eller



3. medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller

återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller

24 §.



Beslut av Sameskolstyrelsen



8 § Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol i fråga om



1. föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina

skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, eller



2. kostnadsfria resor enligt 13 kap. 23 § första stycket.

Lag (2013:298).



Beslut av en rektor



9 § Beslut av en rektor får överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol i fråga om



1. avstängning av en elev enligt 5 kap. 14 §, 17 § tredje

stycket eller 19 § tredje stycket, och



2. befrielse från skyldighet att delta i obligatoriska inslag

i undervisningen enligt 7 kap. 19 §.



Om det överklagade beslutet har fattats av en rektor i en

fristående skola ska den enskilde huvudmannen vara den

enskildes motpart.



Prövningstillstånd



10 § Prövningstillstånd krävs vid överklagande till

kammarrätten av beslut enligt 2-9 §§.



Motpart i vissa fall



11 § När en kommun överklagar ett beslut om godkännande av

enskild som huvudman för utbildning enligt 2 kap. 5 § är

förutom den enskilde även Statens skolinspektion motpart till

kommunen hos allmän förvaltningsdomstol.



Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd



Beslut av en kommun eller ett landsting



12 § Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas

hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om



1. barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller

tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap.

5 b §,



2. uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,



3. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller

skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,



4. mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap.

13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,



5. åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev

som inte bor hemma,



6. placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavare

önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra

stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,



7. mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande

enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i

gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande

enligt 17 a kap. 18 § eller mottagande i första hand enligt

19 kap. 29 § första stycket,



8. tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt

18 kap. 5 eller 7 §,



9. mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap.

13 §, 14 § andra stycket, 22 § eller 33 § eller till särskild

utbildning för vuxna enligt 21 kap. 7 § tredje stycket,



10. upphörande av utbildningen för en elev i kommunal

vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket eller i

särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § andra

stycket,



11. att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20

kap. 9 § tredje eller fjärde stycket eller särskild

utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § tredje stycket,



12. åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 §

tredje stycket, eller



13. rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som

avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.



Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får

överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

Lag (2015:482).



Beslut av en enskild huvudman



13 § Beslut av en enskild huvudman får överklagas hos

Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om



1. mottagande enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap.

14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som

utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 §

eller mottagande enligt 19 kap. 29 § första stycket,

eller



2. rätt till utbildning eller annan verksamhet för

någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.



Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av

den sökande. Lag (2014:530).



Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten



14 § Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten får

överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om



1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,



2. skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller

skolpliktens upphörande enligt 7 kap. 14 §,



3. åtgärder enligt 12 kap. 25 § andra stycket för en elev som

inte bor hemma, eller



4. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 §

andra stycket 3.



Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av

barnet.



Beslut av Sameskolstyrelsen



15 § Beslut av Sameskolstyrelsen får överklagas hos

Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om



1. barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,



2. åtgärder enligt 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som

inte bor hemma, eller



3. rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 §

andra stycket 3.



Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av

barnet. Lag (2013:298).



Beslut av en rektor



16 § Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd i fråga om



1. åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9 §,



2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller

enskilt enligt 3 kap. 11 §, eller



3. anpassad studiegång enligt 3 kap. 12 §.



Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska

nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade

beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om

det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.



Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 §



17 § Beslut av den nämnd som avses i 15 kap. 38 § i fråga som

avses i samma paragraf får överklagas hos Skolväsendets

överklagandenämnd. Beslutet får överklagas endast av den som

har begärt utbildningen. Ett beslut om placering vid en viss

skolenhet får dock inte överklagas.



Överklagandeförbud



18 § Andra beslut enligt denna lag än som anges i detta

kapitel får överklagas bara om överklagande får ske enligt 10

kap. kommunallagen (1991:900). Ett beslut i fråga om

antagning till utbildning får dock inte överklagas.



Beslut av Skolväsendets överklagandenämnd med anledning av

ett överklagande dit får inte överklagas.



