1 kap. Allmänna bestämmelser



1 § Denna lag innehåller bestämmelser för genomförande av

rådets rambeslut 2006/783/RIF om tillämpning av principen om

ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande, ändrat genom

rådets rambeslut 2009/299/RIF. Lag (2014:845).



Definition av ett svenskt beslut om förverkande



2 § Med ett svenskt beslut om förverkande avses i denna lag

ett av svensk domstol meddelat lagakraftvunnet beslut om

förverkande



1. som avser utbyte av ett brott, eller vad någon tagit emot

som ersättning för kostnader i samband med ett brott eller

värdet av det mottagna, eller



2. som avser egendom som använts eller varit avsedd att

användas som hjälpmedel vid brott, som frambragts genom

brott, vars användande utgör brott, som någon annars tagit

befattning med på ett sätt som utgör brott eller som annars

varit föremål för brott.



Med ett svenskt beslut om förverkande ska även avses ett av

svensk domstol meddelat lagakraftvunnet beslut som meddelats

med stöd av 36 kap. 1 b eller 4 § brottsbalken.

Lag (2014:203).



Definition av ett utländskt beslut om förverkande



3 § Med ett utländskt beslut om förverkande avses i denna lag

ett straff eller en åtgärd enligt ett lagakraftvunnet beslut,

som har meddelats av en domstol i en annan medlemsstat i

Europeiska unionen efter rättegång på grund av brottslig

handling och som innebär ett slutligt berövande av egendom

när domstolen förklarat att egendomen



1. utgjort vinning av ett brott eller motsvarande som helt

eller delvis uppgår till värdet av denna vinning,



2. utgjort hjälpmedel vid ett brott,



3. har förverkats till följd av en tillämpning av artikel 3.1

och 3.2 om utökade möjligheter till förverkande i rådets

rambeslut 2005/212/RIF om förverkande av vinning, hjälpmedel

och egendom som härrör från brott, eller



4. har förverkats med stöd av andra bestämmelser om utökade

möjligheter till förverkande än sådana som anges i 3.



Denna lag ska inte tillämpas på utländska beslut om

förverkande som innebär återställande av egendom till

rättmätig ägare. Lag (2014:203).



Föreskrifter om verkställigheten av denna lag



4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer

meddelar föreskrifter om verkställigheten av denna lag.



2 kap. Verkställighet utomlands av ett svenskt beslut om

förverkande



Översändande av ett beslut om förverkande



1 § Kronofogdemyndigheten prövar om ett beslut om förverkande

ska sändas över till en annan medlemsstat i Europeiska unionen

för erkännande och verkställighet i den staten. Ett beslut om

förverkande får sändas över om översändandet är förenligt med

rambeslutet och det kan antas ge fördelar vid verkställigheten

av beslutet.



Ett beslut om förverkande får sändas över till flera

medlemsstater samtidigt.



2 § Kronofogdemyndigheten ska sända över beslutet om

förverkande till en behörig myndighet eller en centralmyndighet

i den andra medlemsstaten.



Andra åtgärder och omvandling



3 § När ett beslut om förverkande sänds över för verkställighet

till en annan medlemsstat, får Kronofogdemyndigheten inte

tillåta att verkställigheten i den staten sker genom

frihetsberövande eller någon annan åtgärd som ersätter

förverkandet.



Avser beslutet om förverkande viss egendom, får

Kronofogdemyndigheten inte heller tillåta att verkställigheten

i stället sker genom betalning eller verkställighet avseende

egendomens värde.



Verkställighet i Sverige



4 § Även om ett beslut om förverkande har sänts över för

verkställighet till en eller flera medlemsstater, får

verkställighet äga rum i Sverige.



Verkställighet i flera stater



5 § Om ett beslut om förverkande avseende en

betalningsskyldighet har sänts över till flera medlemsstater

för verkställighet eller om verkställighet av beslutet även

sker i Sverige, ska Kronofogdemyndigheten bevaka att det

sammanlagda värdet av det som verkställs inte överstiger det

belopp som anges i beslutet.



3 kap. Erkännande och verkställighet i Sverige av ett utländskt

beslut om förverkande



Inledande bestämmelser



1 § Ett beslut om förverkande som sänds över till Sverige ska

erkännas enligt bestämmelserna i denna lag och verkställas

enligt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller

för verkställighet i Sverige av beslut om förverkande, om inte

annat följer av denna lag.



