1 kap. Inledande bestämmelser
Förordningens innehåll
1 § I denna förordning finns följande kapitel:
– inledande bestämmelser (1 kap.),
– huvudmän (2 kap.),
– lärotider (3 kap.),
– elever (4 kap.),
– utbildningen (5 kap.),
– fjärrundervisning (5 a kap.),
– betyg (6 kap.),
– förskolan (7 kap.),
– förskoleklassen (8 kap.),
– grundskolan (9 kap.),
– grundsärskolan (10 kap.),
– specialskolan (11 kap.),
– sameskolan (12 kap.),
– fritidshemmet (13 kap.),
– bidrag till enskilda huvudmän (14 kap.),
– utbildning vid särskilda ungdomshem (14 a kap.), och
– övriga bestämmelser (15 kap.).
Förordning (2015:293).
Definitioner
2 § Termer och uttryck som används i skollagen (2010:800) har
samma betydelse när de används i denna förordning.
Därutöver avses i denna förordning med
– garanterad undervisningstid: den minsta totala
undervisningstiden för en elev i grundskolan, grundsärskolan,
specialskolan eller sameskolan enligt 10 kap. 5 §, 11 kap.
7 §, 12 kap. 5 § respektive 13 kap. 5 § skollagen, och
– skoldagar: de dagar under ett läsår då utbildning ska äga
rum.
2 kap. Huvudmän
Godkännande som enskild huvudman
1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för
förskoleklass, grundskola eller grundsärskola eller för
fritidshem som anordnas vid en skolenhet med någon av dessa
skolformer ska ha kommit in till Statens skolinspektion
senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen ska
starta.
Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med
hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.
Förordning (2014:1029).
2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om
godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska
bedrivas ges tillfälle att yttra sig.
När kommunen yttrar sig bör den bifoga en
konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.
3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om
möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan
utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket
ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1029).
4 § När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning
ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som
inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1029).
3 kap. Lärotider
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat
anges.
Läsår
2 § Läsåret ska ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar.
Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut
högst fem studiedagar för personalen.
3 § Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni. Dagarna för
höst- och vårterminens början och slut beslutas av
huvudmannen.
Skolarbetets förläggning
4 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara
så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
Antalet skoldagar i veckan får begränsas till fyra för en
grupp elever i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.
5 § I grundsärskolan och specialskolan får rektorn besluta om
andra lärotider för en elev än de som anges i 2–4 §§, om det
finns särskilda skäl med hänsyn till elevens fysiska eller
psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut får omfatta högst
ett läsår.
Innan rektorn fattar ett beslut enligt första stycket ska
eleven och elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig.
Om det behövs ska rektorn höra företrädare för elevhälsan
innan beslutet fattas.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt
första stycket.
Schema
6 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett
schema för undervisningen.
4 kap. Elever
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat
anges.
Asylsökande barn m.fl.
1 a § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1
skollagen (2010:800) ska tas emot så snart det är lämpligt med
hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske
senast en månad efter ankomsten. Förordning (2011:506).
Elever från utlandet
Grundskolan och grundsärskolan
2 § Barn som anses bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare
har samma rätt till utbildning i grundskolan eller
grundsärskolan som barn som anses bosatta i Sverige, om
vårdnadshavarna eller en av dem är svenska medborgare. Den
kommun där barnet stadigvarande vistas ska anses som barnets
hemkommun vid tillämpningen av skollagen (2010:800). Frågan om
mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnets
vårdnadshavare.
En huvudman får även i andra fall ta emot ett barn som inte
anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola.
Specialskolan
3 § Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige får tas emot
i specialskolan, om det finns särskilda skäl.
En sådan elev har inte rätt att av statliga medel få
ersättning för resor mellan den ort där utbildningen bedrivs
och hemorten i utlandet.
Uppflyttning
4 § Vid slutet av läsåret ska varje elev flyttas till närmast
högre årskurs, om inte något annat beslutas med stöd av 5–7
§§.
5 § Rektorn får besluta att en elev inte ska flyttas till
närmast högre årskurs, om detta med hänsyn till elevens
utveckling och personliga förhållanden i övrigt är lämpligast
för eleven. Innan rektorn fattar beslut i en sådan fråga ska
elevens vårdnadshavare få tillfälle att yttra sig.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt
första stycket.
6 § Rektorn får på begäran av en elevs vårdnadshavare besluta
att eleven får gå om en årskurs.
7 § Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre
årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska
tillhöra, om eleven har goda förutsättningar att delta i
utbildningen i den högre årskursen och elevens vårdnadshavare
medger det.
Anmälningsskyldighet vid frånvaro
8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak
inte kan delta i den verksamhet som anordnas för att ge den
avsedda utbildningen, ska hindret snarast anmälas till
skolenheten.
Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.
5 kap. Utbildningen
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat
anges.
Strukturerad undervisning
2 § Eleverna ska genom strukturerad undervisning ges ett
kontinuerligt och aktivt lärarstöd i den omfattning som behövs
för att skapa förutsättningar för att eleverna når de
kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så
långt som möjligt inom ramen för utbildningen.
Särskilt stöd
Allmänt om särskilt stöd
3 § I 3 kap. 7–12 §§ skollagen (2010:800) finns bestämmelser
om särskilt stöd i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan
och sameskolan.
Studiehandledning på modersmålet
4 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det.
En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före
sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än
modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället
för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Arbetsplatsförlagd utbildning vid anpassad studiegång
5 § För en elev i de högre årskurserna får ett beslut om
anpassad studiegång innebära att utbildningen delvis förläggs
till en arbetsplats utanför skolenheten. Eleven ska ha en
handledare på arbetsplatsen och få stöd från skolenhetens
personal.
Undervisning i förberedelseklass för nyanlända och vissa
andra elever
5 a § Undervisning i förberedelseklass enligt 3 kap. 12 f §
skollagen (2010:800) ska så långt som möjligt i fråga om
såväl lokaler som verksamhet bedrivas i nära anslutning till
annan undervisning. Förordning (2015:578).