29 kap. Övriga bestämmelser



Kapitlets innehåll



1 § I detta kapitel finns bestämmelser om



– bosättning (2–5 §§),



– hemkommun och hemlandsting (6 §),



– utlandssvenska elever (7 §),



– personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §),



– kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (9 §),



– handläggning (10 och 11 §§),



– talerätt (12 §),



– samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §),



– tystnadsplikt (14 §),



– International Baccalaureate (17 §),



– överlämnande av betygshandlingar (18 §),



– informationsskyldighet (19 §),



– uppgiftsskyldighet (19 a §), och



– övriga bemyndiganden (20–29 §§).

Lag (2015:73).



Bosättning



2 § Med bosatt i landet avses i denna lag den som ska vara

folkbokförd här enligt folkbokföringslagen (1991:481).



Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses

även den som inte är folkbokförd här men som



1. omfattas av 1 § första eller tredje stycket lagen

(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.,



2. vistas här med stöd av tidsbegränsat uppehållstillstånd

enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716),



3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt

denna lag till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan

Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och

Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer,



4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande

makts beskickning eller lönade konsulat eller dess betjäning

eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall och som inte omfattas av 3, eller



5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller

författning.



Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot

någon som avses i andra stycket 1 ska denne fortfarande anses

vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller

hon lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller

sig undan så att beslutet inte kan verkställas ska personen

dock anses som bosatt i Sverige på den grund som anges i

andra stycket 5.



Begränsningar i rätten till utbildning för dem som avses i

andra stycket följer av 3 §. Lag (2013:298).



3 § De personer som avses i 2 § andra stycket 1 och 2 har

rätt till utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola

endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år.

De har inte rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning,

särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för

invandrare.



De personer som avses i 2 § andra stycket 4 har endast rätt

till utbildning i grundskola, grundsärskola, specialskola och

sameskola.



De personer som avses i 2 § andra stycket 5 har endast rätt

till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

specialskola, sameskola och, om de påbörjar utbildningen

innan de fyllt 18 år, gymnasieskola och gymnasiesärskola.

Lag (2013:298).



4 § Bestämmelsen i 9 kap. 4 § andra stycket gäller inte i

fråga om vårdnadshavare för barn som avses i 2 § andra

stycket 5. Lag (2013:298).



5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om deltagande i verksamhet enligt

denna lag för personer som inte anses som bosatta i Sverige

eller som inte har rätt till utbildning enligt 3 §.



Hemkommun och hemlandsting



6 § Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som

personen är folkbokförd i.



För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här

avses med hemkommun den kommun som han eller hon

stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar

stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för

tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som är

kvarskriven i en kommun enligt 16 § folkbokföringslagen

(1991:481).



Med hemlandsting avses det landsting som hemkommunen hör

till.



Utlandssvenska elever



7 § Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars

vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka

minst en är svensk medborgare.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att också annan ska anses som

utlandssvensk elev.



Personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning



8 § Det som i denna lag sägs om personer med

utvecklingsstörning gäller även dem som har fått en betydande

och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning på grund

av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig

sjukdom.



Personer med autism eller autismliknande tillstånd ska vid

tillämpningen av denna lag jämställas med personer med

utvecklingsstörning endast om de också har en

utvecklingsstörning eller en sådan funktionsnedsättning som

avses i första stycket.



I lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

funktionshindrade finns bestämmelser om vissa andra särskilda

insatser än utbildning.



Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar



9 § En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad

om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har

fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte

genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program

i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande

utbildning (aktivitetsansvar).



Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda

de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder.

Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den

enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen

ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt.



Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas

av ansvaret enligt första stycket.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling

av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska

kunna fullgöra sina skyldigheter enligt andra och tredje

styckena. Lag (2014:1002).



Handläggning



10 § I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild

enligt denna lag hos en kommun, ett landsting eller en

enskild huvudman ska följande bestämmelser i

förvaltningslagen (1986:223) tillämpas:



- 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig

muntligen,



- 15 § om anteckning av uppgifter,



- 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,



- 20 § om motivering av beslut,



- 21 § om underrättelse av beslut, och



- 26 § om rättelse av skrivfel eller liknande.



I sådana ärenden hos en enskild huvudman ska också 11 och

12 §§ förvaltningslagen tillämpas.



Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock

inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om

plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag.



Det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning.



11 § I ärenden där beslut får överklagas enligt 28 kap. ska

utöver vad som följer av 10 § också 23-25 och 30 §§

förvaltningslagen (1986:223) tillämpas.



