Lagens syfte och tillämpningsområde



1 § Denna lag syftar till att förebygga att människor

missbrukar vissa hälsofarliga substanser.



2 § Denna lag gäller för substanser som



1. har förklarats som narkotika enligt förordningen (1992:1554)

om kontroll av narkotika eller som hälsofarlig vara enligt

förordningen (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor

enligt en förordning som har beslutats men ännu inte trätt i

kraft,



2. har förklarats som narkotika enligt en internationell

överenskommelse som Sverige har tillträtt men där förklaringen

ännu inte har trätt i kraft här i landet, eller



3. kan antas komma att av regeringen förklaras som narkotika

eller som hälsofarlig vara enligt någon av de i punkt 1 angivna

förordningarna.



Förutsättningar för förstörande



3 § Om en substans som avses i 2 § på grund av omständigheter i

det enskilda fallet kan antas vara avsedd att användas i syfte

att uppnå berusning eller annan påverkan och då kan komma att

förorsaka skada eller dödsfall, får beslut fattas om att

substansen ska förstöras.



Vem som beslutar om förstörande



4 § Beslut om förstörande fattas av en åklagare.



Om ärendet är av enkel beskaffenhet får beslut om förstörande

även fattas av en sådan befattningshavare hos Tullverket som

anges i 32 § lagen (2000:1225) om straff för smuggling. Vad som

i denna lag föreskrivs om åklagare gäller även en sådan

befattningshavare, om inte annat anges.



Omhändertagande av en substans i avvaktan på beslut om

förstörande



5 § Om en polisman eller tulltjänsteman påträffar en substans

och det skäligen kan antas att ett beslut om förstörande av

substansen kan komma att meddelas enligt denna lag, får han

eller hon besluta att omhänderta substansen i avvaktan på

åklagarens beslut.



Bestämmelserna i 16–25 och 27–30 §§ förvaltningslagen

(1986:223) tilllämpas inte på förfarandet hos Tullverket i

frågor som gäller omhändertagande i avvaktan på beslut om

förstörande eller på förfarandet hos Polismyndigheten.

Lag (2014:653).



6 § Vid ett omhändertagande av en substans enligt 5 § får

polismannen eller tulltjänstemannen hålla förhör med den som

innehar substansen, annan som är närvarande när substansen

påträffas, samt den som äger eller är avsändare eller mottagare

av substansen, i syfte att utreda om det finns förutsättningar

för ett omhändertagande.



Vid ett sådant förhör tillämpas följande bestämmelser i 23 kap.

rättegångsbalken:



- 4 § om objektivitet,



- 10 § om vem som får närvara vid förhör, och



- 12 § om förbud mot otillbörliga åtgärder under förhör.



Vid tillämpningen av 23 kap. 4 § rättegångsbalken ska

bestämmelserna om den som är misstänkt i stället avse den från

vilken substansen kan komma att omhändertas.



7 § När Polismyndigheten, Tullverket eller en åklagare häver

ett beslag av en sådan substans som avses i 2 § får den som

häver beslaget besluta att omhänderta substansen, om

förutsättningarna enligt 5 § är uppfyllda. En åklagare får även

besluta att omhänderta en substans i de fall där rätten häver

ett beslag. Lag (2014:653).



8 § Ett beslut i fråga om omhändertagande gäller omedelbart. En

omhändertagen substans ska tas i förvar.



9 § Protokoll ska föras över omhändertagandet. Av protokollet,

som ska upprättas omedelbart, ska det framgå



1. vad som har omhändertagits,



2. vem som har fattat beslutet om omhändertagande,



3. grunden för beslutet,



4. vem eller vilka som omhändertagandet berör,



5. vem eller vilka som varit närvarande vid omhändertagandet,



6. tidpunkten för omhändertagandet, samt



7. övriga omständigheter vid omhändertagandet.



Protokollet ska överlämnas till den eller dem som berörs av

beslutet, tillsammans med en upplysning om rätten till

domstolsprövning i de fall där åklagaren beslutar om eller

fastställer ett omhändertagande och vad som gäller i fråga om

omprövning och överklagande.



Förfarandet hos åklagaren



Prövning av beslut om omhändertagande



10 § Ett beslut om omhändertagande, som har fattats av någon

annan än en åklagare, ska skyndsamt anmälas till åklagaren, som

omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.