Bedömning av nyanlända och vissa andra elevers kunskaper
5 b § Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag
för bedömning av en elevs kunskaper enligt 3 kap. 12 c §
skollagen (2010:800). Förordning (2015:800).
Friluftsverksamhet
6 § I den omfattning som rektorn bestämmer ska det anordnas
friluftsverksamhet som bedrivs under lärares ledning.
Modersmålsundervisning
7 § I 10 kap. 7 §, 11 kap. 10 §, 12 kap. 7 § och 13 kap. 7 §
skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om
huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning.
Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är
adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska
modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens
dagliga umgängesspråk i hemmet.
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
8 § Modersmålsundervisning får anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val,
3. inom ramen för skolans val, eller
4. utanför den garanterade undervisningstiden.
9 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk
för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock
ges modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda
skäl.
10 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning
i ett språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i
språket önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare.
Första stycket 1 gäller inte nationella minoritetsspråk.
Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella
minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och
samiska.
11 § Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den
garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att
erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår
under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas
modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett
särskilt behov av sådan undervisning.
Begränsningen enligt första stycket gäller inte nationella
minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.
12 § En elev som får modersmålsundervisning får med den
begränsning som anges i 11 § fortsätta att delta i
undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara
dagligt umgängesspråk för eleven.
13 § Vid modersmålsundervisning i samiska ska den kursplan som
gäller för ämnet samiska i sameskolan användas.
Svenska som andraspråk
14 § Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs,
anordnas för
1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål,
2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in
från skolor i utlandet, och
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt
umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för
en elev.
15 § Undervisning i svenska som andraspråk ersätter
undervisning i svenska.
Svenska som andraspråk får därutöver anordnas
1. som språkval i grundskolan och specialskolan,
2. som elevens val, eller
3. inom ramen för skolans val.
5 a kap. Fjärrundervisning
Allmänt om fjärrundervisning
1 § Fjärrundervisning får anordnas för elever i grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan under de
förutsättningar och med de begränsningar som följer av
2–4 §§.
Bestämmelserna i kapitlet hindrar dock inte att en lärare som
är närvarande i klassrummet, som ett led i sin undervisning
av eleverna, tar hjälp av en annan lärare som undervisar med
hjälp av informations- och kommunikationsteknik och som är
åtskild från eleverna i rum men inte i tid.
Förordning (2015:293).
2 § Fjärrundervisning får anordnas i
1. moderna språk,
2. modersmål,
3. samiska i sameskolan, och
4. teckenspråk.
Fjärrundervisning får också användas för att ge elever
studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk
undervisning i grundskolan. Förordning (2015:293).
Förutsättningar för fjärrundervisning
3 § Fjärrundervisning får genomföras endast om
1. det inte finns någon lärare som uppfyller kraven enligt 2
kap. 13 § skollagen (2010:800) eller, när det gäller
studiehandledning på modersmålet och integrerad samisk
undervisning, annan lämplig person att tillgå inom en
huvudmans skolenhet, eller
2. elevunderlaget är otillräckligt.
Förordning (2015:293).
Handledare
4 § Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare
närvarande i den lokal där eleverna befinner sig.
Förordning (2015:293).
Avtal med staten
5 § Avtal med staten om uppgifter som avser fjärrundervisning
får enbart slutas för undervisning i teckenspråk, samiska
eller integrerad samisk undervisning i grundskolan.
Förordning (2015:293).
6 kap. Betyg
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller grundskolan,
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan, om inte annat
anges. Förordning (2011:506).
Beslut om betyg
2 § I 3–6 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap.
16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
Förordning (2011:506).
3 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den
tidpunkt då betyg ska sättas och bara någon eller några av
dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de
legitimerade lärarna. Förordning (2011:506).
4 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade
lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet
att undervisa i det ämne som betyget avser.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne
som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det
ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn. Förordning (2014:857).
5 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen
(2010:800) samt 3 och 4 §§ i detta kapitel gäller inte för
lärare som saknar legitimation och är anställda utan
tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i modersmål, eller
2. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.
Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan
undervisning som avses i samma stycke 1 eller 2.
Förordning (2012:498).
6 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses
i 5 § vid den tidpunkt då betyg ska sättas och dessa inte kan
enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2011:506).
Betygssättning
Kunskapskrav
7 § Kunskapskrav ska finnas för betygen A–E.
Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper
som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D
innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är
uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C
och till övervägande delen för A är uppfyllda.
Förordning (2011:506).
Betyg i fristående skolor med waldorfpedagogisk inriktning
8 § I fristående grundskolor och grundsärskolor med
waldorfpedagogisk inriktning ska betyg sättas när ett ämne har
avslutats och slutbetyg utfärdas enligt de föreskrifter som
gäller för den aktuella skolformen.
I sådana fristående skolor behöver inte betyg sättas innan ett
ämne har avslutats eller terminsbetyg utfärdas.
Förordning (2011:506).
Betygsdokument
Allmänt om betygsdokument
9 § Enligt 3 kap. 18 § skollagen (2010:800) ska betyg utfärdas
skriftligt. I 10–16 §§ i detta kapitel finns kompletterande
föreskrifter om betygskatalog och om utfärdande av
betygsdokument. Förordning (2011:506).
Betygskatalog
10 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog.
Med beslut om betyg avses beslut att
1. sätta betyg, och
2. inte sätta betyg när underlag för bedömning av en elevs
kunskaper saknas på grund av elevens frånvaro.
Det ska framgå om ett betyg har satts innan eller efter det
att ett ämne har avslutats.
Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
Förordning (2011:506).
Terminsbetyg
11 § Terminsbetyg ska utfärdas vid slutet av
1. varje termin i årskurserna 6–8 i grundskolan och i
förekommande fall i grundsärskolan, årskurserna 7–9 i
specialskolan och årskurs 6 i sameskolan, och
2. höstterminen i årskurs 9 i grundskolan och i förekommande
fall i grundsärskolan och årskurs 10 i specialskolan.
Terminsbetyg ska inte utfärdas om eleven ska få ett slutbetyg
enligt 14 §. Förordning (2011:506).