Talerätt



12 § Den som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin

talan i mål och ärenden enligt denna lag.



Denna rätt gäller också ansökan till gymnasieskolan,

gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild

utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för

invandrare och överklagande av beslut i fråga om sådan

utbildning även om den sökande eller den klagande inte har

uppnått 16 års ålder.



Samverkan och anmälan till socialnämnden



13 § Huvudmannen för verksamhet som avses i denna lag och den

som är anställd i sådan verksamhet, ska på socialnämndens

initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar

att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och

andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller

de begränsningar som följer av 14 § och offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).



Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att

ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 §

socialtjänstlagen (2001:453).



Tystnadsplikt



14 § Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven

förskola, enskilt bedrivet fritidshem eller enskilt bedriven

förskoleklass eller inom sådan enskilt bedriven verksamhet

som avses i 25 kap., får inte obehörigen röja vad han eller

hon därvid har fått veta om enskildas personliga

förhållanden.



Den som är eller har varit verksam inom annan enskilt

bedriven verksamhet enligt denna lag än som avses i första

stycket får inte obehörigen röja vad han eller hon i sådan

elevhälsoverksamhet som avser psykologisk, psykosocial eller

specialpedagogisk insats eller i särskild elevstödjande

verksamhet i övrigt har fått veta om någons personliga

förhållanden. Han eller hon får inte heller obehörigen röja

uppgifter i ett ärende om tillrättaförande av en elev eller

om skiljande av en elev från vidare studier.



För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).



15 § Har upphävts genom lag (2015:73).



16 § Har upphävts genom lag (2015:73).



International Baccalaureate



17 § En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för

kostnader för elevens utbildning till anordnare av utbildning

som leder fram till International Baccalaureate (IB).

Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever

som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning

vid den tidpunkt då IB-utbildningen påbörjades och endast om

utbildningsanordnarens avgifter till International

Baccalaureate Office betalas av staten.



Om parterna inte kommer överens om annat ska ersättning

betalas med ett belopp som Statens skolverk beslutar.



Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs

utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.



Första och andra styckena gäller inte utbildning som anordnas

av internationella skolor på gymnasienivå vars huvudmän har

förklarats berättigade till bidrag enligt 24 kap. 6 §. För

sådana skolor finns särskilda bestämmelser om bidrag för

IB-utbildning i 24 kap. 6 a §. Lag (2015:802).



Överlämnande av betygshandlingar



18 § Huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts ska

lämna över elevernas slutbetyg eller de betygsdokument som

eleven får efter fullföljd gymnasieutbildning till den kommun

där skolan är belägen.



Informationsskyldighet



19 § Kommunen ska informera vårdnadshavare och elever om

utbildning i förskolor, förskoleklasser, grundskolor,

grundsärskolor, fritidshem, gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor och om sådan pedagogisk verksamhet som

avses i 25 kap. och som erbjuds i eller av kommunen. Kommunen

ska också informera om sådana riksrekryterande utbildningar

som avses i 16 kap. 45 § och 19 kap. 37 § och om motsvarande

utbildningar vid fristående skolor. Informationen ska

utformas enligt 6 kap. 8 a § andra stycket kommunallagen

(1991:900).



Kommunen ska även informera om möjligheten för enskilda att

bedriva förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk

verksamhet som avses i 25 kap. med bidrag från hemkommunen

enligt 8 kap. 21 §, 14 kap. 15 § samt 25 kap. 11 och 15 §§.

Lag (2014:903).



Uppgiftsskyldighet



19 a § En huvudman för förskoleklass, grundskola,

grundsärskola, gymnasieskola eller gymnasiesärskola ska till

Statens skolverk lämna sådana uppgifter om verksamhetens

organisation och ekonomiska förhållanden som behövs för

allmänhetens insyn.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

Lag (2014:903).



Övriga bemyndiganden



20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om att ledamöter eller andra

företrädare i organ för samverkan eller annan liknande

verksamhet inom skolväsendet utses och entledigas av

enskilda.



21 § Regeringen får meddela föreskrifter om möjlighet att

låta enskilda och andra svara för enstaka inslag i verksamhet

med offentlig huvudman inom skolväsendet.