2 § Verkställighet av ett beslut om förverkande får inte ske

genom frihetsberövande eller någon annan åtgärd som ersätter

förverkandet.



Verkställighet av ett beslut som avser viss egendom får ske

genom betalning eller verkställighet avseende egendomens värde,

om det är lämpligt och behörig myndighet i den andra

medlemsstaten samtycker till det. Detta gäller inte vid

verkställighet av beslut om förverkande av hjälpmedel vid

brott.



3 § Vid omräkning till svensk valuta ska den växelkurs

tillämpas som gällde när beslutet om förverkande meddelades.



Behöriga myndigheter



4 § Kronofogdemyndigheten prövar om beslut om förverkande

enligt 1 kap. 3 § första stycket 1–3 ska erkännas och

verkställas i Sverige.



Tingsrätten prövar, efter ansökan från Kronofogdemyndigheten,

om beslut om förverkande enligt 1 kap. 3 § första stycket 4

ska erkännas och verkställas i Sverige. Kronofogdemyndigheten

får dock, innan den gett in en ansökan till rätten, med stöd

av 10 § besluta att en verkställbarhetsförklaring enligt 8 §

inte ska meddelas.



I fråga om tingsrättens behörighet enligt andra stycket

tillämpas 18 kap. 1 § utsökningsbalken. Lag (2014:203).



Hur förfarandet inleds



5 § Ett beslut om förverkande sänds över till

Kronofogdemyndigheten. Beslutet ska åtföljas av ett intyg som

är upprättat i enlighet med formuläret i bilagan till

rambeslutet.



Intyget ska vara skrivet på svenska, danska, norska eller

engelska eller åtföljas av en översättning till något av

dessa språk. Lag (2014:203).



6 § Ett beslut om förverkande och intyget ska sändas över

skriftligen genom post, bud eller telefax eller, efter

överenskommelse i det enskilda fallet, på annat sätt.



7 § Om intyget saknas eller till form eller innehåll är så

bristfälligt att det inte utan väsentlig olägenhet kan läggas

till grund för prövning av frågan om erkännande och

verkställighet, ska Kronofogdemyndigheten ge den andra

medlemsstatens myndighet möjlighet att inom viss tid komma in

med komplettering. Detsamma gäller om beslutet om förverkande

saknas.



Verkställbarhetsförklaring



8 § Om ett beslut om förverkande är verkställbart i Sverige,

ska den myndighet som är behörig enligt 4 § besluta att

verkställighet får ske (verkställbarhetsförklaring).

Verkställbarhetsförklaringen gäller omedelbart.



Verkställbarhetsförklaringen ska innehålla uppgifter om



1. det belopp i svensk valuta eller den egendom som

verkställigheten ska avse,



2. huruvida beslutet får verkställas enligt 2 § andra stycket

första meningen, och i så fall med beloppet angivet i svensk

valuta,



3. hur beslutet ska verkställas, om det finns andra beslut om

förverkande eller ett eller flera beslut för att säkerställa

verkställighet av ett beslut om förverkande, samt



4. hur den mot vilken förklaringen gäller kan överklaga

verkställbarhets-förklaringen.



Vid fastställande av det belopp som avses i andra stycket 1

och 2 ska 3 § tillämpas. En verkställbarhetsförklaring som

har meddelats av Kronofogdemyndigheten ska delges den mot

vilken förklaringen gäller. Beslutar Kronofogdemyndigheten

med stöd av 13 § första stycket 1 om uppskov med

verkställigheten behöver delgivning inte ske så länge skälen

för uppskov består. Lag (2014:203).



Kronofogdemyndighetens motiveringsskyldighet



9 § Ett beslut av Kronofogdemyndigheten att inte meddela en

verkställbarhetsförklaring, att upphäva en sådan eller att

besluta om uppskov med verkställigheten ska innehålla skälen

för beslutet.



Hinder mot erkännande och verkställighet



10 § En verkställbarhetsförklaring får inte meddelas om ett

sådant intyg som anges i 5 §, trots att den andra

medlemsstatens myndighet getts tillfälle att komma in med

komplettering, saknas eller till form eller innehåll är så

bristfälligt att det inte utan väsentlig olägenhet kan läggas

till grund för prövning av frågan om erkännande och

verkställighet.