12 § Terminsbetyget ska innehålla uppgifter om det senaste
beslutet om elevens betyg i varje ämne. Det ska framgå om
ämnet har avslutats.
Terminsbetyget ska i förekommande fall innehålla uppgift om
omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt
skäl under terminen. Förordning (2011:506).
Rektorn ska utfärda avgångsintyget.
13 § Rektorn ska utfärda terminsbetyget. Förordning (2011:506).
Slutbetyg
14 § För en elev som har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när
skolplikten upphör. En sådan elev som därefter har slutfört
den högsta årskursen har rätt att få ett nytt slutbetyg.
För en elev som inte har skolplikt ska slutbetyg utfärdas när
eleven har slutfört den högsta årskursen.
Förordning (2011:506).
15 § Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs
som eleven genomgått och om de senaste besluten om elevens
betyg. Betyg som satts innan ett ämne har avslutats ska inte
ingå i slutbetyget. Förordning (2011:506).
16 § Rektorn ska utfärda slutbetyget. Rektorn får inte uppdra
åt någon annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).
Avgångsintyg
17 § Ett avgångsintyg ska utfärdas
1. om en elev avgår från utbildningen hos en huvudman utan att
slutbetyg utfärdas, eller
2. när en elev i sameskolan avgår från utbildningen innan
eleven har gått ut årskurs 6.
Intyget ska innehålla uppgifter om
1. den årskurs i vilken eleven slutat,
2. tiden för avgången,
3. de ämnen i vilka eleven undervisats,
4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, och
5. antal timmar undervisningstid som eleven erbjudits.
Rektorn ska utfärda avgångsintyget. Förordning (2011:506).
18 § Ett avgångsintyg ska sändas till elevens vårdnadshavare.
Om det är känt var eleven ska fortsätta sin utbildning, ska
intyget också sändas till huvudmannen för utbildningen.
Förordning (2011:506).
Gemensam bestämmelse
19 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 10 kap. 18 § eller
12 kap. 18 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett
horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel.
Förordning (2011:506).
Betyg efter prövning
20 § I 10 kap. 23 § och 12 kap. 23 § skollagen (2010:800)
finns bestämmelser om prövning för betyg från grundskolan och
specialskolan. Förordning (2011:506).
21 § Den som redan har slutbetyg har efter prövning i ett
eller flera ämnen rätt att få ett nytt slutbetyg.
Förordning (2011:506).
22 § Rektorn ska utfärda betyg efter prövning. Om prövningen
avser hela utbildningen, får rektorn inte uppdra åt någon
annan att utfärda slutbetyg. Förordning (2011:506).
Bemyndigande
23 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och
betyg efter prövning. Förordning (2011:506).
7 kap. Förskolan
Läroplan
1 § För förskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första
stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan
för förskolan.
8 kap. Förskoleklassen
Läroplan
1 § För förskoleklassen gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. För
förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
eller sameskola finns dock läroplanen i förordningen (SKOLFS
2010:250) om läroplan för specialskolan samt för
förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive
förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt
för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.
9 kap. Grundskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan och kunskapskrav
1 § För grundskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Av 3 §
samma förordning framgår att kursplaner för grundskolans ämnen
ingår i läroplanen och att kursplanerna kompletteras av
kunskapskrav.
2 § /Upphör att gälla U:2016-07-01/
Kunskapskrav ska finnas för
– matematik, svenska och svenska som andraspråk samt gemensamt
för samhällsorienterande ämnen och för naturorienterande ämnen
i årskurs 3,
– samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och
– samtliga ämnen i årskurs 9.
Kunskapskraven i årskurs 3 och 6 anger den lägsta godtagbara
kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen.
Kunskapskraven i årskurs 9 anger den kunskapsnivå som krävs
för ett visst betyg när ett ämne avslutas.
2 § /Träder i kraft I:2016-07-01/
Kunskapskrav ska finnas för
– läsförståelse i årskurs 1,
– matematik, svenska och svenska som andraspråk samt
gemensamt för samhällsorienterande ämnen och för
naturorienterande ämnen i årskurs 3,
– samtliga ämnen utom moderna språk i årskurs 6, och
– samtliga ämnen i årskurs 9.
Kunskapskraven i årskurs 1 och 3 anger den lägsta godtagbara
kunskapsnivån för en elev vid slutet av årskursen.
Kunskapskraven i årskurs 6 anger den kunskapsnivå som krävs
för ett visst betyg när betyg sätts sista gången före slutet
av årskurs 6. Kunskapskraven i årskurs 9 anger den
kunskapsnivå som krävs för ett visst betyg när ett ämne
avslutas. Förordning (2016:336).
Undervisningstid
3 § I bilaga 1 till skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
fördelning av den garanterade undervisningstiden (timplan).
Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver
den garanterade undervisningstiden.
4 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om
fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.
4 a § En nyanländ elev eller en annan elev vars kunskaper
bedömts enligt 3 kap. 12 c § skollagen (2010:800) får ges mer
undervisning i svenska eller svenska som andraspråk än övriga
elever i samma årskurs hos huvudmannen genom en omfördelning
av den undervisningstid huvudmannen beslutat enligt 4 §
(prioriterad timplan).
Ett beslut om prioriterad timplan får fattas om det behövs
för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra
sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven
normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan
under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges
mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs
hos huvudmannen.
Rektorn beslutar om prioriterad timplan.
Förordning (2015:578).
Språkval
5 § Enligt 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas
språkval.
Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken
franska, spanska och tyska.
Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk
som språkval.
6 § En elev får i stället för ett språk som erbjudits enligt
5 § välja något av följande språk som språkval:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning
att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska
som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.
7 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett
språk som erbjudits som språkval enligt 5 § andra stycket
eller 6 § om färre än fem elever väljer språket. Detta gäller
dock inte om det språk som avses i 6 § 1 är ett nationellt
minoritetsspråk.
Elevens val
8 § I 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
elevens val.
Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen
som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte
tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.
Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett
nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än fem
elever väljer språket.