När det gäller utbildning i form av ett introduktionsprogram

inom gymnasieskolan och ett individuellt program inom

gymnasiesärskolan får regeringen meddela föreskrifter om att

enskilda och andra får anordna mer av utbildningen än som

följer av första stycket.



För medverkan av någon annan än en huvudman inom skolväsendet

får föreskrifter som meddelats enligt första och andra

styckena avvika från bestämmelserna i 2 kap. 15-22 och 30 §§

och 34 § första stycket.



22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om möjligheter att inom skolväsendet

bedriva utbildning, som bygger på samverkan mellan olika

skolformer inom skolväsendet eller mellan en sådan skolform

och någon annan utbildningsform. I sådana föreskrifter får

undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.



22 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter om fjärrundervisning.

Lag (2015:194).



23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom

skolväsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från

organisatoriska bestämmelser i denna lag.



Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag

för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning

i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella

program eller introduktionsprogram.



24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får, utöver vad som i övrigt följer av denna lag, meddela

föreskrifter om



1. att enskilda får sätta betyg, anordna prövning samt utfärda

betyg, gymnasieexamen och intyg enligt de bestämmelser som

gäller för skolväsendet,



2. att en myndighet i enskilda fall får besluta i sådana frågor

som avses i 1, och



3. ytterligare villkor för att enskilda i sådana fall som avses

i 1 och 2 ska få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda

betyg, gymnasieexamen och intyg. Lag (2012:109).



25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om skyldighet för en enskild

huvudman att lämna uppgifter om kommande verksamhet och

ekonomisk redovisning över verksamheten.



26 § Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om

bestämmandet av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 §, 9

kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap.

52 §, 17 kap. 31 §, 19 kap. 45 § och 25 kap. 11 § är skyldiga

att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och

enskilt bedriven pedagogisk omsorg.



Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun eller ett

landsting att lämna uppgifter om verksamheten som behövs för

beslut om bidrag till fristående förskolor och fristående

skolor samt hur bidrag till en fristående förskola eller

fristående skola eller annan enskild verksamhet har beräknats.

Lag (2012:109).



27 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om det belopp som kommunen ska betala

i stället för vad som anges i 8 kap. 21–23 §§, 9 kap. 19–21 §§,

10 kap. 37–39 §§, 11 kap. 36–38 §§, 16 kap. 52–55 §§, 17 kap.

31–34 §§ och 19 kap. 45–47 §§, när bidraget avser en elev som

ges utbildning till följd av 2 och 3 §§ eller med stöd av

föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 §.

Lag (2012:109).



28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

får meddela föreskrifter om skyldighet att delta i nationella

prov.



28 a § /Träder i kraft I:2016-07-01/

Regeringen eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän

att använda bedömningsstöd i årskurs 1 i grundskolan,

grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Lag (2015:798).



29 § Vid extraordinära händelser i fredstid som har betydande

inverkan på möjligheterna att under viss tid erbjuda

utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag, får

regeringen meddela de föreskrifter som behövs för att

tillförsäkra barn och elever den utbildning och annan

verksamhet de har rätt till enligt denna lag. I sådana

föreskrifter får undantag göras från bestämmelser om

utbildningens utformning, omfattning och förläggning.

Föreskrifterna ska vara tidsbegränsade.



Övergångsbestämmelser



2010:800



Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen

(2010:801) om införande av skollagen (2010:800).



2010:877



Denna lag träder i kraft den 1 december 2010 och ska

tillämpas på ut- bildning från och med den 1 juli 2012.



2010:1997



Denna lag träder i kraft den 1 februari 2011. Bestämmelserna i

15 kap. 22 § första stycket tillämpas på utbildning som

påbörjas efter den 1 juli 2011.



2010:2022



Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas första

gången på utbildning från och med höstterminen 2012.



2011:189



1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. Lag (2012:493).



2. Bestämmelserna i 2 kap. 17, 18 och 22 §§ i sina nya

lydelser tillämpas från och med den 1 juli 2012. För tid

dessförinnan gäller dessa bestämmelser i deras äldre lydelse.

Lag (2012:493).



3. Bestämmelserna i 2 kap. 13, 15 och 20 §§ samt 3 kap. 16 § i

sina nya lydelser tillämpas från och med den 1 december 2013.