11 § En verkställbarhetsförklaring får utöver vad som anges i

10 § inte meddelas om



1. det för samma gärning som ligger till grund för beslutet

om förverkande har meddelats dom eller beslut i Sverige eller

i en annan stat och domen eller beslutet i den andra staten,

vid ett fällande avgörande, har verkställts,



2. det enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller motsvarande

bestämmelse i annan svensk lag har meddelats beslut att inte

väcka åtal för det brott som ligger till grund för beslutet

om förverkande,



3. en sådan förklaring inte skulle vara förenlig med

bestämmelser om immunitet och privilegier,



4. beslutet om förverkande har meddelats efter en förhandling

där den mot vilken beslutet riktar sig inte var personligen

närvarande och om det inte har bekräftats i intyget att något

av villkoren i artikel 8.2 e i rambeslutet är uppfyllt,

eller



5. den gärning, som ligger till grund för beslutet om

förverkande, helt eller delvis har begåtts i Sverige och inte

motsvarar brott enligt svensk lag eller preskription har

inträtt enligt 36 kap. 15 § brottsbalken. Lag (2014:845).



11 a § För beslut om förverkande enligt 1 kap. 3 § första

stycket 4 gäller, utöver vad som anges i 10 och 11 §§, att en

verkställbarhetsförklaring inte får meddelas om



1. den gärning som ligger till grund för beslutet om

förverkande varken motsvarar ett brott för vilket det enligt

svensk lag är föreskrivet fängelse i sex år eller mer, eller

något av de brott som räknas upp i 36 kap. 1 b § andra och

tredje styckena brottsbalken,



2. brottet inte är av beskaffenhet att kunna ge utbyte,



3. det varken av beslutet om förverkande eller av krav som

uppställs i den andra medlemsstatens lag framgår att den

statens domstol har bedömt att den förverkade egendomen

härrör från brottslig verksamhet, eller



4. beslutet om förverkande inte riktar sig mot någon av de

personer som anges i 36 kap. 5 a § brottsbalken.



En verkställbarhetsförklaring avseende beslut som anges i

första stycket får inte meddelas om det är oskäligt.

Lag (2014:203).



Nedsättning av det verkställbara beloppet



12 § Om beslutet om förverkande avser en betalningsskyldighet

och det under verkställigheten framkommer att beloppet till

viss del har betalats eller verkställts i en annan stat, ska

Kronofogdemyndigheten i samma mån sätta ned det belopp för

vilket verkställighet får ske. Vid nedsättning tillämpas 3 §.



Uppskov med verkställighet



13 § Kronofogdemyndigheten får besluta om uppskov på viss tid

med verkställigheten av ett beslut om förverkande om



1. verkställigheten skulle skada en pågående utredning om

brott,



2. egendomen har förklarats förverkad enligt ett svenskt beslut

om förverkande eller är föremål för verkställighet av ett

beslut om förverkande eller ett beslut för att säkerställa

verkställighet av ett beslut om förverkande,



3. beslutet avser en betalningsskyldighet hos en person mot

vilken ett förfarande om förverkande eller verkställighet av

ett beslut om förverkande pågår och personen i fråga saknar

tillgångar för att samtliga beslut ska kunna verkställas,



4. verkställigheten innebär en risk för att det penningbelopp

som anges i beslutet kommer att överskridas på grund av

samtidig verkställighet av beslutet i flera medlemsstater,

eller



5. det är nödvändigt att helt eller delvis översätta beslutet.



Tiden för uppskov enligt denna paragraf får förlängas.

Kronofogdemyndigheten får besluta att vidtagna

verkställighetsåtgärder ska återgå. När skälen för uppskov har

upphört ska verkställigheten återupptas.



Överklagande av Kronofogdemyndighetens

verkställbarhetsförklaring



14 § Kronofogdemyndighetens verkställbarhetsförklaring får

överklagas av den mot vilken förklaringen gäller till den

tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § utsökningsbalken prövar

överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Överklagandet

ska göras skriftligen och ges in till Kronofogdemyndigheten

inom tre veckor från den dag då den mot vilken förklaringen

gäller fick del av verkställbarhetsförklaringen.