Åklagarens beslut ska vara skriftligt och, om omhändertagandet

fastställs, innehålla de skäl som beslutet grundas på.



Den som berörs av beslutet ska underrättas dels om beslutet och

om möjligheten att begära omprövning enligt 17 §, dels om hur

beslutet kan överklagas enligt 19 §. Protokollet över

omhändertagandet ska fogas till beslutet. Åklagaren bestämmer

hur underrättelsen ska ske.



Beslut i fråga om förstörande av en omhändertagen substans



11 § Åklagaren får besluta om förstörande av en substans, om

förutsättningarna enligt 3 § är uppfyllda och åklagaren har



1. beslutat om ett omhändertagande enligt 7 §, eller



2. fastställt ett omhändertagande enligt 10 §.



Har, sedan ett förfarande enligt denna lag inletts, en

författning trätt i kraft genom vilken substansen förklarats

som narkotika eller hälsofarlig vara, hindrar detta inte att

åklagaren beslutar om förstörande.



Ett beslut om förstörande får fattas även om ägaren till

substansen är okänd.



12 § Beslut i fråga om förstörande ska fattas så snart det kan

ske.



Ett beslut i fråga om förstörande ska vara skriftligt och ange



1. om substansen ska förstöras eller inte,



2. från vem substansen omhändertagits och annan som berörs av

beslutet,



3. vilka skäl beslutet grundas på, och



4. möjligheten att begära omprövning enligt 17 § samt hur

beslutet kan överklagas enligt 19 §.



13 § Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket ska yttra sig

inom viss tid i frågan om substansen är av sådant slag som

anges i 2 §, om åklagaren begär det. Lag (2013:636).



14 § Åklagare inom åklagarväsendet får anlita biträde av

Polismyndigheten eller Tullverket vid utredning av frågor om

förstörande enligt denna lag.



Vid ett förhör tillämpas följande bestämmelser i 23 kap.

rättegångsbalken:



- 4 § om objektivitet,



- 6 § om rätt att hålla förhör,



- 10 § om vem som får närvara vid förhör, och



- 12 § om förbud mot otillbörliga åtgärder under förhör.



Vid tillämpningen av 23 kap. 4 § rättegångsbalken ska

bestämmelserna om den som är misstänkt i stället avse den från

vilken substansen har omhändertagits. Lag (2014:653).



15 § Den som berörs av ett beslut om förstörande ska delges

beslutet.



16 § Om ett försök till delgivning enligt 15 § har misslyckats,

eller ett delgivningsförsök bedöms som utsiktslöst, och värdet

av substansen kan antas vara mindre än en tiondel av det

prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken

som gällde när åklagarens beslut meddelades, får delgivning ske

genom att beslutet anslås hos åklagaren.



Har det inte kunnat utredas vem som är ägare till den substans

som beslutet om förstörande avser, ska åklagaren anslå beslutet

hos myndigheten med uppgift om under vilka omständigheter

substansen har anträffats. Åklagaren ska ange en viss tid, som

inte får understiga en månad, under vilken den som vill göra

anspråk på substansen ska ge sig till känna. Om det inte

framställs något sådant anspråk, vinner beslutet laga kraft.



Omprövning



17 § Åklagaren ska, på eget initiativ eller efter begäran av

den som berörs av beslutet, häva eller ändra ett beslut om

omhändertagande eller förstörande om det på grund av ändrade

förhållanden finns skäl för det eller om beslutet är uppenbart

oriktigt. Detta gäller dock inte om frågan är föremål för

domstolsprövning eller har avgjorts av domstol.



Förvaltningslagens tillämplighet



18 § Vid åklagarens handläggning enligt denna lag tillämpas

följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):



- 4 och 5 §§ om myndigheternas serviceskyldighet,



- 6 § om samverkan mellan myndigheter,



- 7 § om allmänna krav på handläggningen av ärenden,



- 8 § om tolk,



- 9 § om ombud och biträde,



- 10 § om inkommande handlingar,



- 11 och 12 §§ om jäv,



- 15 § om anteckning av uppgifter,



- 16 § om parters rätt att få del av uppgifter,



- 20 § första stycket andra meningen 1 och 4 och andra stycket

om att beslutsskäl får utelämnas,



- 24 § om rättidsprövning av överklagande,



- 26 § om rättelse av skrivfel och liknande, och



- 30 § om överklagande av avvisningsbeslut.