För tid dessförinnan gäller dessa bestämmelser i deras äldre

lydelse. Lag (2012:493).



4. Bestämmelserna i 2 kap. 15 § i den äldre lydelse som enligt

3 gäller till och med den 30 november 2013 är dock tillämpliga

endast om ansökan om behörighetsbeviset har kommit in till

Högskoleverket före den 1 juli 2011. Lag (2012:493).



5. Trots vad som anges i 3 gäller 2 kap. 15 § i sin äldre

lydelse även för tid efter den 30 november 2013 för

handläggning av ärenden som avses i 4. Efter den 31 december

2012 handläggs sådana ärenden av Universitets- och

högskolerådet. Lag (2012:919).



6. Bestämmelsen i 2 kap. 16 § i sin äldre lydelse gäller

fortfarande till dess att ärenden som avses i 4 har avgjorts.

Lag (2012:493).



7. Bestämmelsen i 28 kap. 4 § i sin äldre lydelse gäller

fortfarande för överklagande av beslut i ärenden som avses i

4. Lag (2012:493).



8. Vid tillämpningen av 2 kap. 20 § i sin äldre lydelse

jämställs legitimation med behörighetsbevis. Lag (2012:493).



9. Trots vad som anges i 2 kap. 20 § i sin äldre lydelse får

den som inte uppfyller kraven i första stycket samma paragraf

anställas som lärare i skolväsendet utan tidsbegränsning, om

han eller hon ska undervisa på individuella kurser eller

orienteringskurser i kommunal vuxenutbildning. Detta gäller

dock bara om



a) det saknas sökande som har utbildning som är avsedd för

undervisning på den aktuella kursen,



b) den sökande har tillräcklig kompetens för att undervisa på

den aktuella kursen, och



c) det finns skäl att anta att den sökande är lämplig att

bedriva undervisningen. Lag (2012:493).



2011:876



1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.



2. Bestämmelsen i 11 kap. 23 a § ska tillämpas vid

betygssättning i årskurs 8 från och med höstterminen 2011 och

i övrigt från och med höstterminen 2012.



3. Bestämmelserna i 10 kap. 21 §, 12 kap. 21 § och 13 kap.

21 a § ska tilllämpas från och med höstterminen 2012.



2012:109



1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2012 och tillämpas på

utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013.



2. De nya bestämmelserna i 29 kap. 24 § tillämpas dock för tid

från och med den 1 juli 2011. De nya bestämmelserna i 20 kap.

6, 27, 28 och 30 §§ samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ ska dock

tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2012.



3. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för utbildning

som har påbörjats före den 1 juli 2011 i fråga om 29 kap. 24 §

och före den 1 juli 2012 i fråga om 20 kap. 6, 27, 28 och 30 §§

samt 22 kap. 21, 22 och 24 §§ och i övrigt för utbildning som

har påbörjats före den 1 juli 2013, om inte annat följer av 4

eller av föreskrifter som har meddelats med stöd av 5.



4. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013 ska

dock de nya bestämmelserna i 18 kap. 32 § tillämpas från och

med den 1 juli 2013.



5. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om att elever som har påbörjat sin

utbildning före den 1 juli 2013 och som fullföljer denna senare

än fem år från det att den påbörjades, ska fullfölja

utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning

som har påbörjats efter den 30 juni 2013.



2012:493



Denna lag träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 3 kap.

16 § och i övrigt den 30 juni 2012.



2013:248



1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013 och tillämpas

första gången höstterminen 2013 för elever som påbörjar

årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och

sameskolan.



2. För elever i grundskolan som höstterminen 2013 påbörjar

årskurs 2 respektive årskurs 3 gäller följande:



– den totala undervisningstiden ska vara minst 6 745 timmar

respektive 6 705 timmar,



– undervisningstiden i matematik ska vara minst 980 timmar

respektive 940 timmar, och



– undervisningstiden i matematik samt antalet timmar i

timplanen för svenska eller svenska som andraspråk och

engelska får inte minskas vid skolans val.



3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar

årskurs 2 respektive 3 ska den totala undervisningstiden vara

minst 6 745 timmar respektive 6 705 timmar. Detta gäller inte

elever i träningsskolan.