Ett överklagande som inte har kommit in i rätt tid ska avvisas

av Kronofogdemyndigheten. Om överklagandet har kommit in till

tingsrätten inom tiden för överklagande, ska den omständigheten

att överklagandet har kommit in till Kronofogdemyndigheten

först därefter inte föranleda att det avvisas. Om överklagandet

inte avvisas, ska myndigheten sända det och övriga handlingar i

ärendet till tingsrätten.



Upphävande av verkställbarhetsförklaringen



15 § En verkställbarhetsförklaring ska upphävas om



1. det framkommer att beslutet om förverkande inte får

verkställas i Sverige,



2. beslutet om förverkande avser viss egendom och denna inte

påträffas här i landet,



3. egendom som kan användas för verkställighet inte påträffas

eller det av någon annan anledning inte är möjligt att

verkställa beslutet om förverkande,



4. nåd har beviljats eller annat beslut enligt 12 kap. 9 §

regeringsformen har meddelats,



5. beslutet om förverkande i sin helhet är verkställt i en

annan stat, eller



6. begäran om verkställighet av beslutet om förverkande

återkallas.



Beslut om upphävande av en verkställbarhetsförklaring

meddelas av Kronofogdemyndigheten. Rätten ska dock, utöver i

de fall i vilka förklaringen är föremål för rättens prövning,

fatta beslut om upphävande i de fall rätten har meddelat

förklaringen eller fastställt Kronofogdemyndighetens

förklaring och det är fråga om upphävande enligt första

stycket 1.



Om en verkställbarhetsförklaring upphävs ska de

verkställighetsåtgärder som vidtagits såvitt möjligt

återgå. Lag (2014:203).



Övriga bestämmelser



16 § För rättens prövning gäller lagen (1996:242) om

domstolsärenden, om inte annat följer av denna lag. Innan

rätten beslutar att inte meddela en

verkställbarhetsförklaring eller upphäver en sådan

förklaring, ska Kronofogdemyndigheten ha getts tillfälle att

yttra sig.



För överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut i frågor

som rör verkställighet gäller bestämmelserna i 18 kap.

utsökningsbalken. Lag (2014:203).



17 § /Upphör att gälla U:2016-01-01/

Annan egendom än pengar som erhållits vid verkställigheten

ska säljas. Kan egendomen inte säljas får den förstöras.



Egendom enligt första stycket som kan befaras komma till

brottslig användning eller annars är olämplig för försäljning

ska oskadliggöras av den myndighet som förvarar egendomen.



Om det finns särskilda skäl, får viss egendom överlämnas till

den andra medlemsstaten i stället för att säljas enligt första

stycket. Sådan egendom får, om beslutet om förverkande avser en

betalningsskyldighet, överlämnas endast om den andra staten

samtycker till det.



Egendom får inte i något fall överlämnas om den utgör svenska

kulturföremål som avses i 6 kap. 2 § lagen (1988:950) om

kulturminnen m.m.



17 § /Träder i kraft I:2016-01-01/

Annan egendom än pengar som erhållits vid

verkställigheten ska säljas. Kan egendomen inte säljas får

den förstöras.



Egendom enligt första stycket som kan befaras komma till

brottslig användning eller annars är olämplig för försäljning

ska oskadliggöras av den myndighet som förvarar egendomen.



Om det finns särskilda skäl, får viss egendom överlämnas till

den andra medlemsstaten i stället för att säljas enligt

första stycket. Sådan egendom får, om beslutet om förverkande

avser en betalningsskyldighet, överlämnas endast om den andra

staten samtycker till det.



Egendom får inte i något fall överlämnas om den utgör svenska

kulturföremål som avses i 6 kap. 2 § kulturmiljölagen

(1988:950). Lag (2015:851).



18 § Influtna medel tillfaller svenska staten om beloppet

understiger 10 000 euro. I övriga fall ska influtna medel

fördelas lika mellan den svenska staten och den andra

medlemsstaten.



Regeringen får, efter överenskommelse med den andra

medlemsstaten, besluta om en annan fördelning än den som anges

i första stycket.



19 § Beslut enligt 17 § och 18 § första stycket meddelas av

Kronofogdemyndigheten.