Skolans val
9 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för
skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för
undervisning i ett eller flera ämnen.
Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta sådana
beslut.
10 § Av 10 kap. 4 § skollagen (2010:800) framgår att skolans
val också får omfatta undervisning i ett lokalt tillval som
skolans val, om Statens skolverk har godkänt en plan för
undervisningen.
Skolverket ska efter ansökan godkänna planen om den
1. till sitt innehåll och sin inriktning avviker från
grundskolans kursplaner,
2. är förenlig med föreskrifter om hur utbildningen i
grundskolan ska vara utformad, dess syfte samt dess värdegrund
och uppdrag, och
3. har godtagbar pedagogisk kvalitet.
Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val
11 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans
val ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig
med kursplanen och med kunskapskraven.
Tvåspråkig undervisning
Undervisning på elevens umgängesspråk
12 § För elever som har ett annat språk än svenska som dagligt
umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna får delar av
undervisningen i årskurs 1–6 anordnas på detta språk. För
elever med finska som umgängesspråk får sådan undervisning
anordnas även i årskurs 7–9.
En huvudman som anordnar undervisning enligt första stycket
ska anmäla detta till Statens skolinspektion.
13 § Under den sammanlagda tid som eleven får tvåspråkig
undervisning enligt 12 § får högst hälften av undervisningen
ges på umgängesspråket. Undervisningen ska planeras så att
undervisningen på svenska successivt ökar.
Engelskspråkig undervisning
14 § Huvuddelen av undervisningen får anordnas på engelska för
elever som vistas i Sverige under en begränsad tid och har
tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i
undervisningen.
Avvikelse får göras från timplanen i ämnena svenska och
engelska. Antalet timmar i svenska får dock inte understiga
480.
15 § Om det inte finns plats för alla sökande till
engelskspråkig undervisning enligt 14 §, ska den i första hand
ges till
1. barn till utländska gästforskare och experter, och
2. barn som tidigare gått i en engelskspråkig skola.
16 § För sådana elever som avses i 14 § får Primary Years
Programme och Middle Years Programme tillämpas inom
grundskolan.
En huvudman för utbildning som har auktoriserats av
International Baccalaureate Office (IBO) får utfärda betyg
eller skriftliga omdömen enligt bestämmelser som utfärdats av
IBO till sådana elever som flyttar utomlands under skoltiden.
17 § En huvudman som anordnar undervisning enligt 14 eller
16 § ska anmäla detta till Statens skolinspektion.
18 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en
huvudman får anordna delar av undervisningen på engelska för
andra elever än sådana som avses i 14 §, om
1. undervisningens innehåll och utformning säkerställer att
eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå
kunskapskraven i samtliga ämnen,
2. de lärare som undervisar på engelska uppfyller kraven
enligt 2 kap. 13 § eller 17 § första stycket 1 skollagen
(2010:800), och
3. utbildningen håller god kvalitet.
Beslutet ska avse en viss skolenhet. Beslutet får återkallas
om villkoren enligt första stycket inte längre är
uppfyllda.
Enligt 6 § språklagen (2009:600) har det allmänna
ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Förordning (2014:457).
19 § Under den sammanlagda tid som en elev får engelskspråkig
undervisning enligt 18 § får högst hälften av undervisningen
ges på engelska.
/Rubriken träder i kraft I:2016-07-01/
Bedömningsstöd
19 a § /Träder i kraft I:2016-07-01/
En huvudman är skyldig att använda sig av
bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som
andraspråk och matematik.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).
Nationella ämnesprov
20 § Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och
årskurser som anges i 21 § för att bedöma elevernas kunskaper
i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 6 och 9,
även som stöd för betygssättning.
När nationella ämnesprov används ska eleverna delta i alla
delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver
delta i ett nationellt ämnesprov eller i någon eller några
delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2016:9).
21 § Ämnesprov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i
årskurs 3, 6 och 9,
2. engelska i årskurs 6 och 9,
3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap
i årskurs 9, och
4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 9.
Statens skolverk ska fördela ämnesprov som avses i första
stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast
ett samhällsorienterande ämne respektive ett
naturorienterande ämne och att antalet provdeltagare så långt
som möjligt blir lika stort för varje ämnesprov.
Förordning (2015:142).
21 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).
22 § Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnesprov i
årskurs 6 och 9 får genomföras vid en annan tidpunkt.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.
Förordning (2011:1180).
Utbildning utan timplan
Medgivande
23 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en
huvudman får bedriva utbildning i grundskolan utan att
tillämpa timplanen om
1. huvudmannen har godtagbara pedagogiska eller
organisatoriska skäl för att bedriva sådan utbildning, och
2. eleverna ges förutsättningar att nå de kunskapskrav som
minst ska uppnås i samtliga ämnen och i övrigt utvecklas så
långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Medgivandet ska avse en eller flera bestämda skolenheter.
Medgivandet får förenas med villkor.
Återkallelse av medgivande
24 § Statens skolinspektion får återkalla ett beslut om
medgivande att bedriva utbildning i grundskolan utan att
tillämpa timplanen, om
1. förutsättningarna för medgivandet enligt 23 § inte längre
är uppfyllda, eller
2. huvudmannen inte följer de villkor som medgivandet förenats
med.
Färdighetsprov
25 § En huvudman som anordnar utbildning som kräver att
eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa,
musik eller slöjd får från och med årskurs 7 använda
färdighetsprov som
1. villkor för antagning till en viss skolenhet eller
elevgrupp,
2. grund för urval till en viss skolenhet eller elevgrupp när
det finns fler sökande än platser, och
3. villkor för fortsatt utbildning vid en viss skolenhet eller
elevgrupp.
26 § Statens skolinspektion får efter ansökan besluta att en
huvudman får använda färdighetsprov från och med årskurs 4 i
de fall som avses i 25 §, om det finns särskilda skäl med
hänsyn till utbildningens innehåll och inriktning.
Beslutet ska avse en viss skolenhet eller viss elevgrupp.
27 § När färdighetsprov används som grund för urval till en
viss skolenhet får ingen annan urvalsgrund tillämpas.
