Tillämpningsområde



1 § Denna förordning gäller vid handläggningen av mål i

förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta

förvaltningsdomstolen.



Målregister och aktbildning



2 §   Vid varje domstol ska det föras register över alla mål.

Vid registreringen ska målen ges löpande nummer för

kalenderår i den ordning som de kommer in till domstolen.

Registret ska för varje mål visa dagen då målet har kommit in

och dagen då det har avgjorts. Det får finnas skilda

målnummerserier för olika grupper av mål.



3 § /Upphör att gälla U:2016-01-01/

Registrering enligt 2 § ska göras i dagböcker eller

enligt förordningen (2001:640) om registerföring m.m. vid

förvaltningsrätt med hjälp av automatiserad behandling eller

förordningen (2001:641) om registerföring m.m. vid Högsta

förvaltningsdomstolen och kammarrätterna med hjälp av

automatiserad behandling.



Domstolsverket får meddela föreskrifter om registrering.



3 § /Träder i kraft I:2016-01-01/

Registrering enligt 2 § görs med hjälp av automatiserad

behandling eller i dagböcker.



Domstolsverket får meddela föreskrifter om registrering.

Förordning (2015:732).



4 § Under handläggningen av ett mål ska det fortlöpande

registreras vilka handlingar som kommer in till domstolen,

vilka åtgärder som domstolen utför i målet och vad som i

övrigt förekommer i målet eller i samband med överklagande av

ett avgörande.



5 § När en handling i ett mål kommer in till domstolen ska

det antecknas på handlingen vilken dag detta skedde.



De handlingar som kommer in eller upprättas i ett mål ska

föras samman till en akt. Handlingarna ska efter hand som de

kommer in eller upprättas numreras i löpande följd, om de

inte är sådana handlingar som får gallras ur akten enligt

19 §. På varje handling ska det finnas uppgift om domstolen

och målets nummer i målregistret.



6 § Av målregistret eller av akten ska följande framgå:



1. domstolens avgöranden i målet, när de har beslutats och

vem eller vilka som deltagit i avgörandet,



2. vem eller vilka som svarar för gjorda anteckningar enligt

8 §, och



3. skiljaktig mening, när omröstning har skett.



7 § Om domstolen avvisar ett överklagande av domstolens

beslut, ska överklagandet och avvisningsbeslutet tas in i

akten. Har ett överklagande skett i ett mål som inte till

alla delar avgjorts av domstolen, ska även den högre

domstolens avgörande tas in i akten.



Anteckningar vid muntlig förhandling och syn



8 § Vid en muntlig förhandling ska, utöver det som sägs i

17 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), följande antecknas:



1. tid och plats för förhandlingen,



2. deltagarna i förhandlingen,



3. fullmakter som ges muntligen inför domstolen,



4. förordnande om att förhandlingen hålls inom stängda

dörrar, och



5. ed som avläggs.



Anteckningarna ska göras i anslutning till förhandlingen och

redovisas på ett sådant sätt att de lätt kan återfinnas.



Första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även vid

syn. Det som iakttas vid en syn ska antecknas eller på annat

sätt dokumenteras i den utsträckning som det kan antas vara

av betydelse i målet.



Den som står i ett sådant förhållande till saken eller till

en part att det kan anses minska hans eller hennes

tillförlitlighet får inte anlitas att göra anteckningar.



9 § En berättelse av ett vittne eller en sakkunnig ska

dokumenteras genom en ljudupptagning. Om detta inte är

möjligt ska berättelsen skrivas ned, i den utsträckning

berättelsen kan antas vara av betydelse i målet.



Om berättelsen skrivs ned ska den som hörts genast få

tillfälle att kontrollera det som skrivits. Den som lämnat

berättelsen ska tillfrågas om han eller hon har något att

invända mot innehållet. Även en invändning som inte leder

till någon ändring ska antecknas. Därefter får det som

skrivits inte ändras.



Berättelser som lämnas i Högsta förvaltningsdomstolen och i

Migrationsöverdomstolen och iakttagelser som dessa domstolar

gör vid en syn behöver inte antecknas eller på annat sätt

dokumenteras.