4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar

årskurs 2, 3 respektive 4 ska den totala undervisningstiden

vara minst 7 935 timmar, 7 905 timmar respektive 7 875

timmar.



5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar

årskurs 2 respektive 3 ska den totala undervisningstiden vara

minst 4 280 timmar respektive 4 240 timmar.



6. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för elever som

höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en högre årskurs i

grundskolan, grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs 5

eller en högre årskurs i specialskolan.



2013:298



1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.



2. Bestämmelserna i 28 kap. 8 och 15 §§ i sina nya lydelser

tillämpas för tid från och med den 1 juli 2011.



2013:530



1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.



2. De upphävda bestämmelserna i 2 kap. 24 § första, andra och

fjärde styckena gäller fortfarande för ansökningar som har

getts in till Statens skolverk före ikraftträdandet.



3. Bestämmelsen i 28 kap. 3 § i sin äldre lydelse gäller

fortfarande för ansökningar som har getts in till Statens

skolverk före ikraftträdandet.



2013:823



Denna lag träder i kraft den 1 december 2013 i fråga om 2

kap. 13, 15, 16, 16 b, 17 och 20 §§ och 28 kap. 3 § samt i

övrigt den 2 december 2013.



2014:458



Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014 i fråga om 2 kap. 1,

8 a, 10, 17 och 20 §§, 3 kap. 3 §, 10 kap. 16 och 34 §§, 11

kap. 19 och 33 §§, 12 kap. 16 § samt 13 kap. 17 § och i

övrigt den 1 juli 2015.



2014:530



1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.



2. Lagen tillämpas på utbildning som påbörjats efter den 1 juli

2015.



2014:903



1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015 i fråga om 29

kap. 19 § och i övrigt den 1 januari 2015.



2. Bestämmelserna i 2 kap. 5 a § och 26 kap. 13 § ska

tillämpas på huvudmän som har ansökt om godkännande efter den

1 oktober 2014.



3. Bestämmelserna i 29 kap. 19 § ska tillämpas på

utbildningar som påbörjas efter utgången av juni 2015.



2014:1002



1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.



2. Kommunernas ansvar enligt 29 kap. 9 § gäller inte ungdomar

som genomför eller har fullföljt utbildning på ett

specialutformat program i gymnasiesärskola, som har påbörjats

före den 1 juli 2013.



2015:73



Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 i fråga om 29

kap. 1, 15 och 16 §§ och i övrigt den 1 juli 2015.



2015:482



1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.



2. Lagen tillämpas från och med den 1 juli 2016.



3. Äldre bestämmelser ska fortsätta att gälla till utgången

av juni 2016.



4. Den som mottagits till utbildning i svenska för invandrare

enligt äldre bestämmelser ska anses mottagen till kommunal

vuxenutbildning i svenska för invandrare enligt de nya

bestämmelserna.



2015:802



1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.



2. Ett godkännande av en internationell skola på

grundskolenivå enligt 24 kap. 2 § andra stycket i den äldre

lydelsen ska, om det gäller vid utgången av december 2015,

anses som ett godkännande som huvudman för en sådan skola

enligt 24 kap. 3 a §, om huvudmannen har förklarats

berättigad till sådant bidrag som avses i 24 kap. 4 § i den

äldre lydelsen. I annat fall ska godkännandet upphöra att

gälla den 1 januari 2016.



3. En elev som har skolplikt och som före ikraftträdandet har

påbörjat utbildning i en godkänd internationell skola på

grundskolenivå eller fått ett beslut om att han eller hon

kommer att tas emot i en sådan skola får fullgöra skolplikten

i en internationell skola på grundskolenivå vars huvudman har

fått ett godkännande enligt 24 kap. 3 a § eller ett

medgivande enligt 24 kap. 4 a §.



4. Ett beslut av regeringen enligt 24 kap. 2 § tredje stycket

i den äldre lydelsen ska gälla som ett beslut enligt 24 kap.

3 § andra stycket i den nya lydelsen.



5. En förklaring om rätt till bidrag enligt 24 kap. 5 § i den

äldre lydelsen ska, om den gäller vid utgången av december

2015, fortsätta att gälla som en förklaring om rätt till

bidrag enligt 24 kap. 6 § i den nya lydelsen.