Integrerad samisk undervisning i grundskolan
28 § I 12 kap. 13 och 14 §§ finns bestämmelser om integrerad
samisk undervisning för samiska elever i grundskolan.
10 kap. Grundsärskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan
1 § För grundsärskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan
för grundsärskolan. Av 2 § samma förordning framgår att
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kursplaner och
kunskapskrav för grundsärskolan.
Timplaner
2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade
undervisningstiden på ämnen och ämnesområden (timplaner) finns
i bilaga 1.
Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver
den garanterade undervisningstiden.
3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om
fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.
4 § För elever som får undervisning i en kombination av ämnen
och ämnesområden får rektorn besluta om avvikelser från
timplanerna i den omfattning som behövs.
Även för andra elever får rektorn besluta om avvikelser från
timplanerna i den omfattning som behövs för att anpassa
undervisningen till elevernas särskilda förutsättningar och
behov.
I 3 kap. 12 § och 7 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om avvikelser från timplanen vid anpassad
studiegång och vid integrerad undervisning. Beslut om
lärotider enligt 3 kap. 5 § i denna förordning får också
medföra avvikelser från timplanerna.
Rektorn får inte uppdra åt någon annan att fatta beslut enligt
första eller andra stycket.
Elevens val
5 § I 11 kap. 6 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
elevens val.
Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen
som elevens val.
6 § Elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av
utbildningen i ämnen får som elevens val erbjudas samtliga
ämnesområden och praktisk arbetslivsorientering. I sådana fall
ska bestämmelserna om ämnen i 5 och 9 §§ i stället gälla
ämnesområden.
Skolans val
7 § I timplanen för elever som får undervisning i ämnen anges
ett visst antal timmar som får användas för skolans val.
Utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett
eller flera ämnen och för praktisk arbetslivsorientering.
8 § Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val ska
användas. Antalet timmar för varje ämne i timplanen får inte
minskas i oproportionerligt stor omfattning.
Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val
9 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val
ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med
kursplanen och med kunskapskraven.
Fördelningsbar tid i träningsskolan
10 § Den fördelningsbara tiden i timplanen för elever som får
undervisning i ämnesområden ska fördelas dels på ämnesområden
med hänsyn till elevens behov, dels på praktisk
arbetslivsorientering. Den fördelningsbara tiden får även
användas för undervisning i modersmål eller svenska som
andraspråk.
Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden ska användas.
/Rubriken träder i kraft I:2017-01-01/
Bedömningsstöd
11 § /Träder i kraft I:2017-01-01/
En huvudman är skyldig att använda sig av bedömningsstöd
i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som andraspråk och
matematik.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).
11 kap. Specialskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan
1 § För specialskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan
för specialskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i
vissa fall. I samma förordning finns bestämmelser om
kursplaner och kunskapskrav för specialskolan.
I 12 kap. 8 § andra stycket skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om tillämpning av grundsärskolans kursplaner för
elever med utvecklingsstörning i specialskolan. För sådana
elever gäller inte 10–12 §§.
Undervisningstid
2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade
undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 2.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter
om fördelning av den garanterade undervisningstiden för
elever som läser ämnet svenska i stället för ämnet
teckenspråk enligt 12 kap. 4 § andra stycket skollagen
(2010:800). Förordning (2014:457).
3 § När grundsärskolans kursplaner tillämpas för elever med
utvecklingsstörning gäller i stället för de föreskrifter som
avses i 2 § första eller andra stycket att undervisningstiden
ska fördelas på grundsärskolans ämnen eller ämnesområden,
elevens val samt i förekommande fall teckenspråk och skolans
val. I sådana fall ska bestämmelserna i 10 kap. 5–10 §§
tillämpas i stället för 4–9 §§. För elever med
utvecklingsstörning får avvikelser göras från timplanen.
Språkval
4 § Enligt 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) ska det finnas
språkval.
Huvudmannen ska erbjuda minst två av språken franska, tyska
och spanska som språkval.
Huvudmannen ska sträva efter att därutöver erbjuda andra språk
som språkval.
5 § Eleven får i stället för ett språk som avses i 4 § som
språkval välja något av följande språk:
1. det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
2. svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning
att eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska
som andraspråk,
3. engelska, eller
4. teckenspråk.
6 § Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett
språk som erbjudits som språkval enligt 4 § andra stycket
eller 5 § om färre än tre elever vid skolenheten väljer
språket. Detta gäller dock inte om det språk som avses i 5 § 1
är ett nationellt minoritetsspråk.
Elevens val
7 § I 12 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
elevens val.
Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen
som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte
tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.
Huvudmannen är inte skyldig att anordna undervisning i ett
nybörjarspråk som erbjudits som elevens val om färre än tre
elever vid skolenheten väljer språket.
Skolans val
8 § I timplanen anges ett antal timmar som får användas för
skolans val. Utrymmet för skolans val ska användas för
undervisning i ett eller flera ämnen. Skolans val får också
omfatta
1. insatser avsedda att kompensera elevens
funktionsnedsättning och andra särskilda insatser, och
2. praktisk arbetslivsorientering.
Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val
9 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val
ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med
kursplanen och med kunskapskraven.
/Träder i kraft I:2016-09-01/
Bedömningsstöd
9 a § /Träder i kraft I:2016-09-01/
En huvudman är skyldig att använda sig av
bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som
andraspråk och matematik.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).
Nationella ämnesprov
10 § Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och
årskurser som anges i 11 § för att bedöma elevernas kunskaper
i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 7 och 10,
även som stöd för betygssättning.
När nationella ämnesprov används ska eleverna delta i alla
delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver
delta i ett nationellt ämnesprov eller i någon eller några
delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2016:9).
11 § Ämnesprov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i
årskurs 4, 7 och 10,
2. engelska i årskurs 7 och 10, och
3. geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap
i årskurs 10, och
4. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.
Statens skolverk ska fördela ämnesprov som avses i första
stycket 3 och 4 så att varje elev ska delta i prov i endast
ett samhällsorienterande ämne respektive ett
naturorienterande ämne. Förordning (2015:142).