Domar och andra beslut



10 § Rättens avgörande av saken betecknas dom.



En prejudikatfråga som Högsta förvaltningsdomstolen prövar

med tillämpning av 36 a § första stycket

förvaltningsprocesslagen (1971:291) får avgöras genom dom.

Detsamma gäller när Migrationsöverdomstolen prövar en

prejudikatfråga med tillämpning av 16 kap. 12 a § första

stycket utlänningslagen (2005:716).



11 § En dom ska sättas upp särskilt. Andra beslut får sättas

upp särskilt eller tas in i ett protokoll, skrivas på en

handling i akten eller föras in i målregistret.



12 § Domar och andra särskilt uppsatta beslut ska

undertecknas av den eller de lagfarna domare som har deltagit

i avgörandet.



13 § I en dom eller ett annat beslut som sätts upp särskilt

ska, utöver det som sägs i 30 och 31 §§

förvaltningsprocesslagen (1971:291), följande anges:



1. domstolen samt tid och plats för meddelande av domen eller

beslutet,



2. parterna och deras ombud eller biträden,



3. saken i korthet, och



4. parternas yrkanden och invändningar.



En dom eller ett annat beslut ska i den utsträckning som det

behövs innehålla en redogörelse för den dom eller det beslut

som har överklagats eller underställts.



14 § För domar och andra beslut som sätts upp särskilt av

Högsta förvaltningsdomstolen eller Migrationsöverdomstolen

får dessa domstolar besluta om avvikelser från 13 § första

stycket 1–4.



I fråga om en kammarrätts beslut om prövningstillstånd får

kammarrätten besluta om avvikelse från 13 § första stycket 4.



15 § En rättelse eller komplettering enligt 32 §

förvaltningsprocesslagen (1971:291) av en dom eller ett annat

beslut ska antecknas av ordföranden på originalet till domen

eller beslutet. I anteckningen ska dagen för rättelsen eller

kompletteringen anges.



Domböcker och beslutsböcker



16 § Domar ska årsvis föras samman i en inbunden dombok. I

boken ordnas avgörandena efter tidpunkten då de meddelades.



Beslut som innebär att domstolen skiljer målet från sig och

beslut enligt 7 § första meningen, ska årsvis föras samman i

en beslutsbok. I boken ordnas avgörandena efter tidpunkten då

de meddelades. Om ett beslut tagits in i ett protokoll,

skrivits på en handling i akten eller förts in i

målregistret, behöver till beslutsboken endast föras beslutet

samt den del av handlingen som visar i vilket mål beslutet

fattats.



Uppgifter som det gäller sekretess för enligt offentlighets-

och sekretesslagen (2009:400) ska inte tas in i domboken

eller beslutsboken.



Domböcker och beslutsböcker får föras särskilt för skilda

grupper av mål.



Åtgärder vid överklagande



17 § Om ett avgörande överklagas, ska domstolen utan dröjsmål

sända sin akt till den högre domstolen. Om avgörandet inte

innebär att målet har prövats slutligt, är det dock

tillräckligt att domstolen i original eller kopior sänder de

handlingar som hänför sig till överklagandet.



18 § En domstol som prövar ett överklagande av ett beslut som

inte är slutligt ska utan dröjsmål underrätta den eller de

domstolar eller förvaltningsmyndigheter vilkas beslut har

överklagats om sådana beslut som kan ha betydelse för den

fortsatta handläggningen hos den domstolen eller

förvaltningsmyndigheten.



Gallring och arkivering



19 § När ett mål har avgjorts och avgörandet har fått laga

kraft, får minnesanteckningar, dubbletter av handlingar samt

missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift

av betydelse gallras ur akten.



En ljudupptagning ska gallras senast sex veckor efter det att

målet har avgjorts genom en dom eller ett beslut som har fått

laga kraft.



20 § Riksarkivet får meddela ytterligare föreskrifter om

gallring av handlingar och föreskrifter om andra åtgärder än

gallring i anslutning till arkivering av akter.