Vid handläggning av en fråga om förstörande tillämpas även

följande bestämmelser i förvaltningslagen:



- 13 § första stycket om remiss,



- 14 § om muntlig handläggning, och



- 17 § om parters rätt att få del av uppgifter innan ett ärende

avgörs.



I fråga om allmän åklagare ska dock bestämmelsen om jäv i 7

kap. 6 § rättegångsbalken tillämpas.



Överklagande



19 § Åklagarens beslut om omhändertagande eller förstörande får

överklagas hos tingsrätt av en enskild som berörs av beslutet.

Ett överklagande ska vara skriftligt och ges in till åklagaren.

Överklagandet ska ha kommit in till åklagaren inom tre veckor

från den dag då klaganden fick del av beslutet. Beslut om

omhändertagande får dock överklagas utan begränsning till viss

tid.



Om åklagaren inte avvisar överklagandet enligt 24 §

förvaltningslagen (1986:223), ska han eller hon tillsammans med

eget yttrande överlämna överklagandet och övriga handlingar i

ärendet till tingsrätten.



20 § Behörig tingsrätt är den domstol inom vars domkrets det

överklagade beslutet har fattats.



21 § Vid domstolens handläggning tillämpas lagen (1996:242) om

domstolsärenden. Åklagare är motpart till den enskilde sedan

handlingarna i ärendet har överlämnats till domstol.



Övriga bestämmelser



22 § När Folkhälsomyndigheten eller Läkemedelsverket ska

yttra sig enligt 13 §, ska myndigheten så snart det kan ske

ta ställning till om det finns skäl att hos regeringen ansöka

om att substansen förklaras som narkotika eller hälsofarlig

vara. Lag (2013:636).



23 § Om Folkhälsomyndigheten eller Läkemedelsverket har

yttrat sig enligt 13 §, ska myndigheten skyndsamt underrätta

åklagaren om ändrade förhållanden som kan påverka ett beslut

enligt denna lag.



Har åklagaren underrättats enligt första stycket och är

ärendet föremål för domstolsprövning, ska åklagaren skyndsamt

överlämna en kopia av underrättelsen till domstolen.

Lag (2013:636).



24 § En omhändertagen substans ska återlämnas till den från

vilken den har omhändertagits om



1. åklagaren eller rätten beslutar att ett omhändertagande inte

ska bestå, eller



2. åklagaren eller rätten beslutar att substansen inte ska

förstöras.



När något ska återlämnas enligt första stycket ska den från

vilken substansen har omhändertagits så snart som möjligt

underrättas om att substansen får hämtas och att den, om den

inte hämtas inom viss tid som inte får understiga en månad,

kommer att förstöras. Om det är känt att någon annan också

berörs av beslutet ska även han eller hon underrättas om att

omhändertagandet har upphört och till vem substansen kommer att

utlämnas.



Underrättelse om att substansen får avhämtas ska delges berörd

person. Egendomen ska finnas tillgänglig för avhämtning hos den

förvarande myndigheten under minst den tid som angetts i

underrättelse enligt andra stycket.



25 § Den myndighet som förvarar en omhändertagen substans ska

ordna så att substansen förstörs när ett beslut om förstörande

har vunnit laga kraft.



Myndigheten får även förstöra en substans om



1. den från vilken substansen har omhändertagits begär det,



2. den till vilken substansen ska återlämnas inte hämtar den

inom angiven tid, eller



3. vården av substansen är förenad med särskilt höga kostnader

eller betydande risker.



26 § Den som orsakas sakskada till följd av att en substans har

förstörts har rätt till ersättning



1. om åklagaren eller rätten efter förstörandet finner att det

saknas grund för förstörande, eller



2. om substansen har förstörts med stöd av 2 § första stycket 3

och den därefter inte förklaras som narkotika eller hälsofarlig

vara.



Rätt till ersättning föreligger dock inte om substansen har

förstörts med stöd av 25 § andra stycket 1 eller 2.





Övergångsbestämmelser



2011:111



1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.



2. Lagen tillämpas endast på substanser som omhändertas med

stöd av 5 eller 7 §§ efter ikraftträdandet.