11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).
12 § Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnesprov i
årskurs 7 och 10 ska genomföras vid en annan tidpunkt.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.
Förordning (2011:1180).
Samverkan med andra huvudmän
13 § Specialpedagogiska skolmyndigheten ska etablera och
upprätthålla kontakt med elevernas hemkommuner.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det är lämpligt för
att främja en övergång till utbildning i hemkommunen, vid
slutet av varje läsår underrätta elevernas hemkommuner om
elevernas kunskapsutveckling.
14 § Om en elev ska gå över till grundskolan eller
grundsärskolan eller tas emot på försök i grundskolan eller
grundsärskolan enligt 7 kap. 8 § skollagen (2010:800) ska
Specialpedagogiska skolmyndigheten och den huvudman som ska ta
emot eleven gemensamt planera övergången. Eleven och elevens
vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i planeringen.
12 kap. Sameskolan
Utbildningens innehåll och omfattning
Läroplan
1 § För sameskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan
för sameskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet i vissa
fall. I samma förordning finns bestämmelser om kursplaner och
kunskapskrav för sameskolan.
Timplan
2 § Bestämmelser om fördelning av den garanterade
undervisningstiden (timplan) finns i bilaga 3.
3 § Huvudmannen beslutar efter förslag av rektorn om
fördelning mellan årskurserna av undervisningstiden.
Samisk undervisning
4 § Undervisningen ska ges på svenska och samiska.
5 § Ämnet samiska ska finnas i alla årskurser.
6 § För elever som har tagits emot i sameskolan på grund av
särskilda skäl enligt 7 kap. 7 § första stycket andra meningen
skollagen (2010:800) får undervisningen på samiska och
undervisningen i ämnet samiska bytas ut mot annan
undervisning.
Elevens val
7 § I 13 kap. 4 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
elevens val.
Huvudmannen ska erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen
som elevens val. Som elevens val får ett språk som eleven inte
tidigare har fått undervisning i (nybörjarspråk) erbjudas.
Skolans val
8 § Utrymmet för skolans val ska med de begränsningar som
anges i timplanen användas för undervisning i ett eller flera
ämnen.
Rektorn beslutar om hur utrymmet för skolans val ska användas.
Gemensam bestämmelse om elevens val och skolans val
9 § Undervisning i ett ämne inom elevens val eller skolans val
ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med
kursplanen och med kunskapskraven.
/Rubriken träder i kraft I:2016-07-01/
Bedömningsstöd
9 a § /Träder i kraft I:2016-07-01/
En huvudman är skyldig att använda sig av
bedömningsstöd i årskurs 1 i ämnena svenska, svenska som
andraspråk och matematik.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
bedömningsstöd i årskurs 1. Förordning (2016:336).
Nationella ämnesprov
10 § Nationella ämnesprov ska användas i de ämnen och
årskurser som anges i 11 § för att bedöma elevernas kunskaper
i förhållande till kunskapskraven och, i årskurs 6, även som
stöd för betygssättning.
När nationella ämnesprov används ska eleverna delta i alla
delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver
delta i ett nationellt ämnesprov eller i någon eller några
delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2016:9).
11 § Ämnesprov ska användas i
1. matematik och svenska eller svenska som andraspråk i
årskurs 3 och 6, och
2. engelska i årskurs 6.
Förordning (2015:142).
11 a § Har upphävts genom förordning (2016:9).
12 § Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att ämnesprov i
årskurs 6 får genomföras vid en annan tidpunkt.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.
Förordning (2011:1180).
Integrerad samisk undervisning i grundskolan
13 § En huvudman för grundskola får anordna samisk
undervisning för samiska elever i sin grundskola, om
huvudmannen och Sameskolstyrelsen ingår avtal om det.
Med samisk undervisning avses undervisning med samiska inslag
och undervisning i samiska utöver den undervisning som
anordnas som modersmålsundervisning i samiska.
14 § Utbildningen för de samiska eleverna ska integreras med
motsvarande utbildning för andra elever i grundskolan.
Den samiska undervisningen får förläggas till tid utanför den
garanterade undervisningstiden.
13 kap. Fritidshemmet
1 § För fritidshemmet gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i
förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet utom i de fall som anges i
andra stycket.
För fritidshem som anordnas vid en skolenhet med specialskola
eller sameskola finns läroplanen i förordningen (SKOLFS
2010:250) om läroplan för specialskolan samt för
förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall respektive
förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt
för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall.
14 kap. Bidrag till enskilda huvudmän
Fastställande av bidrag per kalenderår
1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för förskola,
förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem samt
pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller
fritidshem ska fastställas per kalenderår.
Bidraget ska grunda sig på hemkommunens budget för det
kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början.
För barn och elever som börjar i utbildning eller annan
pedagogisk verksamhet under kalenderåret ska hemkommunen
besluta bidraget omgående.
För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidrag enligt
9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 § och 14 kap. 15 §
skollagen (2010:800) avse tiden från och med den 1 juli samma
år.
Ändringar under löpande budgetår
2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens verksamhet
under budgetåret, ska motsvarande tillskott ges till de
enskilda huvudmännen.
Om hemkommunen minskar ersättningen till sin motsvarande
verksamhet får bidrag till enskilda huvudmän minskas i
motsvarande mån genom att återstående utbetalningar under
budgetåret sätts ner.
Avgifter
3 § När en kommun beslutar om bidrag till enskild huvudman för
förskola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet, ska
det beaktas om avgifter tas ut av kommunen och av den enskilda
huvudmannen.
Grundbelopp
Allmänt om grundbelopp
4 § I 9 kap. 20 §, 10 kap. 38 § och 11 kap. 37 § skollagen
(2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det
grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för
förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Vid tillämpning
av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra
anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal,
stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering,
kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur,
datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek,
studiebesök och liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser
medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal,
transporter och därmed sammanhängande administration och
liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska
beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex
procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i
förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, driftskostnader,
inventarier som inte är läromedel, kapitalkostnader i form av
ränta på lån och liknande, dock inte kostnader för amortering.