Bilaga 1



Timplan för grundskolan



Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper totalt



Ämnen



Bild   230

Hem- och konsumentkunskap    118

Idrott och hälsa     500

Musik   230

Slöjd 330



Svenska eller svenska som andraspråk   1 490

Engelska 480

Matematik 1 020



Geografi 885

Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap



Biologi 800

Fysik

Kemi

Teknik



Språkval 320



Elevens val 382



Totalt garanterat antal timmar 6 785



Därav skolans val 600



Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne

eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet

timmar för svenska eller svenska som andraspråk, engelska och

matematik får dock inte minskas. Lag (2013:248).





Bilaga 2



Nationella program



Yrkesprogram



Barn- och fritidsprogrammet



Bygg- och anläggningsprogrammet



El- och energiprogrammet



Fordons- och transportprogrammet



Handels- och administrationsprogrammet



Hantverksprogrammet



Hotell- och turismprogrammet



Industritekniska programmet



Naturbruksprogrammet



Restaurang- och livsmedelsprogrammet



VVS- och fastighetsprogrammet



Vård- och omsorgsprogrammet



Högskoleförberedande program



Ekonomiprogrammet



Estetiska programmet



Humanistiska programmet



Naturvetenskapsprogrammet



Samhällsvetenskapsprogrammet



Teknikprogrammet





Bilaga 3



Poängplan för nationella program i gymnasieskolan



Ämne Gymnasiepoäng



De ämnen som, i minst nedan angiven omfattning, ska ingå i de

nationella programmen (gymnasiegemensamma ämnen).



Yrkesprogram



Svenska eller svenska

som andraspråk 100



Engelska 100



Matematik 100



Idrott och hälsa 100



Historia 50



Samhällskunskap 50



Religionskunskap 50



Naturkunskap 50





Högskoleförberedande program



Svenska eller svenska som andraspråk 300



Engelska 200



Matematik 100/200/300*



Idrott och hälsa 100



Historia 50/100/200**



Samhällskunskap 100/200***



Religionskunskap 50



Naturkunskap 100****





Ämnen genom vilket programmet får sin karaktär



Yrkesprogram 1 600



Högskoleförberedande program 950/1 050/1 100*****



Individuellt val 200



Gymnasiearbete 100



Summa gymnasiepoäng 2 500



*Estetiska och humanistiska programmen 100, ekonomi- och

samhällsvetenskapsprogrammen 200 samt naturvetenskaps- och

teknikprogrammen 300.



**Teknikprogrammet 50, ekonomi-, samhällsvetenskaps- och

naturvetenskapsprogrammen 100 samt estetiska och humanistiska

programmen 200.



***Ekonomiprogrammet 200 och övriga program 100.



****På naturvetenskapsprogrammet ersätts naturkunskap med

karaktärsämnena biologi, fysik och kemi och på

teknikprogrammet med karaktärsämnena fysik och kemi.



*****Ekonomiprogrammet 950, teknikprogrammet 1 100 samt

estetiska, humanistiska, samhällsvetenskaps- och

naturvetenskapsprogrammen 1 050.



Bilaga 4



Nationella program i gymnasiesärskolan



De nationella programmen i gymnasiesärskolan är



– Programmet för administration, handel och varuhantering,



– Programmet för estetiska verksamheter,



– Programmet för fastighet, anläggning och byggnation,



– Programmet för fordonsvård och godshantering,



– Programmet för hantverk och produktion,



– Programmet för hotell, restaurang och bageri,



– Programmet för hälsa, vård och omsorg,



– Programmet för samhälle, natur och språk, och



– Programmet för skog, mark och djur.

Lag (2012:109).



Bilaga 5



Poängplan för nationella program i gymnasiesärskolan



Ämne Gymnasiesärskolepoäng



Fördelning på olika ämnen av gymnasiesärskolepoäng som i minst

angiven omfattning ska ingå i de nationella programmen.



Svenska eller svenska som andraspråk 200



Engelska 100



Matematik 100



Idrott och hälsa 200



Estetisk verksamhet 100



Historia 50



Samhällskunskap 50



Religionskunskap 50



Naturkunskap 50



Ämnen som ger programmet dess karaktär



1 300



Individuellt val 200



Gymnasiesärskolearbete 100



Summa gymnasiesärskolepoäng 2 500

Lag (2012:109).