5 § I 8 kap. 22 §, 14 kap. 16 § och 25 kap. 12 § skollagen
(2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska ingå i det
grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för
förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg som erbjuds i
stället för förskola eller fritidshem. Vid tillämpning av
dessa bestämmelser ska ersättning för
1. omsorg och pedagogisk verksamhet avse kostnader för
förskolechef eller andra anställda med ledningsuppgifter,
personal i den pedagogiska verksamheten och omsorgen,
stödåtgärder till barn eller elever, kompetensutveckling av
personalen och liknande kostnader,
2. pedagogiskt material och utrustning avse kostnader för lek-
och lärprodukter, maskiner som används i verksamheten,
studiebesök och liknande kostnader, och
3. administration avse administrativa kostnader som ska
beräknas till tre procent av grundbeloppet för förskolor och
fritidshem och en procent av grundbeloppet för pedagogisk
omsorg.
För övriga kostnadsslag ska 4 § 4 och 6–7 tillämpas på
motsvarande sätt.
Särskilt om ersättning för lokalkostnader
6 § Ersättning för lokalkostnader enligt 4 § 7 ska motsvara
hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per barn eller elev i
motsvarande verksamhet.
Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för
lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde
huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid
skälighetsprövningen ska intresset av att utbildning eller
annan pedagogisk verksamhet med enskild huvudman kan etableras
beaktas.
Särskilt om ersättning för kapitalkostnader
7 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas
vid beräkningen av kostnader för inköp.
Tilläggsbelopp
8 § Med tilläggsbelopp enligt 8 kap. 23 §, 9 kap. 21 §,
10 kap. 39 §, 11 kap. 38 § och 14 kap. 17 § skollagen
(2010:800) avses ersättning för assistenthjälp, anpassning av
lokaler eller andra extraordinära stödåtgärder som inte har
anknytning till den vanliga undervisningen. Med
tilläggsbelopp enligt 10 kap. 39 § och 11 kap. 38 § skollagen
avses också ersättning för modersmålsundervisning för elever
som ska ges sådan undervisning. Förordning (2013:249).
Särskilt om ersättning för modersmålsundervisning
9 § Om en kommun erbjuder modersmålsundervisning i egen
förskoleklass, ska kommunen lämna motsvarande bidrag till
sådan verksamhet i fristående förskoleklass.
Redovisning av hur bidraget har beräknats
10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående
skola eller för ett barn i en fristående förskola eller i
annan pedagogisk verksamhet med en enskild huvudman ska för
den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har
beräknats.
Av redovisningen ska framgå beloppen för lokalkostnader,
administration och mervärdesskatt. Om det inte finns särskilda
skäl ska redovisningen även innehålla beloppen för övriga
kostnadsslag var för sig.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan
redovisning.
Utbetalning av bidrag
11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer
överens om annat, ska bidragen betalas ut med en tolftedel
varje månad.
Bemyndigande om uppgifter om kommande verksamhet
12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten
för en enskild huvudman för grundskola och grundsärskola att
lämna uppgifter om kommande verksamhet.
14 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem
Inledande föreskrifter
1 § I 24 kap. 8 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
utbildning för skolpliktiga barn som vistas i ett sådant hem
som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
om vård av unga (särskilt ungdomshem).
För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna
förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer
av att barnet vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:293).
Huvudmannen
2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de
uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars
huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som
utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:293).
Förutsättningar för fjärrundervisning vid särskilda
ungdomshem
3 § Fjärrundervisning får anordnas för elever som vistas i
ett särskilt ungdomshem i samtliga ämnen i grundskolan,
grundsärskolan och specialskolan utom svenska, svenska som
andraspråk, engelska och matematik. Fjärrundervisning får
också användas för att ge elever studiehandledning på
modersmålet.
Fjärrundervisning enligt första stycket får genomföras endast
om
1. det inte finns någon lärare att tillgå på hemmet som
uppfyller kraven enligt 2 kap. 13 § skollagen (2010:800)
eller, när det gäller studiehandledning på modersmålet och
integrerad samisk undervisning, annan lämplig person, eller
2. elevunderlaget är otillräckligt.
Vid fjärrundervisning ska det finnas en handledare närvarande
i den lokal där eleverna befinner sig. Förordning (2015:293).
Bemyndigande
4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter
från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om
verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:293).
15 kap. Övriga bestämmelser
Överklagandeförbud
1 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
I 10 kap. kommunallagen (1991:900) finns bestämmelser om
laglighetsprövning.
Elektronisk överföring av ansökningar
2 § En ansökan som ska göras till Statens skolinspektion eller
Statens skolverk enligt denna förordning får överföras
elektroniskt.
Bemyndigande
3 § Statens skolinspektion och Statens skolverk får med
avseende på ansökningar som myndigheten ska pröva enligt denna
förordning meddela föreskrifter om överföring av en
elektronisk ansökan och om elektronisk signatur samt de
ytterligare föreskrifter som behövs om ansökningsförfarandet.
Övergångsbestämmelser
2011:185
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2011 och ska
tillämpas på utbildning från och med den 1 juli 2011, om inte
annat följer av övergångsbestämmelserna.
2. Genom förordningen upphävs
– grundskoleförordningen (1994:1194),
– sameskolförordningen (1995:205),
– särskoleförordningen (1995:206),
– specialskoleförordningen (1995:401),
– förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss
enskild verksamhet inom skolområdet, och
– förordningen (2010:803) om Statens skolinspektions prövning
i vissa fall av utbildning med enskild huvudman.
3. De upphävda förordningarna ska fortsätta att gälla för
utbildning till utgången av juni 2011.
4. För elever i årskurs 9 i grundskola med offentlig huvudman
ska 7 kap. 3, 4 och 6–9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194)
fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
5. För elever i årskurs 9 i grundsärskola med offentlig
huvudman ska 7 kap. 3 §, 4 § första stycket och 5–6 §§
särskoleförordningen (1995:206) fortsätta att gälla under
läsåret 2011/12.
6. För elever i årskurs 9 i fristående grundskolor och
fristående grundsärskolor ska 1 a kap. 7 § förordningen
(1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet
inom skolområdet fortsätta att gälla under läsåret 2011/12.
7. För elever i årskurs 10 i specialskolan ska 8 kap. 3–9 §§
specialskoleförordningen (1995:401) fortsätta att gälla under
läsåret 2011/12. De kursplaner som tillämpats för dessa elever
enligt 3 kap. 2–4 §§ specialskoleförordningen ska fortsätta
att tillämpas under läsåret 2011/12.
8. En kommun som vid utgången av juni 2011 deltar i
försöksverksamhet enligt förordningen (1999:903) om
försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan
får fortsätta att bedriva utbildning i grundskolan utan att
tillämpa timplanen i bilaga 1 till skollagen (2010:800) i den
omfattning som följer av beslutet om deltagande i
försöksverksamheten.
9. En huvudman för en fristående grundskola som vid utgången
av juni 2011 bedriver utbildning med en fördelning av
undervisningstiden som avviker från timplanen i bilaga 3 till
skollagen (1985:1100) får fortsätta att bedriva utbildning i
grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till
skollagen (2010:800).
10. En huvudman som med stöd av 8 eller 9 bedriver utbildning
i grundskolan utan att tillämpa timplanen i bilaga 1 till
skollagen (2010:800) ska anmäla detta till Statens
skolinspektion före utgången av 2011. Om det föreligger
förutsättningar för återkallelse enligt 9 kap. 24 § får
Skolinspektionen besluta att huvudmannen från och med en viss
tidpunkt ska tillämpa timplanen.
11. En kommun som vid utgången av juni 2011 anordnar
engelskspråkig undervisning enligt förordningen (2003:459) om
försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i
grundskolan får fortsätta att bedriva engelskspråkig
undervisning i samma omfattning. Detsamma gäller en enskild
huvudman för grundskola som vid utgången av juni 2011 anordnar
delar av undervisningen på engelska i motsvarande omfattning.
Om villkoren enligt 9 kap. 18 § första stycket inte är
uppfyllda får Statens skolinspektion besluta att huvudmannen
inte får fortsätta att anordna sådan undervisning.
2011:506
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om
4 kap. 1 a § och bilaga 1, den 1 december 2013 i fråga om
6 kap. 2–6 §§ och i övrigt den 1 juli 2012.
Förordning (2012:498).
2. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801)
om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av
6 kap. 3 och 4 §§ denna förordning jämställas med en
legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne
som betyget avser. Detsamma gäller en lärare som avses i
punkt 20 i övergångsbestämmelserna till förordningen
(2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och
förskollärare. Förordning (2013:827).
2011:1180
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och
tillämpas första gången läsåret 2013/14.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för läsåret 2012/13.
2013:249
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bilagorna 1–3 i sin nya lydelse tillämpas första gången
höstterminen 2013 för elever som påbörjar årskurs 1 i
grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.
3. För elever i grundsärskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik
vara minst 965 timmar respektive 925 timmar. Detta gäller
inte elever i träningsskolan.
4. För elever i specialskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2, 3 respektive 4 ska undervisningstiden i matematik
vara minst 1 130 timmar, 1 100 timmar respektive 1 070
timmar.
5. För elever i sameskolan som höstterminen 2013 påbörjar
årskurs 2 respektive 3 ska undervisningstiden i matematik
vara minst 740 timmar respektive 700 timmar.
6. Bilagorna 1–3 i sin äldre lydelse gäller fortfarande för
elever som höstterminen 2013 påbörjar årskurs 4 eller en
högre årskurs i grundsärskolan eller sameskolan eller årskurs
5 eller en högre årskurs i specialskolan.
2014:96
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som
genomförs efter den 30 juni 2014.
2016:336
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016 i fråga
om 11 kap. 9 a §, den 1 januari 2017 i fråga om 10 kap. 11 §
och i övrigt den 1 juli 2016.
Bilaga 1
Timplaner för grundsärskolan
Timplan för elever som läser ämnen
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt
totalt
Ämnen
Bild 225
Hem- och konsumentkunskap 525
Idrott och hälsa 750
Musik 395
Slöjd 730
Svenska eller svenska som andraspråk 1 300
Engelska 180
Matematik 1 005
Naturorienterande ämnen och teknik 785
Samhällsorienterande ämnen 695
Elevens val 195
Totalt garanterat antal timmar 6 785
Därav skolans val 1 800
Timplan för elever som läser ämnesområden (träningsskolan)
Undervisningstid i timmar för ämnesområden och totalt
Ämnesområden
Estetisk verksamhet 995
Kommunikation 995
Motorik 995
Vardagsaktiviteter 995
Verklighetsuppfattning 995
Elevens val 190
Fördelningsbar undervisningstid 1 500
Totalt garanterat antal timmar 6 665
Förordning (2013:249).
Bilaga 2
Timplan för specialskolan
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt
totalt
Ämnen
Bild 250
Hem- och konsumentkunskap 130
Idrott och hälsa 540
Rörelse och drama 245
Slöjd 350
Teckenspråk 725
Svenska 1 560
Engelska 515
Matematik 1 160
Geografi 940
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi 850
Fysik
Kemi
Teknik
Språkval 320
Elevens val 380
Totalt garanterat antal timmar 7 965
Därav skolans val 600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne
eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet
timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens
val får dock inte minskas. Förordning (2013:249).
Bilaga 3
Timplan för sameskolan
Undervisningstid i timmar för ämnen och ämnesgrupper samt
totalt
Ämnen
Bild 140
Hem- och konsumentkunskap 40
Idrott och hälsa 310
Musik 120
Slöjd 180
Svenska 910
Engelska 280
Matematik 780
Geografi 700
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi
Fysik
Kemi
Teknik
Samiska 800
Elevens val 60
Totalt garanterat antal timmar 4 320
Därav skolans val 210
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne
eller en ämnesgrupp minskas med högst 15 procent. Antalet
timmar för svenska, engelska, matematik, samiska och elevens
val får dock inte minskas. Förordning (2013:249).
